Sökresultat:
5426 Uppsatser om Lika möjligheter - Sida 36 av 362
Ămnet Idrott och hĂ€lsa och dess betydelse för hĂ€lsofrĂ€mjande liv : Idrott för idrottare eller Ă€r alla lika viktiga?
KerĂ€nen, Sara & Jernberg, Marie (2005). Ămnet Idrott och hĂ€lsas betydelse för hĂ€lsofrĂ€mjande liv. Idrott för idrottare eller Ă€r alla lika viktiga? En kvalitativ och kvantitativ studie av lĂ€rares och elevers uppfattningar om idrott och hĂ€lsa samt sambanden dem emellan. (The School Subject Physical Education and HealthÂŽs Significance to Promote Health.
FörĂ€ndring av den svenska generella vĂ€lfĂ€rdspolitiken : en studie av prioriteringslistan i Landstinget i Ăstergötland
Uppsatsens syfte Ă€r att analysera, ur ett rĂ€ttviseteoretiskt perspektiv, de förĂ€ndringar av utbudet av hĂ€lso- och sjukvĂ„rd i Ăstergötland som prioriteringslistan ger upphov till och att undersöka hur partiföretrĂ€dare i Landstinget i Ăstergötland uppfattar utbudsbegrĂ€nsningarna. Syftet Ă€r Ă€ven att frĂ„n den empiriska delen möjliggöra en normativ diskussion om utvecklingen av den svenska vĂ€lfĂ€rdspolitiken. Uppsatsen behandlar det svenska generella vĂ€lfĂ€rdssystemets uppbyggnad, aktuell vĂ€lfĂ€rdspolitisk debatt och har en rĂ€ttviseteoretisk bas genom olika rĂ€ttviseteoretiker, bland andra John Rawls och Ronald Dworkin. Ă
terkommande ledord Àr rÀttvisa, solidaritet, lika omtanke och respekt och moral. Den teoretiska delen baseras Àven pÄ Bo Rothsteins vÀlfÀrdsteoretiska resonemang kring vad staten kan göra, och vad staten bör göra.
Utan ljus ingen fÀrg : En studie om fÀrgers förmÄga att pÄverka mÀnniskor
FÀrger Àr nÄgot som vi ofta kanske tar för givet, fÀrger Àr ju nÄgot som finns omkring oss utan att vi egentligen reflekterar sÄ mycket över dem, de Àr en sÄ naturlig del av allt. FÀrger finns i naturen, pÄ tyger, i konsten, pÄ föremÄl och pÄ allt egentligen, Àr det inte ocksÄ sÄ att vi mÄr bra av att omge oss med fÀrger vi tycker om precis som vi vill omge oss med mÀnniskor vi tycker om? I detta uppsatsarbete Àr mÄlet att belysa begreppet fÀrg och huruvida det kan pÄverka mÀnniskor. MÄlet Àr ocksÄ att visa pÄ hur vi kan anvÀnda oss av fÀrger, som hantverkare, formgivare och som skapande mÀnniska. Detta kommer att göras genom att belysa Àmnet fÀrg i frÄga om fÀrgperception och fÀrgpÄverkan.
Arbete med genuspedagogik och jÀmstÀlldhet iförskoleklass
Det har blivit mer uppmÀrksammat att pojkar inte Àr lika duktiga i skolan som flickor. De har svÄrare att fÄ höga betyg i teoretiska Àmnen. En anledning kan bero pÄ att skolan har riktat in sig pÄ att lyfta fram flickor som inte har fÄtt gÄtt i skolan lika lÀnge som pojkar. Det var vanligare att pojkar fick vidareutbilda sig för att flickor skulle giftas bort och bli kvinnor som Àr hemma och tar hand om hemmet och barnen. För ca 40 Är sedan började man undersöka varför flickor inte var sÄ framÄt i skolan och man började arbeta för att stÀrka flickor i deras studier.
Motivation och kreativitet i grundskolan : En enkÀtstudie om en grupp elevers upplevda lÀrandemiljö i Är 8
Skolverket (2009:5) har i sin alarmerande rapport kommit fram till att resultaten i svensk skola dalar kraftigt. Ma?nga elever na?r inte godka?nda ma?l na?r de la?mnar grundskolan. Anledningen till varfo?r det ser ut sa? a?r sja?lvklart ma?ngfacetterad, men jag funderar pa? om en anledning kan vara att elever idag kanske fa?tt en annan insta?llning till skolga?ng och utbildning.
?DET A?R JU SA? MYCKET ANNAT HELA TIDEN? : Grundskolla?rares syn pa? digitala medier och MIK i skolan
Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.
Generika: PatientsÀkert eller en risk? : En litteraturstudie om synonympreparat utgör hinder för patientsÀkerheten samt vilka förebyggande ÄtgÀrder hÀlso- och sjukvÄrden kan vidta
Syftet var att genom granskning av vetenskapliga originalartiklar undersöka patientsÀkerheten vid generisk lÀkemedelsanvÀndning. Det som studerades var den eventuella problematiken, ÄtgÀrderna och patienternas egna erfarenheter av generisk anvÀndning. Den Metod som anvÀndes var en litteraturstudie dÀr artiklar söktes i ett flertal databaser och via manuella sökningar. Sjutton artiklar inkluderades och granskades utifrÄn en mall för kvalitet- och resultatanalys. I Resultatet framgick att sjuksköterskor anser att osÀkerhet, tÀta lÀkemedelsbyten, otydlig kommunikation, lika lÀkemedel till utseende och namn, samt tung arbetsbelastning Àr riskfaktorer som leder till medicineringsfel i form av under- och överdosering och/ eller utebliven lÀkemedelsdos.
BarnrÀttsperspektivet i förskolan
Studiens syfte Àr att undersöka hur barnrÀttsperspektivet utifrÄn Barnkonventionen uppfattas i förskolan. FrÄgestÀllningarna bygger pÄ Barnkonventionens fyra huvudartiklar. Hur uppfattar för-skollÀrarna att alla barn har samma rÀttigheter och lika vÀrde? Hur uppfattar förskollÀrarna att barnets bÀsta ska komma i frÀmsta rummet vid alla beslut som rör barn? Hur uppfattar förskollÀrarna barnets rÀtt att utvecklas? Hur uppfattar förskollÀrarna barnets rÀtt att komma till tals? Studien Àr en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats. Fokusgrupper har anvÀnts för att samla in empirin.
Elektroniskt röstningsförfarande - i konflikt med rÀttssÀkerhets- och integritetsaspekter?
SamhÀllet vi lever i idag blir alltmer modernt och utvecklingen av olika tekniker gÄr fort framÄt. NÄgra exempel Àr möjligheten att via internet utföra bankÀrenden och lÀmna in deklaration. Dessa Àrenden Àr kÀnsliga och personliga men genom att nya tekniker har utvecklats har det blivit möjligt. NÀsta steg skulle kunna bli att rösta elektroniskt. Det Àr Àven detta som Àr uppsatsens huvudsyfte, att utreda möjligheten till ett elektroniskt röstningsförfarande och om det Àr i enlighet med regleringen om de fria, hemliga och direkta valen som stadgas i grundlagen.
Dimensionering av tvÄ olika typer av trÀbroar
I denna rapport dimensioneras tvÄ olika trÀbroar efter Eurokoderna. En med underspÀnning och en utan. Syftet var att jÀmföra konstruktionstyperna. HjÀlpmedel för att Ästadkomma detta var berÀkningsprogrammet Rstab och Mathcad. Resultatet visade att vibrationer spelar en stor roll vid dimensioneringen.
Ăktenskap i grĂ€nsland : Relationer i Tornedalen 1780-1850
Den geografiska rörligheten i nedre Tornedalen under den senare undersökningsperioden avtog. Vilket stÄr i kontrast till den tidigare periodens resultat, dÀr relationer utanför regionen var den medst förekommande Àktenskapsvarianten. I övre Tornedalen Àr den geografiska rörliheten inte liga hÀmmad, hÀr sker det lika mÄnga Àktenskap inom regionen som det gör utanför regionen. De bÀgge regionerna har dÀremot en gemensam faktor, och det Àr att Àktenskapen inom den egna regionen var stadig bÄde före och efter grÀnsdragningen..
Röstens Älder : en perceptionsstudie
I föreliggande uppsats har jag undersökt nÄgra perceptoriska aspekter pÄ röstens Älder. Dels testades hypotesen att vuxna mÀnniskor kan uppskatta en vuxen rösts Älder pÄ ±10 Är med stimuli bestÄende av enstaka isolerade ord, och dels undersöktes om det fanns typiska och atypiska talare för sin Älder (dvs talare som lÀt lika gamla som de var respektive talare som lÀt betydligt Àldre eller yngre Àn vad de var) genom att vÀrdera lyssnare ÄldersuppskattningsförmÄga för nÄgra utvalda talare..
Vilka faktorer pÄverkar vÄrdutnyttjande hos unga? En jÀmförelse mellan ungas och Àldres benÀgenhet att söka hÀlso- och sjukvÄrd i Sverige
I HÀlso och sjukvÄrdslagen stÄr bland annat ?MÄlet för hÀlso- och sjukvÄrden Àr en god hÀlsa och en vÄrd pÄ lika villkor för hela befolkningen?. Att se om detta mÄl stÀmmer överens med verkligheten Àr ett omfattande projekt. I den hÀr uppstasen diskuteras de olika sÀtt som finns för att mÀta lika fördelning av vÄrd; vÄrdutnyttjande, tillgÄng till vÄrd, sjukvÄrd fördelat utifrÄn behov och fördelning av hÀlsostatus i befolkningen. Uppsatsen innehÄller Àven en empirisk analys av vÄrdutnyttjande dÀr unga mellan 18-30 Är jÀmförs med Äldersgruppen 31-65 Är.
Miljöutredning av Llentab AB : s verksamheter i Sverige
I dagens samhÀlle Àr det viktigt för företag att vara proaktiva och ha ett aktivt miljöarbete. Det blir allt vanligare att företag vÀljer att marknadsföra sig som miljötÀnkande, dÄ kunder i allt större grad krÀver att de och deras leverantörer Àr miljöcertifierade eller pÄ annat sÀtt arbetar för en bÀttre miljö. Rapporten innefattar en miljöutredning över Llentabs verksamheter i Sverige. Syftet med miljöutredningen Àr att utreda Llentabs verksamheter i Sverige och ta fram deras mest betydande miljöaspekter. Detta för att kunna se vilken del inom företaget som pÄverkar miljön mest, för att dÀrefter sÀtta in ÄtgÀrder dÀr det bÀst behövs för att minimera miljöpÄverkan.
Sjukgymnastens vÀg till behandling utav den temporomandibulÀra leden: En litteraturöversikt pÄ mÀtmetoder och behandlingar
Den temporomandibulÀra leden (TMJ) Àr den led som vi anvÀnder mest i vÄr kropp. Vi anvÀnder den nÀr vi pratar, tuggar mat och nÀr vi svÀljer. TMJ Àr sammankopplad till nÀrliggande anatomiska strukturer sÄ som cranium, clavikula, atlanto-occipitala leden, samt cervikal och thorkal och pÄverkas av dÄlig postural hÄllning. RDC/TMD Àr den mest anvÀnda protokollet för att klinisk diagnostisera temporomandiblar dysfunktion. Dysfunktion i TMJ Àr fyra gÄnger vanligare bland kvinnor Àn mÀn.