Sök:

Sökresultat:

5191 Uppsatser om Lika lär likar - Sida 43 av 347

Vilka uppfattningar har polisen och brottsofferjouren om orsakerna till det oprovocerade ungdomsvÄldet?: en kvalitativ studie

Syftet Àr att undersöka myndigheterna polisen och brottsofferjourens uppfattningar om det oprovocerade ungdomsvÄldets orsaker. FrÄgorna Àr: Vad har Polisen och Brottsofferjouren för uppfattningar om orsakerna till det oprovocerade ungdomsvÄldet? Hur rimliga Àr uppfattningarna? En kvinna pÄ Brottsofferjouren, och en manlig polis intervjuades. Kurirens artikelserie 2005 beskriver det oprovocerade ungdomsrelaterade gatuvÄldet under nÄgra mÄnader hösten 2005 i LuleÄ. CW Mills regler/ konformitet, och Durkheims socialt/ strukturellt/moraliskt tvÄng tas upp.

Dokumentation i förskolan : Fem pedagogers syn omkring dokumentationsarbetet i verksamheten

Syftet med vÄr undersökning Àr att försöka fÄ insikt i vilka tankar fem pedagoger har om dokumentation i förskolan och hur de anvÀnder sig av dokumentation i sitt arbete. FrÄgestÀllningarna vi anvÀnt oss av Àr: Hur ser fem pedagoger pÄ dokumentation i förskolan och hur anvÀnder pedagogerna sig av dokumentation i verksamheten. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer pÄ fem pedagoger som Àr verksamma inom förskolan. Pedagogerna anser att dokumentation hjÀlper dem att se deras egen och barnens utveckling för att stÀrka arbetet i verksamheten. Reflektion över dokumentationen gör att utvecklingsprocesserna synliggörs och detta underlÀttar samarbetet med förÀldrarna.

SprÄkets betydelse i matematikundervisningen : -jÀmförelse mellan Àmnet matematik och svenska

Abstract:Syftet med arbetet var att ta reda pÄ om invandrarelever har lÀttare för matematik Àn för svenska. Syftet formulerades utifrÄn tanken om att matematiken skulle vara enklare att behÀrska dÄ kravet pÄ sprÄket eventuellt inte var lika stort som i svenskan.Undersökningen genomfördes dels genom att undersökningspersonerna fick fylla i en enkÀt och dessutom tittade man pÄ undersökningspersonernas nationella prov i matematik och svenska som genomfördes i Äk 5 av de medverkande.Resultatet av detta arbete har varit svÄrt att redovisa dÄ detta arbete bygger pÄ en liten grund. UtifrÄn materialet som har funnits till hands kan man konstatera att eleverna sjÀlva anser att Àmnet svenska Àr lÀttare Àn Àmnet matematik. Vad som ligger bakom detta Àr svÄrt att fÄ fram utifrÄn materialet som finns tillgÀngligt..

Är du entreprenör? - En studie om hur rĂ„dande normer pĂ„verkar meningsskapandet hos kvinnor som vill starta företag

Kvinnan har i alla tider drivit företag, men ÀndÄ inte varit lika accepterad som mannen nÀr man talar om entreprenörskap. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur rÄdande normer kring entreprenörskap pÄverkar meningsskapandet hos kvinnor som vill starta företag. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts; fyra med personer som arbetar inom omrÄdet för entreprenörskap samt tvÄ med personer som idag Àr verksamma entreprenörer. Slutsatsen Àr att entreprenöriella sammanhang Àr till stor del uppbyggda pÄ strukturer dÀr mannen Àr norm, vilket leder till att kvinnor inte identifierar sig som entreprenörer i samma utstrÀckning som mannen gör. DÀrmed blir den meningsskapande processen negativt pÄverkad och kvinnor har pÄ grund av detta ett lÀngre steg till att starta företag..

En för alla likvÀrdig skola?: en studie om skolledares och politikers uppfattningar om arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd

Syftet med studien var att beskriva och analysera hur skolledare och politiker uppfattar arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Styrdokumenten framhÄller vikten av allas lika rÀtt till en likvÀrdig utbildning. PÄ vilket sÀtt och i vilket sammanhang anges dÀremot inte. Det empiriska materialet har inhÀmtats genom en enkÀtundersökning utförd bland skolledare och politiker i barn- och grundskolenÀmnden samt gymnasienÀmnden i en medelstor kommun. Resultatet visar att ett kategoriskt perspektiv som fokuserar individuella svÄrigheter Àr det framtrÀdandet i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd.

SkogsÀgares uppfattning om tillvÀxtdata i skogsbruksplaner

SAMMANFATTNINGSkogens tillvÀxt Àr naturligtvis en central och grundlÀggande aspekt i skogsbrukoch sjÀlva grunden för ett lönsamt skogsÀgande. FrÄgan Àr i vilken utstrÀckningskogsÀgare anvÀnder sig av data om tillvÀxt i skogsbruksplaner, och om deupplever att dessa uppgifter Àr vÀsentliga och anvÀndbara. Eller kan det finnasalternativa sÀtt att presentera tillvÀxt och kanske Àven annan typ av information iskogsbruksplanerna som bedöms som minst lika vÀrdefull?Denna studie försökte frÀmst ta reda pÄ vilken tilltro skogsÀgarna fÀster vid dataom tillvÀxt i skogsbruksplaner. Svaren pekade mot att skogsÀgarna hyste enrelativt stor tilltro till tillvÀxt angivet som ett numeriskt vÀrde (3,47 av 5 poÀng)och Àven till dess substantiella informationsvÀrde, men att Àven annanbestÄndsinformation som exempelvis ÄtgÀrdsförslag bedömdes som minst likaviktig.FelkÀllorna vid bestÀmning av stÄndortsindex och bonitet kan vara ganskabetydande, och det mest osÀkra Àr vid översÀttning frÄn stÄndortsindex tillbonitet.

Integrerad grammatik pÄ gymnasiet

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur fyra gymnasielÀrare kan förhÄlla sig till undervisning i svensk grammatik. Den empiriska undersökningen genomfördes pÄ tvÄ gymnasieskolor i södra Sverige och bestod av observation vid fyra tillfÀllen av de intervjuades lektioner och fyra intervjuer med lika mÄnga gymnasielÀrare. Resultatet för denna studie visar att grammatik integreras i ordinarie svenskundervisning i varierande utstrÀckning och att pedagogerna vÀljer att ibland synliggöra grammatiken för eleverna och ibland inte. LÀrarna motiverade grammatikundervisningen utifrÄn lydelsen ?sprÄkets bruk och byggnad? i Kursplanen för Svenska A, och de menade att grammatikundervisning kan vara sprÄkutvecklande.

Lyckade Familjehemsplaceringar : Àr SoL lika med en solig placering och LVU bara en lÄng vÀg ut?

Focusing of whatÂŽs best for the child has been a keyword in social work for a long time. That seems obvious for many people, but sometimes it lacks in the care of the children and the child may be taken in to care. The purpose was to find circumstances of success that can contribute to a successful placement of the child according to social workers and foster families. In which way does the cooperation between social worker, foster family and the origin family affect the placement? The study is based upon a qualitative method in form of interviews intending to get the respondents own knowledge and experience of foster care.

?Vissa krÀver mÄnga sÀtt att lÀra pÄ? - en kvalitativ undersökning över individanpassad undervisning med inlÀrningsstilar som hjÀlp

Av gÀllande styrdokument framgÄr tydligt att undervisningen ska utgÄ frÄn varje elevs förutsÀttningar och frÀmja elevernas fortsatta lÀrande och kunskapsutveckling. DÀrför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Behövs kunskap om inlÀrningsstilar för att kunna fullfölja vÄrt uppdrag som pedagoger och bedriva en individanpassad undervisning? Med detta som utgÄngspunkt har vi tagit del av litteratur och forskning i Àmnena individanpassad undervisning och inlÀrningsstilar. I teoridelen presenteras föregÄngare och föresprÄkare för individanpassad undervisning och inlÀrningsstilar.

Stark, stolt och trygg - Ackordslönesystemet och hantverkares yrkestillhörighet

SammandragHur pÄverkas hantverkares yrkesidentitet av ackordsarbete? Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur ackordslön pÄverkar synen pÄ det egna arbetet och yrkestillhörigheten bland byggnadshantverkare. Till uppsatsen har det gjorts intervjuer med chefer, platschefer samt hantverkare pÄ tvÄ olika företag och de har berÀttat om hur de ser pÄ sin roll som hantverkare och hur de ser pÄ konflikten mellan det kvantitativa ackordet och den kvalitativa yrkesstoltheten. Analysen utgÄr frÄn respondenternas svar om hur ackordarbete pÄverkar arbetarna.  FrÄn teorigenomgÄngen framgÄr det att ackordslönen ses som en yttre motivationsfaktor och hantverksstolthet som en inre motivationsfaktor. Resultatet av undersökningen Àr att byggnadshantverkarnas identitet kan vara i en förÀndring, att det inte lÀngre finns lika mycket stolthet hos medarbetarna.

DjupströbÀddar i fÄrproduktionen : dess egenskaper samt alternativa strömedel

I dagens svenska fÄrproduktion hÄlls de flesta djuren pÄ djupströbÀddar av halm under stallperioden. Att fÄ till en vÀl fungerande djupströbÀdd som brinner kan ibland upplevas som en utmaning dÄ den mikroorganiska aktiviteten som sker i bÀdden Àr en komplicerad process. EfterstrÀvansvÀrt Àr att en stor del av miljön i djupströbÀdden Àr aerob, sÄ att den önskade processen, kompostering, kan ske. En aerob miljö skapas dÄ strömedlet klarar av att absorbera den urin och trÀck som avges till bÀdden. Vid kompostering sker en vÀrmeutveckling och det organiska materialet omvandlas till mullÀmnen.

SvÄrburet ansvar : en kvalitativ studie om sex grundskolelÀrares syn pÄ anmÀlningsplikten

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Produktkalkyler & KostnadsstÀllen : En fallstudie av Ovako i Hofors

Syfte: Att belysa problem och möjligheter med att uppfölja kostnadsstÀllestruktur sÄ den stöder organisationen, ansvarsfördelningen och ger en struktur som underlag till produktkalkylering.Metod: Vi har anvÀnt kvalitativ metod i arbetsprocessen. Genom intervjuer har vi skaffat underlag för fallstudien. Dessutom fick vi tillgÄng till företagets databas.Resultat & slutsats: Ovako bör minska ner antalet kostnadsstÀllen pÄ varje sektion samt göra en översyn av strukturen sÄ att denna stÀmmer bÀttre överens med arbetssÀttet i hantering av produktkalkyler.Förslag till fortsatt forskning: Att undersöka om det Àr lika viktigt för andra företag att följa upp kostnadsstÀllestrukturen och anpassa den till produktkalkyler.Uppsatsens bidrag: Vi har tillÀmpat teorier inom produktkalkylering pÄ ett tillverkande företag i Sverige (GÀstrikland). Dessutom har vi undersökt hur kostnadsstÀllestrukturen pÄverkar upprÀttandet av produktkalkyler..

JÀmstÀlldhet, maskulinitet och (o)privilegierade subjektspositioner : En intervjustudie om diskurser kring jÀmstÀlldhet, "den nye mannen" och "andra mÀn"

Föreliggande uppsats utgÄr frÄn tidigare forskning som hÀvdar att jÀmstÀlldhetsdiskursen i Sverige bygger pÄ ett vitt, heterosexuellt, medelklassideal som underordnar andra maskuliniteter. Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida jÀmstÀlldhetsdiskursens ovan nÀmnda exkluderingar samt maskulinitetsdiskurser som till exempel ?den nye mannen? kan spÄras i mÀns artikuleringar av diskurser kring maskulinitet och jÀmstÀlldhet och hur olika subjektspositioner samt hierarkier begripliggörs och (re)produceras i denna process.Det teoretiska ramverket utgörs av poststrukturalistisk teori kring diskurser, subjektspositioner och ?görandet? av genus och andra sociala kategorier. Dessa kategorier ses ur ett intersektionellt perspektiv som sammanvÀvda. Uppsatsen försöker vidare förena denna poststrukturalistiska ansats med Connells teori om hegemonisk maskulinitet.Det empiriska materialet bestÄr av enskilda intervjuer samt fokusgruppintervjuer utförda i tre olika empiriska kontexter dÀr individer i olika sexuella, etniska och klassmÀssiga subjektspositioner med olika grader av privilegiering i relation till jÀmstÀlldhetsdiskursen befinner sig.Resultatet visar att den maskulinitetsdiskurs som artikulerades i samtliga kontexter lÄg nÀra diskursen kring ?den nye mannen?; ett mer jÀmstÀllt, eller i alla fall barnorienterat, maskulinitetsideal.

Finansiell leasing : Redovisning off-balance - varför?

Redovisning av leasing ? efter form eller substans? RR 6:99 innehÄller kriterier som ger ut-rymme för tolkning. Vid redovisning av finansiell leasing ska leasingobjektet tas upp i balansrÀkningen och operationella leasingavtal ska redovisas i sin helhet i resultatrÀkningen. Syftet har varit att förklara varför en del företag redovisar finansiell leasing off-balance. VÄr studie har angripits genom en enkÀtundersökning riktad till 67 börsnoterade industriföretag, svarsfrekvensen var 54%.

<- FöregÄende sida 43 NÀsta sida ->