Sök:

Sökresultat:

5186 Uppsatser om Lika värde - Sida 47 av 346

Om lÀrarrollen : nyblivna musiklÀrares syn pÄ sin yrkesroll

I denna intervjustudie har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer för att ta reda pÄ hur pedagoger resonerar kring genus, könsroller och könsneutrala ord pÄ förskolan. Intervjuerna har jag genomfört utifrÄn frÄgestÀllningar som tar upp pedagogers medvetenheten kring sprÄk som genusformare, hur och vad de gör för att motverka de traditionella könsrollerna samt anvÀndningen av könsneutrala ord pÄ förskolan. Resultatet visar att pedagogerna ser pÄ barnen som individer istÀllet för bÀrare av genus och att fokuset istÀllet kan ligga pÄ det specifika barnets intressen. Det Àr fokuset pÄ individen och inte sprÄket som pedagogerna talar om nÀr det gÀller att motverka de traditionella könsrollerna pÄ förskolan.NÀr de talar om könsneutrala ord diskuterar de ord som fungerar lika bra för flickor och pojkar, de nÀmner Àven det könsneutrala ordet hen. Men för att könsneutrala ord ska fungera och anvÀndas av pedagogerna pÄ förskolorna behöver de mer kunskaper, det Àr i slutÀndan pedagogerna som mÄste förklara för bÄde barn och vÄrdnadshavare om dess betydelse..

Sjuksköterskors instÀllning till att vÄrda patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska slutenvÄrden

Bakgrund: Psykisk sjukdom utgör en fjÀrde del av Sveriges sjukdomsbörda men fördomar mot personer med psykisk sjukdom Àr ingen ovanlig företeelse i dagens samhÀlle. Patienter med psykisk sjukdom har lika rÀtt till en god vÄrd som alla andra. En grundutbildad sjuksköterska ska kunna vÄrda dessa patienter. Det framkommer dock att patienter med psykisk sjukdom inte har lika förutsÀttningar och hÀlsoutfall som patienter utan psykisk sjukdom. Patienterna upplever ett behov av trygghet och förtroende för sina vÄrdare men sjuksköterskor visar en tendens att agera annorlunda mot dessa patienter.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors instÀllning till att vÄrda patienter med psykisk sjukdom i den somatiska slutenvÄrden.Metod: En litteratursökning har genomförts för att skapa en översikt över vetenskapliga artiklar om grundutbildade sjuksköterskors instÀllning till vÄrdandet av patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska vÄrden.

IT-stöd för distansutbildning

Distansutbildningar har ökat kraftigt under de senaste Ären. Det finns flera aspekter som har möjliggjort denna ökning, och en av huvudfaktorerna Àr utveckling av olika kommunikationstekniker. Om inte denna tekniska infrastruktur hade utvecklats och gjort det möjligt att enkelt skicka information, hade expansionen för distansutbildningar varit betydligt mindre.För att fÄ en vÀlfungerande distansutbildning mÄste det finnas nÄgot slags IT-stöd som Àr lÀnken mellan studenter och lÀrare. Dessa IT-stöd ligger till grund för kommunikation och informationsutbyte i en distansutbildning. Rapporten kommer behandla vilken betydelse IT-stödet har i en distansutbildning nÀr det gÀller kommunikation och informationsutbyte.För att komma fram till ett tÀnkbart resultat har intervjuundersökningen gjorts pÄ lÀrare och experter pÄ Högskolan i Skövde (His).

Pensionsfonder : Högre risk ger högre avkastning, eller?

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka om en högre risk ger en fondsparare i PPM högre avkastning vid ett lÄngsiktigt fondsparande och om den avkastningen speglar den risk spararen tar.Metod: En kvantitativ studie som Àr baserad pÄ sekundÀrdata, som Àr inhÀmtad frÄn Morningstar. 60 pensionsfonder analyseras frÄn tre olika riskkategorier, med en mÀtperiod pÄ 10 Är. FrÄgestÀllningarna har besvarats med hjÀlp av relevanta teorier, hypotesprövning och korrelationsanalys.Slutsats: Efter att ha undersökt dessa PPM-fonder sÄ kan man vÀl konstatera att en högre risk ger en högre avkastning. DÀremot speglar inte avkastningen ökningen i risk, förvisso har högriskfonderna bÀst sharpkvot men lÄgrisk fonderna har bÀttre Àn medelriskfonderna, vilket betyder att vi inte kan sÀga att avkastningen i förhÄllande till risken blir lika bra eller bÀttre för att du ökar ditt risktagande..

TvÄ bedömningsprocesser

I denna uppsats jÀmförs genom intervju bedömningsprocessen hos musiklÀrare dÀr jag har försökt att hitta likheter och olikheter mellan de tvÄ bedömningsyrkena. MusiklÀraren och dressyrdomaren har berÀttat om hur de jobbar med bedömningsprocessen och hur de tolkat kriterierna, kriterierna för grundskolan respektive kriterierna inom dressyren som kallas dressyrens grunder.Min frÄgestÀllning:Vilka likheter samt skillnader finns i bedömningsprocessen hos en musiklÀrare respektive en dressyrdomare?Jag har kommit fram till att en av likheterna mellan de tvÄ bedömningsprocesserna Àr att man i bÄda fall vill uppmuntra den man bedömer och att betyget skall vara en hjÀlp för fortsatt intresse inom Àmnet. Det som skiljer bedömningsprocesserna Ät Àr bland annat att musiklÀraren tolkar de allmÀnna kriterierna sjÀlv och behöver inte föra en diskussion kring kriterierna medan dressyrdomaren mÄste vara samspelt med domarkollegiet dÀr alla skall döma lika..

Ett vÀrdegrundsarbete utifrÄn pedagogiskt drama som metod

Syftet med vÄr studie har varit att undersöka vad pedagogiskt drama kan bidra med i skolans vÀrdegrundsarbete. Vi har valt att begrÀnsa oss till elevernas upplevelser kring jÀmstÀlldhet och allas lika vÀrde. DÀr eleverna fÄtt möjlighet att reflektera över drama passens innehÄll, och komma med förslag till förÀndring genom fiktiva situationer. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod dÀr vi har varit deltagande observatörer, och anvÀnt oss av pedagogiskt drama i vÀrdegrundsarbetet. Det vi har kommit fram till Àr att pedagogiskt drama Àr ett bra verktyg att problematisera och synliggöra normer, samt skapa forum för diskussion.

Hur leker lika barn bÀst? : - Utvecklande av generella riktlinjer vid förhandlingar mellan svenskainköpsavdelningar och tyska leverantörer

Titel: Hur leker lika barn bÀst? ? Utvecklande av generella riktlinjer vid förhandlingar mellansvenska inköpsavdelningar och tyska leverantörerFörfattare: Karin Axelsson, Martina Hult och Sara SvenbladHandledare: Lisa MelanderBAKGRUND: MÄnga studier har bedrivits om förhandlingsmönster, och pÄ senare tid Àveninternationella sÄdana. Detta pÄ grund av internationaliseringen som Àgt rum under de senasteÄrtiondena. Man har fokuserat pÄ att beskriva svÄrigheter och utmaningar i exempelvis vÀsterlÀndsk-asiatisk förhandling, medan förhandlingar mellan tvÄ vÀsterlÀndska parter som allmÀntanses vara relativt lika varandra har fÄtt betydligt mindre uppmÀrksamhet. Den geografiska,kulturella och sprÄkliga nÀrheten vilseleder oss att tro att interaktioner av olika slag inte innebÀrnÄgra svÄrigheter för tyska respektive svenska parter.

Personvalsvalda pÄ Internet Om riksdagsledamöter invalda via personvalets InternetnÀrvaro och hur dess demokratiska vÀrde

Internet Àr fullt av udda företeelser som ingen skulle kÀnna till om det inte vore för att Internets tekniska uppbyggnad skapade en ?lika för alla?-miljö. 1998 fick svenska vÀljare möjlighet att kryssmarkera bredvid en kandidat om vÀljaren ansÄg att partiet hade placerat denne för lÄngt ner pÄ partilistan. Detta i kombination med Internets potential för aktörer att göra sig hörda utan att det kostar nÄgra större summor skapar nya utrymmen i den svenska demokratin.I detta arbete tittas nÀrmare pÄ de politiker som blev invalda i riksdagen enbart tack vare personkryss i valet 2002. Jag har koncentrerat mig pÄ deras webbnÀrvaro och utreder huruvida denna uppfyller demokratiska kriterier eller ej..

Leker lika barn bÀst? : En studie av Skandias förtroendekris

Syftet med uppsatsen Àr att studera Skandias förtroendekris ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Vi analyserar gruppdynamiken i ledningsgruppen utifrÄn teorier som behandlar gruppers sammanhÄllning, konformitet samt grupptÀnkande, för att föra en diskussion kring huruvida dessa grupprocesser kan ha varit bidragande till individernas handlande. Vi visar betydelsen av att uppmÀrksamma grupprocesserna inom företag, för att undvika grupptÀnkande. VÄra slutsatser Àr att organisationer bör beakta hur grupper konstrueras för att skapa heterogenitet inom gruppen som frÀmjar kritiskt tÀnkande, samt att organisationer bör observera hur arbetsgrupperna interagerar med andra grupper inom organisationen. Vi visar att homogenitet och sammanhÄllning inom en grupp kan skapa problem pÄ intergruppnivÄ, samt att rivalitet mellan grupper inom företaget kan fÄ allvarliga konsekvenser.

HUR PÅVERKAR EN PRIVATISERINGLÄKARE OCH SJUKSKÖTERSKORSATTITYDER OCH ARBETSSITUATION?

Arbetsmarknaden i Sverige har under de senaste decenniernaförÀndrats. Organisationer som tidigare drivits i offentlig regi harfÄtt nya driftsformer. Detta gÀller bland annat sjukvÄrden dÀr detskett bolagiseringar och privatiseringar. Det finns en delundersökningar om organisationsförÀndringars inverkan pÄpersonalen men inte lika mycket om hur olika personalgrupper pÄolika hierarkiska nivÄer inom samma organisation pÄverkas iförhÄllande till varandra. För att undersöka detta anvÀndesmaterial frÄn en longitudinell studie vid S:t Görans sjukhus somprivatiserades.

Att tolka lÀroplanen

I arbetet kring lÀroplanen och lÀrares tolkning av lÀroplanen var mÄlet att fÄ en bredare bild av vilken plats lÀroplanen har hos en yrkesverksam lÀrare. Vi ville fÄnga tankarna kring processen frÄn tolkning till fÀrdigt klassrumsmaterial i Àmnet svenska. Vi valde att genomföra tvÄ intervjuer samt tvÄ observationer med tvÄ lÀrare som Àr verksamma och undervisar i Ärskurs tvÄ. Under arbetets gÄng framkom svar pÄ mÄnga frÄgor som berör arbetet kring och med lÀroplanen och hur olika och ibland lika den tolkas. I den ena intervjun framkom att man arbetade med utgÄngspunkt i en pedagogisk planering.

Vad gjorde kvinnorna nÀr mÀnnen skrev historia? : LÀroböcker i historia ur ett genusperspektiv

Det har alltid funnits ungefĂ€r lika mĂ„nga kvinnor som mĂ€n. ÄndĂ„ har kvinnor ofta osynliggjorts ihistorieskrivningen. I detta examensarbete undersöks skildringarna av mĂ€n och kvinnor underantiken och medeltiden i lĂ€roböcker i historia för gymnasieskolans A-kurs utgivna mellan 1976och 2008. BĂ„de lĂ€roböckernas skrivna texter och dess bildmaterial undersöks. Analysen visar attdet inte finns nĂ„gra stora skillnader mellan lĂ€roböckernas ord och bilder, inte heller mellankapitlen om antiken och medeltiden, nĂ€r det kommer till skildringen av kvinnor och mĂ€n.

Hinder för investering i automatisk mjölkningskarusell

Sveriges och vÀrldens mjölkföretagare blir bara större och större. DeLaval AB har som följd av detta valt att utveckla en karusell med robotarmar som ska kunna mjölka större besÀttningar automatiskt. Karusellen introducerades i media under hösten 2010 och provas nu pÄ ett par olika gÄrdar i vÀrlden. Jag har valt att göra en intervjuundersökning dÀr jag frÄgat större mjölkföretag vad de ser för hinder för att investera i DeLaval ABs nya automatiska mjölkningskarusell. Jag var intresserad av vad det finns för hinder för en investering och vad DeLaval AB kunde göra Ät dem för att fler ska bli intresserade av att investera i karusellen. Jag valde den kvalitativa intervju metoden till mina intervjuer för att kunna fÄ fram lite mer av varje lantbrukare. Det visade sig bra dÄ det var ganska lika tankar som lantbrukarna hade samtidigt som de flesta hade nÄgot speciellt att berÀtta.

ASB lika med SAB? En jÀmförelse av dokumenttitlar i de bÄda klassifikationssystemen.

The purpose of this Masters thesis is to compare the scheme structure of two national classifications system, namely the Swedish SAB system and the German ASB. It has been assumed that there are no major differences between the two models of classification systems or the main classes into which documents are placed. The classification theory and subject analysis, which form the basic theory on which my research is based, are taken from Dahlberg, Langridge and Rowley. A comparison of 30 monographs classified in the SAB system Sveriges allmĂ€nna biblioteksförening and in the German ASB system Allgemeine Systematik fĂŒr öffentliche Bibliotheken showed that the classification structure was primarily responsible for determining where a particular document was placed. However, despite the fact that the subject in various documents may be similar, my research will demonstrate that the structure of the two codes also depends on different interpretations of the main subject in a document.

Plikttrogen och duglig : En studie av lÀrar- och lÀrarinneideal i dödsrunor Ären 1928-1930

Undersökningens syfte Àr att studera lÀraridealgenom dödsrunor för att se vilka ideal som den avlidne framstÀlldes i samt sehur dessa skiljer sig Ät i ett genusperspektiv. Minnesrunorna finns publiceradei Sveriges allmÀnna folkskollÀrarföreningstidningsorgan Svensk lÀraretidningoch undersökningsperioden Àr Ären 1928- 1930. Undersökningen visade pÄ att bÄdeden manlige och den kvinnliga lÀraren framstÀlldes i stort sett lika Àven omdet skiljer sig Ät procentuellt sett. LÀraridealet för denna tid var enpliktrogen och nitiskt lÀrare/lÀrarinna som pÄ ett dugligt, intresserat ochsjÀlvuppoffrande sÀtt utförde sitt kall. DÀrtill tillkom ideal sÄsom glad,avhÄllen och godhjÀrtad.

<- FöregÄende sida 47 NÀsta sida ->