Sökresultat:
5186 Uppsatser om Lika värde - Sida 43 av 346
Integrerad grammatik pÄ gymnasiet
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur fyra gymnasielÀrare kan förhÄlla sig till undervisning i svensk grammatik. Den empiriska undersökningen genomfördes pÄ tvÄ gymnasieskolor i södra Sverige och bestod av observation vid fyra tillfÀllen av de intervjuades lektioner och fyra intervjuer med lika mÄnga gymnasielÀrare. Resultatet för denna studie visar att grammatik integreras i ordinarie svenskundervisning i varierande utstrÀckning och att pedagogerna vÀljer att ibland synliggöra grammatiken för eleverna och ibland inte. LÀrarna motiverade grammatikundervisningen utifrÄn lydelsen ?sprÄkets bruk och byggnad? i Kursplanen för Svenska A, och de menade att grammatikundervisning kan vara sprÄkutvecklande.
Lyckade Familjehemsplaceringar : Àr SoL lika med en solig placering och LVU bara en lÄng vÀg ut?
Focusing of whatÂŽs best for the child has been a keyword in social work for a long time. That seems obvious for many people, but sometimes it lacks in the care of the children and the child may be taken in to care. The purpose was to find circumstances of success that can contribute to a successful placement of the child according to social workers and foster families. In which way does the cooperation between social worker, foster family and the origin family affect the placement? The study is based upon a qualitative method in form of interviews intending to get the respondents own knowledge and experience of foster care.
?Vissa krÀver mÄnga sÀtt att lÀra pÄ? - en kvalitativ undersökning över individanpassad undervisning med inlÀrningsstilar som hjÀlp
Av gÀllande styrdokument framgÄr tydligt att undervisningen ska utgÄ frÄn varje elevs förutsÀttningar och frÀmja elevernas fortsatta lÀrande och kunskapsutveckling. DÀrför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Behövs kunskap om inlÀrningsstilar för att kunna fullfölja vÄrt uppdrag som pedagoger och bedriva en individanpassad undervisning? Med detta som utgÄngspunkt har vi tagit del av litteratur och forskning i Àmnena individanpassad undervisning och inlÀrningsstilar. I teoridelen presenteras föregÄngare och föresprÄkare för individanpassad undervisning och inlÀrningsstilar.
Stark, stolt och trygg - Ackordslönesystemet och hantverkares yrkestillhörighet
SammandragHur pÄverkas hantverkares yrkesidentitet av ackordsarbete? Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur ackordslön pÄverkar synen pÄ det egna arbetet och yrkestillhörigheten bland byggnadshantverkare. Till uppsatsen har det gjorts intervjuer med chefer, platschefer samt hantverkare pÄ tvÄ olika företag och de har berÀttat om hur de ser pÄ sin roll som hantverkare och hur de ser pÄ konflikten mellan det kvantitativa ackordet och den kvalitativa yrkesstoltheten. Analysen utgÄr frÄn respondenternas svar om hur ackordarbete pÄverkar arbetarna. FrÄn teorigenomgÄngen framgÄr det att ackordslönen ses som en yttre motivationsfaktor och hantverksstolthet som en inre motivationsfaktor. Resultatet av undersökningen Àr att byggnadshantverkarnas identitet kan vara i en förÀndring, att det inte lÀngre finns lika mycket stolthet hos medarbetarna.
DjupströbÀddar i fÄrproduktionen : dess egenskaper samt alternativa strömedel
I dagens svenska fÄrproduktion hÄlls de flesta djuren pÄ djupströbÀddar av halm under stallperioden. Att fÄ till en vÀl fungerande djupströbÀdd som brinner kan ibland upplevas som en utmaning dÄ den mikroorganiska aktiviteten som sker i bÀdden Àr en komplicerad process. EfterstrÀvansvÀrt Àr att en stor del av miljön i djupströbÀdden Àr aerob, sÄ att den önskade processen, kompostering, kan ske. En aerob miljö skapas dÄ strömedlet klarar av att absorbera den urin och trÀck som avges till bÀdden. Vid kompostering sker en vÀrmeutveckling och det organiska materialet omvandlas till mullÀmnen.
SvÄrburet ansvar : en kvalitativ studie om sex grundskolelÀrares syn pÄ anmÀlningsplikten
Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..
Produktkalkyler & KostnadsstÀllen : En fallstudie av Ovako i Hofors
Syfte: Att belysa problem och möjligheter med att uppfölja kostnadsstÀllestruktur sÄ den stöder organisationen, ansvarsfördelningen och ger en struktur som underlag till produktkalkylering.Metod: Vi har anvÀnt kvalitativ metod i arbetsprocessen. Genom intervjuer har vi skaffat underlag för fallstudien. Dessutom fick vi tillgÄng till företagets databas.Resultat & slutsats: Ovako bör minska ner antalet kostnadsstÀllen pÄ varje sektion samt göra en översyn av strukturen sÄ att denna stÀmmer bÀttre överens med arbetssÀttet i hantering av produktkalkyler.Förslag till fortsatt forskning: Att undersöka om det Àr lika viktigt för andra företag att följa upp kostnadsstÀllestrukturen och anpassa den till produktkalkyler.Uppsatsens bidrag: Vi har tillÀmpat teorier inom produktkalkylering pÄ ett tillverkande företag i Sverige (GÀstrikland). Dessutom har vi undersökt hur kostnadsstÀllestrukturen pÄverkar upprÀttandet av produktkalkyler..
JÀmstÀlldhet, maskulinitet och (o)privilegierade subjektspositioner : En intervjustudie om diskurser kring jÀmstÀlldhet, "den nye mannen" och "andra mÀn"
Föreliggande uppsats utgÄr frÄn tidigare forskning som hÀvdar att jÀmstÀlldhetsdiskursen i Sverige bygger pÄ ett vitt, heterosexuellt, medelklassideal som underordnar andra maskuliniteter. Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida jÀmstÀlldhetsdiskursens ovan nÀmnda exkluderingar samt maskulinitetsdiskurser som till exempel ?den nye mannen? kan spÄras i mÀns artikuleringar av diskurser kring maskulinitet och jÀmstÀlldhet och hur olika subjektspositioner samt hierarkier begripliggörs och (re)produceras i denna process.Det teoretiska ramverket utgörs av poststrukturalistisk teori kring diskurser, subjektspositioner och ?görandet? av genus och andra sociala kategorier. Dessa kategorier ses ur ett intersektionellt perspektiv som sammanvÀvda. Uppsatsen försöker vidare förena denna poststrukturalistiska ansats med Connells teori om hegemonisk maskulinitet.Det empiriska materialet bestÄr av enskilda intervjuer samt fokusgruppintervjuer utförda i tre olika empiriska kontexter dÀr individer i olika sexuella, etniska och klassmÀssiga subjektspositioner med olika grader av privilegiering i relation till jÀmstÀlldhetsdiskursen befinner sig.Resultatet visar att den maskulinitetsdiskurs som artikulerades i samtliga kontexter lÄg nÀra diskursen kring ?den nye mannen?; ett mer jÀmstÀllt, eller i alla fall barnorienterat, maskulinitetsideal.
Finansiell leasing : Redovisning off-balance - varför?
Redovisning av leasing ? efter form eller substans? RR 6:99 innehÄller kriterier som ger ut-rymme för tolkning. Vid redovisning av finansiell leasing ska leasingobjektet tas upp i balansrÀkningen och operationella leasingavtal ska redovisas i sin helhet i resultatrÀkningen. Syftet har varit att förklara varför en del företag redovisar finansiell leasing off-balance. VÄr studie har angripits genom en enkÀtundersökning riktad till 67 börsnoterade industriföretag, svarsfrekvensen var 54%.
Muntliga examinationer
Syftet med denna studie Àr att utifrÄn samtal med gymnasieelever fÄ en bild av deras upplevelser kring muntliga examinationer. Den genomförda undersökningen bestÄr av fyra gruppintervjuer med tre elever i varje, vilka vid tiden för intervjun gick i Ärskurs tvÄ pÄ gymnasiet. Studiens teoretiska utgÄngspunkter vilar pÄ socialpsykologisk grund och mÀnniskans samspel med miljön intar en framtrÀdande roll. Resultatet av undersökningen visar att eleven, lÀraren och gruppen bildar ett helhetsperspektiv i situationen dÄ en muntlig examination hÄlls. För eleven Àr dennes instÀllning och förberedelse inför momentet lika betydelsefullt som lÀrarens och kamratgruppens förhÄllningssÀtt i avseendet hur muntlig examination upplevs.
Informellt lÀrande och att skicka bildmeddelanden
Syftet med uppsatsen var att undersöka om interaktionen med informationsteknologins nya verktyg kan beskrivas som en lÀrandeprocess och vidare försöka svara pÄ frÄgan om hur detta kan tÀnkas gÄ till. Uppsatsen har kunnat pÄvisa att det Àr statistiskt sÀkerstÀllt att det förekommer skillnader i hur lÀtta olika grÀnssnitt i verktyg för samma ÀndamÄl Àr att lÀra sig. InlÀrningen i fallet att lÀra sig handskas med mobiltelefonens grÀnssnitt skulle dÄ vara att anvÀndaren lÀr sig tolka, och tillÀgna sig de inbyggda antagandena om tekniken som utvecklaren har byggt in i tekniken. Det finns en mÀngd olika sÀtt att betrakta inlÀrning. Beroende av vilken idétradition man följer har man olika uppfattningar.
Marknadsföring i en cyklisk bransch : en studie av byggindustrin
I denna uppsats undersöker vi i vilken utstrÀckning som marknadsföring anpassat för cykliska branscher anvÀnds inom byggbranschen och vilka av dessa metoder som skapar överlÀgset finansiellt resultat. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en enkÀt som baseras pÄ en tidigare studie och skickades till Sveriges största byggföretag. Resultatet visar pÄ att företagen anvÀnder sig i varierande utstrÀckning av de marknadsföringsmetoder som enligt tidigare forskning Àr lÀmpligast under konjunktursvÀngningar. Exempel pÄ en aktivitet som de prioriterar Àr relationsmarknadsföring medan exempelvis försök att ta marknadsandel inte anses lika viktigt. Vi finner vidare att det finns tydliga indikationer pÄ att en del av marknadsföringsmetoderna som undersöks pÄverkar det finansiella resultatet, men ingen av denna pÄverkan kan statistiskt sÀkerstÀllas.
UtvÀrdering av rörelseparallax i datorspel
Det har tidigare pÄgÄtt mÄnga experiment och examensarbeten inom ansikts- och ögondetektering och mÄnga Àr medvetna av detekteringsalgoritmernas existens men dÀremot Àr den parallaxeffekten inte lika vÀltalad trots att tredimensionell och djupupplevelse Àr vanlig för oss. Vad Àr parallax? Hur Àr det att implementera och anvÀnda det i datorspel?Syftet med detta projekt Àr att förstÄ den parallaxeffektens pÄverkan i datorspel och hur mÀnniskor upplever det. Den parallaxeffekten som undersöks Àr en djupupplevelse som uppfattas nÀr vi rör oss, till följd av skillnaden pÄ bilden beroende av huvudets rörelse, vilket Àr rörelseparallax. Lösningsförslaget till projektet Àr att anvÀnda sig av webbkamera till att detektera och följa ansiktsrörelse och anpassar grafiken till det.
En simuleringsstudie för test baserade pÄ Maximum Likelihood- och Maximum Spacingskattningar
Om vi har ett stickprov med X1, X2, ..., Xn oberoende lika fördelade observationer frÄn en kontinuerlig fördelning med fördelningsfunktion F?, dÀr ? Àr en okÀnd parameter, Àr Likelihoodkvottestet (LT) ofta en bra metod för att testa nollhypotesen H0: ? = ?0 mot HA: ?? ?0. För vissa typer av fördelningar saknar dock Likelihoodfunktionen övre begrÀnsning (Ranneby, 1984) och (Ekström, 2013) vilket innebÀr att testet inte gÄr att tillÀmpa dÄ. Detta test jÀmförs med tvÄ nyare test, Ekströmtestet (ET) (Ekström, 2013) och Fidelitytestet (FT) som Àr ett modierat ET, som vi vet fungerar Àven i dylika fall. Under vissa generella villkor sÄ vet vi att de tre testen Àr asymptotiskt ekvivalenta.
Rekryteringsprocessen ur ett arbetsrÀttsligt perspektiv : med fokus pÄ Diskrimineringslagen samt Personuppgiftslagen
Tidigare forskning har pekat pÄ att mÀnniskor och djur som anses sakna ansvar för sin situation vÀcker mycket empati. TvÄ experiment genomfördes för att se om det förelÄg nÄgon skillnad i empati gentemot mÀnniskor och djur. I Experiment 1 lÀste 244 studenter om en man, kvinna, katt eller hund som var mer eller mindre ansvarig för att ha hamnat i en svÄr situation. Empati hade ett negativt samband med ansvar. I Experiment 2 lÀste 73 studenter om en man eller varg som framstÀlldes lika ansvariga.