Sökresultat:
5191 Uppsatser om Lika lär likar - Sida 61 av 347
LÀrarnas arbete : Undervisning och integrering kring elever som lÀser svenska som andrasprÄk
Arbetets syfte Àr att undersöka hur olika lÀrare arbetar kring svenska som andrasprÄks undervisningen och integrationen av de elever som lÀser svenska som andrasprÄk. Arbetet Àr relevant dÄ det pÄ de flesta skolor finns elever i behov av att lÀsa svenska som andrasprÄk. Undersökningen gjordes med intervjuer som vald metod. Analysen av de svar som lÀrarna gav jÀmfördes med varandra i resultatet. Resultatet visade att samtliga lÀrare hade mycket lika tankar kring svenska som andrasprÄksundervisningen och integreringen av eleverna.
Skapandet och uppsÀttningen av verket Siempre perdue : erfarenheter av att samtidigt vara komponist, koreograf, scenograf och reggissör
I den hÀr uppsatsen sammanfattar jag de lÀrdomar jag fick av att skapa och framstÀlla ett verk för fyra sÄngare och tvÄ dansare. Verket, Siempre  perdue, ingick i mitt konstnÀrliga projekt under mitt sista Är pÄ programmet för musiklÀrare med profil rytmik. Jag hade förkunskaper inom komposition, rytmik och viss koreografi, men att sammanstÀlla dessa och ge dom lika vÀrde i ett verk var för mig helt nytt. Den hÀr uppsatsen har för mig blivit ett sÀtt att reflektera kring det jag gÄtt igenom och att ringa in det man mÄste tÀnka pÄ om man ska skapa och framföra ett liknande verk. LÀrdomarna handlar bÄde om sjÀlva kompositionen och repetitionerna  och förestÀllningarna.
Fysisk hÀlsa pÄ arbetsplatsen : Har medarbetarnas utbildning nÄgon betydelse för antalet förmÄner de erbjuds?
Den hĂ€r uppsatsen skriver vi i syfte att undersöka vad företagen, som vi har valt ut, vidtar för Ă„tgĂ€rder för att förbĂ€ttra hĂ€lsan hos sina medarbetare. Vi kommer att jĂ€mföra företag som har medarbetare med högre respektive lĂ€gre utbildningsnivĂ„ för att se om företagen satsar lika mycket pĂ„ medarbetarnas hĂ€lsa.Vi har utgĂ„tt ifrĂ„n ett induktivt arbetssĂ€tt och vĂ„r uppsats bygger pĂ„ en kvalitativ undersökningsmetod. Uppsatsen baseras pĂ„ intervjuer frĂ„n fyra olika företag i Kalmarregionen; Ăhrlings PricewaterhouseCoopers, LĂ€nsförsĂ€kringar Kalmar lĂ€n, GuldfĂ„geln AB och HS StĂ€dservice AB. Intervjuerna har till största delen varit personliga, eftersom vi ville se hur deras arbetsmiljö faktiskt sĂ„g ut i verkligheten.En av de största skillnaderna mellan hög- och lĂ„gstatusföretagen Ă€r, enligt oss, att lĂ„gstatusföretagen överlĂ€mnar det mesta av ansvaret, gĂ€llande den personliga hĂ€lsan, till varje enskild individ jĂ€mfört med högstatusföretagen som, vi menar, tar betydligt större ansvar för att upprĂ€tthĂ„lla en god hĂ€lsa hos medarbetarna..
Ledarstilspreferens hos manliga och kvinnliga studenter
Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad i ledarstilspreferens mellan kvinnor och mÀn, och om sÄ hur skillnaden sÄg ut. 101 studenter pÄ Högskolan i GÀvle deltog i studien. Deltagarna fick fylla i en enkÀt dÀr de skulle skatta sin ideala ledare. Resultaten baserades pÄ 87 av de insamlade enkÀterna, 43 besvarades av mÀn och 44 besvarades av kvinnor. Resultaten analyserades med tre separata t-test.
"En skola för (nÀstan) alla"
Inkludering Àr ett vÀrldsomspÀnnande koncept att strÀva efter i skolundervisningen men kan detta uppnÄs nÀr undervisningen inte kan göras lika för alla? För att fÄ en bÀttre bild över var dagens forskning Àr pÄ vÀg angÄende specialpedagogiska behov och inkludering har vi studerat en mÀngd artiklar, rapporter och avhandlingar, nationella som internationella. Utmaningen för dagens och morgondagens lÀrare Àr att förutom att kraven pÄ att en likvÀrdig utbildning ska uppnÄs förvÀntas lÀrarna Àven ta hÀnsyn till allas unika förutsÀttningar och behov. Detta dÄ lÀrarna ska möta ett ökat antal elever med inlÀrningsproblem och dilemmat hur de ska inkluderas eller exkluderas frÄn klassrummet.Den hÀr studien ger lÀsaren en idé om det dilemma skolor runt vÀrlden försöker lösa och resultaten pekar pÄ att ytterligare forskning Àr nödvÀndig eftersom vi inte kan lösa dagens och morgondagens problem med gÄrdagens metoder..
Projektarbete i skolan ? ett elevaktivt sÀtt att lÀra
Mitt syfte med det hÀr examensarbetet har varit att undersöka projektbaserad undervisning ur ett elevperspektiv. Jag har gjort en kvalitativ undersökning dÀr jag har intervjuat nio elever pÄ en gymnasieskola om deras syn pÄ arbetssÀttet som man anvÀnder dÀr, nÀmligen projektbaserat och Àmnesintegrerat. Teorin Àr att arbetssÀttet Àr elevaktivt och verklighetsnÀra. Jag ville undersöka om eleverna uppfattar det pÄ det sÀttet.
Mina forskningsfrÄgor har varit:
? Hur uppfattar eleverna att arbeta Àmnesintegrerat i projektform?
? Hur menar eleverna att arbetssÀttet pÄverkar deras lÀrande?
Eleverna uppfattar arbetet i projektform som ett roligt och stimulerande arbetssÀtt.
Förvaring eller behandling? : En kvalitativ intervjustudie av ungdomars upplevelse av behandling pÄ sÀrskilda ungdomshem
Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..
Automatisk trimning av en flexibel manipulator
Dagens industrirobotar Àr mycket mer komplexa Àn vad de var för nÄgra Är sedan. Regleringen baseras pÄ matematiska modeller och för att prestandan ska var lika bra eller bÀttre Àn förr krÀvs det att modellerna Àr anpassade till individen. Det krÀvs dÀrför att modellparametrarna justeras för att stÀmma överens med den aktuella roboten.Rapporten handlar om hur de flexibla modellparametrarna ska trimmas för robotens leder sÄ att verktygets svÀngningar minskar. PÄ grund av att en rörelse pÄ en axel pÄverkar de övriga axlarna, blir detta ett sexdimensionellt minimeringsproblem. Detta kan dock lösas genom att lÄsa vissa leder i olika positioner och pÄ sÄ sÀtt delas minimeringen upp i flera steg med som mest tre variabler att minimera över.
Kundpreferenser för Fairtrade och FSC-certifierade trÀprodukter : en conjointanalys
FSC, Fairtrade och SSC Forestry har tillsammans startat ett pilotprojekt som handlar om att skapa rÀttvisa möjligheter till handel och hÄllbart skogsbruk för smÄskaliga skogsbrukare i utvecklingslÀnder. KÀhrs har köpt in detta virke som Àr dubbelcertifierat med FSC och Fairtrade och producerat ett golv av virket. Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ privatkonsumenters preferenser vid köp av golv och hur högt certifieringar vÀrderas vid sÄdana inköp. För att ta reda pÄ detta genomförde vi en kvantitativ marknadsundersökning och vi anvÀnde oss av conjointanalys för att utforma och analysera denna. En conjointanalys undersöker vilka avvÀgningar en konsument gör vid inköp av en produkt med flera olika egenskaper och man fÄr fram vilka egenskaper som Àr viktigast.
Hallandspostens bevakning av sommarolympiaderna 1984-2004 - ur ett genusperspektiv
Denna undersökning kan placeras inom ramen för kvinnovetenskaplig forskning. Syftet med undersökningen var att studera sommarolympiaderna frÄn 1984 till 2004 ur ett genusperspektiv. Tonvikten lÄg i hur pressen, i detta fall Hallandsposten, framstÀllde deltagarna beroende pÄ de tÀvlandes könstillhörighet. Studien liknar tidigare forskning som gjorts pÄ sommarolympiader 1948-1980. Genusforskaren Yvonne Hirdmans formler kring olika genusprinciper har anvÀnts i bearbetningen av resultatet.
Kvalitet Konceptuella Modeller : ett ramverk
Det hÀr examensarbetet handlar om konceptuella modeller. En modell Àr en abstraktion av en vald del av verkligheten i vilken det Àr möjligt att fokusera pÄ och lyfta fram det som anses viktigt och bortse frÄn det som inte Àr viktigt. En konceptuell modell Àr en sÄdan abstraktion av ett informationssystem.De konceptuella modellerna Àr de modeller som ska ligga till grund för design och implementation av informationssystemet, men de ska ocksÄ ligga till grund för diskussion med övriga intressenter till det kommande informationssystemet. Detta stÀller stora krav pÄ de konceptuella modellerna eftersom de bÄde mÄste vara avancerade nog för att ligga till grund för designen och implementationen och enkla nog för att kunna ligga till grund för diskussion med intressenterna. Att denna tvÄdelade inriktning krÀvs beror oftast pÄ att de flesta intressenter inte har lika stor kunskap inom detta omrÄde som de experter som har tagit fram och dessutom arbetar med de konceptuella modellerna..
Hur kan virus, maskar och trojaner i mobila enheter pÄverka informationssÀkerheten i datorbaserade system genom Bluetooth som kommunikationsvÀg?
Denna rapport undersöker en frÄgestÀllning som kom upp efter virusutvecklingen som skedde 2004 med illasinnad kod som spreds mellan mobila enheter via Bluetooth. Rapporten undersöker vilka hot som finns om Smartphones och handdatorer sprider illasinnad kod via Bluetooth till datorbaserade system.Undersökningen som gjordes var en hermeneutisk explorativ undersökning. Sammanlagt gjordes tre intervjuer med experter inom omrÄdena informationssÀkerhet, mobila enheter och Bluetooth.Resultatet visade att illasinnad kod i Smartphones och handdatorer som sprids till datorbaserade system skulle kunna utgöra samma hot mot informationssÀkerheten som traditionell illasinnad kod, det vill sÀga virus, maskar och trojaner som sprids mellan datorer. DÀrmed bör den illasinnade kod som rapporten behandlar betraktas lika allvarligt som traditionell illasinnad kod..
Hur skriver gymnasister? - en kvantitativ analys av 20 elevtexter
Undersökningen omfattar 20 elevtexter med jĂ€mn könsfördelning, dĂ€r kvantitativa analysen inkluderar antal ord per stycke respektive mening, samt andel lĂ„nga och överlĂ„nga ord. Ăven problematiken kring anvĂ€ndandet av det definita pronomenet de/dem/dom berörs. Analysen görs utifrĂ„n ett genusperspektiv och jĂ€mförelse med tidigare forskning innefattas. Syftet Ă€r att fĂ„ insikt i hur gymnasister anvĂ€nder skriftformen i frĂ„ga om nĂ€mnda aspekter. Undersökningen visar att pojkarna överlag skriver lĂ€ngre stycken, medan flickorna har lĂ€ngre meningar.
LÀrares bedömning av andrasprÄkstexter : uppfattningar om sprÄkbehÀrskning, nivÄ och betyg
Detta arbete handlar om fem lÀrares bedömning av andrasprÄktexter och lÀrarnasuppfattningar om sprÄkbehÀrskning, nivÄ och betyg. Syftet Àr att undersöka lÀrarnas uppfattningar om hur man definierar och mÀter sprÄkbehÀrskning hos andrasprÄkselever. Teoribakgrunden bestÄr av hypotesen om en kritisk period och varianter av den, bedömningsteorier, teorier om sprÄkbehÀrskning och Skolverkets kursplaner för svenska som andrasprÄk pÄ grundlÀggande nivÄ, gymnasiet och SFI samt publikationer om bedömningproducerade av Skolverket . Undersökningen bestÄr av en enkÀt dÀr lÀrarna bedömer och anger nivÄ, Informanterna har sedan intervjuats om vad de bedömer, vilka verktyg de anvÀnder och vilken typ av bedömning de anser att de anvÀnder. Resultatet visar att informanterna bedömer och definierar sprÄkbehÀrskning pÄ olika sÀtt samt att de uttrycker sig om bedömning och nivÄmed bedömningssprÄk som inte Àr lika.
TrovÀrdigheten framför allt : En studie om hur svenska företag vÀljer att gestalta betydelsen av att CSR blir en angelÀgenhet för internkommunikationen
Syftet med denna kandidatuppsats Àr att bidra med ökad förstÄelse kring hur svenska företag vÀljer att gestalta betydelsen av att CSR blir en angelÀgenhet för interkommunikationen. Det kan konstateras att företagen Àr noga med att understryka att det Àr genom den interna kommunikationen som medarbetarna kan bli medvetna om företagets CSR-arbete och att deras medvetenhet Àr betydelsefull för företagets anseende. I deras gestaltningar Äterkommer ord som stolthet, tillit och trovÀrdighet med jÀmna mellanrum. Makt- och pÄverkansaspekten av den interna kommunikationen ges inte lika mycket utrymme.Transparens vÀrderas dock högt av företagen, nÄgot som torde ge effekt Àven pÄ deras gestaltningar. Huruvida deras gestaltningar Àr medvetna eller inte Àr svÄrt att avgöra, men vad som kan konstateras Àr att företagen vÀljer att gestalta betydelsen av CSR i internkommunikationen som mycket stor och som nÄgot nödvÀndigt för företagets överlevnad..