Sök:

Sökresultat:

5426 Uppsatser om Lika möjligheter - Sida 34 av 362

Revisorernas kostnad av att utge en going concern- varning

De uppgifter som revisorn presenterar i sin revisionsbera?ttelse bo?r intressenter och fo?retag ha fo?rtroende fo?r. Revisorn ska vara en oberoende la?nk mellan intressenter och fo?retag. La?saren fo?rva?ntar sig finna eventuella ekonomiska problem i a?rsredovisningen.

DEN AKUTA STRESSEN En litteratur?versikt om stressfaktorer hos sjuksk?terskor p? akutmottagningar

Bakgrund: Trots nationella m?l om korta vistelsetider p? somatiska akutmottagningar ?r v?ntetiderna ofta l?nga, vilket kan p?verka b?de patienter och personal negativt. Sjuksk?terskor p? akutmottagningar ?r s?rskilt utsatta f?r arbetsrelaterad stress. Denna stress kan i sin tur p?verka patients?kerheten och kvaliteten p? omv?rdnaden negativt.

Plantering av barrplantor pÄ hösten : överlevnad och tillvÀxt

Detta arbeta har utförts för att undersöka hur höstplantering av tÀckrotsodlad gran (Picea abies) och tall (Pinus sylvestris) överlever och utvecklas jÀmfört med vÄrplanterad. Detta i ett led för att se om man kan utöka planteringssÀsongen för att fÄ en jÀmnare arbetsbelastning över sÀsongen bÄde i plantskolorna och ute i fÀlt. Man har undersökt hur en planteringstidpunkt pÄ sensommaren och hösten pÄverkar granplantors överlevnad jÀmfört med plantering pÄ vÄren. Studien Àr utförd som en survey studie i södra Sverige pÄ tÀckrotsplantor av gran som planterats pÄ medelboniteter 2007-2009 och inventerats 2010. Höst och vÄrplanterade granplantor Àr jÀmförda parvis med samma planttyp, Älder, proveniens och geografiskt omrÄde.

En relationell och konventionell syn pÄ avtal

Varje dag sluts en mÀngd olika affÀrsavtal. För jurister eller för juridiskt kunniga anses det finnas ett rÀtt svar pÄ frÄgan om vad som gÀller, nÀr samtliga omstÀndigheter blivit bekrÀftade. Emellertid Àr svaret inte lika enkelt som det först kanske verkar, eftersom att affÀrsvÀrlden har utvecklat ett eget regelsystem. Vi har dÀrför valt att skriva denna uppsats för att sjÀlva fÄ förstÄelse för varför det finns ett annat system utöver gÀllande rÀtt, pÄ vilket sÀtt det fungerar och problemen som kan uppstÄ i och med existensen av flera rÀttskÀllor..

Kravprofiler vid kompetensbaserad rekrytering

Denna uppsats handlar om hur privata företag och offentliga organisationer arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare. Syftet Àr att undersöka hur de arbetar internt och externt för att se om det finns nÄgra skillnader eller likheter. Den teoretiska referensramen Àr uppbyggd i följande tre delar. Första delen redogör kort om privata och offentliga organisationer för att fÄ en överblick över dess skillnader i rekrytering. Andra delen redogör för Àmnet attraktiva arbetsgivare och hur organisationer internt arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare.

Mission Storage : En ny version av klassisk förvaringsdesign för klÀder

Syftet med det hÀr projektet Àr att komma fram till en ny lösning som ska underlÀtta för anvÀndare att fÄ en bÀttre överblick av sitt klÀdbestÄnd samt att fÄ anvÀndaren att ifrÄgasÀtta sitt klÀdbestÄnd. FÄ att nÄ resultatet har jag gjort anvÀndartester inom min mÄlgrupp, intervjuat formgivare i branschen och arbetar med undersökande formarbete. Resultatet blev en flexibel herrbetjÀnt med ett feminimt formsprÄk som passar lika bra i det lilla hemmet som i den stora villan och kan följa anvÀndaren under en lÄng tid. .

AffÀrskulturella skillnader : Finns dem mellan Sverige och Norge?

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka affÀrskulturen pÄ den norska marknaden, för att se om det föreligger nÄgra skillnader med den svenska affÀrskulturen och om nÄgra av dessa skillnader kan ge konsekvenser för ett litet svenskt företags etablering i Norge. Denna uppsats Àr skriven pÄ uppdrag av ett företag och forskningen som genomförs Àr utforskande.För att undersöka skillnader mellan den svenska och norska affÀrskulturen har vi anvÀnt oss av flera olika kÀllor. Dels har vi inom omrÄdet affÀrskultur sökt efter svenska och norska sÀrdrag i litteratur, dels har vi genomfört kvalitativa intervjuer. Vi har Àven sökt i böcker och pÄ Internet efter affÀrsrÀttsliga skillnader mellan lÀnderna.I analysen har vi sedan med hjÀlp av litteraturen och resultaten frÄn intervjuerna undersökt om det finns nÄgra skillnader och om dessa kan leda till konsekvenser för ett litet svenskt företag. Vi kom fram till att trots att lÀnderna, precis som mÄnga tror, Àr lika finns det ocksÄ en hel del som skiljer dem Ät.

Att tvingas kompromissa med barnmorskeprofessionens v?rdegrund ? en systematisk litteratur?versikt ?ver barnmorskans etiska dilemman

Bakgrund: Etiska dilemman ?r en del av barnmorskans vardag inom f?rlossningsv?rd. Ett etiskt dilemma uppst?r n?r motstridiga v?rden kolliderar och det f?religger en sv?righet att bed?ma vilket v?rde som b?r ges f?retr?de. Barnmorskans etiska kod ?r v?gledande i beslutet men i slut?ndan ?r det barnmorskan sj?lv som avg?r. Att tvingas kompromissa med barnmorskeprofessionens v?rdegrund kan f?ranleda moralisk stress och oh?lsa. Litteratur?versiktens teoretiska referensram utg?rs av kvinnocentrerad v?rd och teorier om st?d. Syfte: Att beskriva barnmorskors och barnmorskestudenters erfarenheter av etiska dilemman inom f?rlossningsv?rd. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativa studier.

Motiv för hjÀlparbete : En kvalitativ studie av hjÀlparbetare

I det hÀr sjÀlvstÀndiga arbetet Àr mitt syfte att försöka förstÄ vad som driver hjÀlparbetare till att ge av sitt liv för att hjÀlpa andra mÀnniskor. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ forskningsmetod med en hermeneutisk ansats och semistrukturerade intervjuer.En gemensam nÀmnare för respondenterna Àr att de alla förhÄller sig till hjÀlparbete med ett altruistisktperspektiv. Motiven för varför respondenterna gav en tÀmligen lÄngperiod av sitt liv, sex till tolvmÄnader, för att hjÀlpa andra mÀnniskor skiljer sig dock Ät. Respondenterna har en gemensam bakgrund i sin kristna tro, vilket möjligtvis och speglar resultatet. Mercenaries, missionaries och misfits Àr tre förklaringsmodeller som R.L.

Boendet dÀr emellan

De senaste decennierna har det blivit allt tydligare att utbudet pÄ bostadsmarknaden inte matchar efterfrÄgan. FrÀmst den rÄdande bristen pÄ bostÀder, men ocksÄ för de bostÀder som alla slÄss om i huvudsak Àr byggda utifrÄn hur Sverige sÄg ut för 40?50 Är sedan. Dagens familjer och deras behov ser inte lika dana ut som nÀr bostÀderna byggdes. Bostadsmarknaden mÄste följa samhÀllets utveckling och vara villiga att satsa pÄ nytÀnkande.

Vilken av stretchingmetoderna statisk stretching, dynamisk stretching och proprioceptiv neuromuskulÀr facilitering Àr mest effektiv för att öka rörligheten i hamstrings?- en litteraturstudie

SammanfattningBakgrund: Stretching har anvÀnts i mÄnga Är inom sport och rehabilitering med mÄlet att minska risken för muskelskador, bland annat skador i kombination med kort hamstrings. Flera olika stretchingmetoder anvÀnds för att uppnÄ ökad rörlighet. Tre av dessa Àr; 1) Statisk stretching, 2) Dynamisk stretching, 3) Proprioceptiv neuromuskulÀr facilitering (PNF).Syfte: Syftet med den hÀr litteraturstudien var att jÀmföra och undersöka tre olika stretchingmetoder (statisk, dynamisk och PNF stretching) för att se vilken som Àr mest effektiv för att öka rörligheten i hamstringsmuskulaturen.Metod: Sökning av artiklar gjordes i databaserna Pubmed, Sport Discus, samt Science Direct. Sökorden som anvÀndes var static stretching, dynamic stretching, pnf, flexibility samt range of motion. Totalt inkluderades till slut 26 artiklar i den hÀr litteraturöversikten som dels överensstÀmde med inklusionskriterierna och som dessutom var tillgÀngliga gratis och i fulltext.Resultat: De flesta studierna var gjorda pÄ unga vuxna mellan 16 och 35 Är.

Elevers syn pÄ bildkunskaper

Under 2011 pĂ„gick diskussioner kring bildĂ€mnet i och med att Sverige antog nya lĂ€roplaner i grundskolan och gymnasiet. Röster hördes som menade att bild Ă€r mer av ett hobbyĂ€mne samtidigt som andra visade pĂ„ Ă€mnets vĂ€rde och hur viktigt det Ă€r med visuell kompetens i dagen samhĂ€lle. År 2003 gjordes en nationell utvĂ€rdering av bildĂ€mnet som visade att de flesta elever tycker att bild Ă€r roligt men inte gav dem kunskaper som var nyttiga för kommande yrke. Denna utvĂ€rdering visade ocksĂ„ att i bildĂ€mnet arbetade elever frĂ€mst med hantverksmĂ€ssig metoder trots att bildtolkning och analys samt digital bild borde ha plats i undervisningen. Det har nu gĂ„tt nĂ€stan 10 Ă„r sedan denna utvĂ€rdering gjordes och en ny kursplan har införts dĂ€r digitalt skapande och analys Ă€r tydligare inskrivet.

Upplevelser och hantering av medicinering med delade
tabletter

Att behandla sjukdomar med lÀkemedel Àr idag den vanligaste formen av behandling. För att kunna anpassa en individuell lÀkemedelsbehandling krÀvs ibland att ett lÀkemedel mÄste delas för att rÀtt dos ska bli möjlig eftersom flera lÀkemedel inte finns i rÀtt styrka. Det Àr sÀrskilt vanligt inom barnsjukvÄrden och ÀldrevÄrden. Fördelarna med att dela en tablett Àr att det blir lÀttare att svÀlja den, vilket Àr till nytta för Àldre personer som ofta har svÀljsvÄrigheter. De nackdelar som kan uppkomma Àr att det Àr svÄrt att fÄ de olika halvorna lika stora och att tabletterna ibland smular sönder sig i smÄbitar.

Utredning av frekvensomriktaresinverkan pÄ sin nÀrmiljö

Fokus lÀggs mer och mer pÄ hur olinjÀra laster pÄverkar spÀnningsgodheten pÄnÀtet. Ledorden Àr att ?du skall icke sabotera din grannes spÀnningskvalitet!?.Detta gillar nÀtbolagen och allmÀnheten men i vissa delar av nÀtet Àr det inte lika nödvÀndigt att hÄlla sÄ hÄrt pÄ elkvaliteten. Industrier har ofta anlÀggningar som Àr avskilda öar frÄn det elektriska fastlandet. DÀrför gjordes mÀtningar pÄ befintlig anlÀggning med stor del frekvensomriktardrift för att kunna jÀmföra med simuleringar frÄn dimensioneringsprogram och slutligen utifrÄn resultatet dra slutsatser om hur man ska utveckla tankesÀttet vid dimensionering av frekvensomriktare för att göra den mer kostnadseffektiv..

Att arbeta för att bli attraktiva arbetsgivare : En komparativ studie mellan privata och offentliga organisationer

Denna uppsats handlar om hur privata företag och offentliga organisationer arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare. Syftet Àr att undersöka hur de arbetar internt och externt för att se om det finns nÄgra skillnader eller likheter. Den teoretiska referensramen Àr uppbyggd i följande tre delar. Första delen redogör kort om privata och offentliga organisationer för att fÄ en överblick över dess skillnader i rekrytering. Andra delen redogör för Àmnet attraktiva arbetsgivare och hur organisationer internt arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare.

<- FöregÄende sida 34 NÀsta sida ->