Människor som lever med kronisk sjukdom är ofta i behov av någon sorts behandling för att få en bättre tillvaro.Oavsett behandling påverkas det dagliga livet på något sätt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av att leva med dialysbehandling. Med dialysbehandling avses i denna studie peritonealdialys och hemodialys. Studien grundar sig på 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys.

TREATMENT AND EPISTEMOLOGY A STUDY ABOUT YOUTH CLINICS AND CHILD- AND YOUTH PSYCHIATRYS WORK WITH YOUNG PEOPLE Larsson, A och Nilsson, J. Behandling och förhållningssätt. En studie om ungdomsmottagningar och barn- och ungdomspsykiatrins arbete med ungdomar. Examensarbete i normöverträdelser, normkonflikter och sociala interventioner 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för Individ familj och samhälle, 2011.

Cancer är en stor folksjukdom och det är därför av yttersta vikt att veta hur en god omvårdnad ska tillämpas och hur patienterna ska kunna bemötas under den tid de genomgår behandling med cytostatika. Många patienter som lider av cancer behandlas med cytostatika. Cytostatikabehandling ger olika biverkningar som bland annat kan försämra patientens livskvalitet, såväl fysiskt som psykiskt. Studiens syfte var att belysa patienters upplevelser under den tid de genomgår cytostatikabehandling. Metoden är en kvalitativ litteraturstudie baserad på två självbiografiska böcker.

I Sverige drabbas närmare 8000 kvinnor av bröstcancer varje år. Bröstcancer är vanligast hos kvinnor över 40 år och utgör 30 % av alla cancersjukdomar hos kvinnor. Cirka 25 % av alla bröstcancerformer är HER2 (human epidermal growth factor receptor) -positiva. HER2-positiv bröstcancer resulterar i en aggressiv fenotyp och en väldigt dålig prognos.  Varje år får cirka 1300 ? 1400 bröstcancerpatienter en spridning av sin sjukdom.

Vår undersökning handlar om tittarvanor och tillsammanstittande på webb-TV och linjär TV hos studenter på Kungliga Tekniska högskolan i åldrarna 18-30 år. Vi undersökte tre grupper; de som bara använder linjär TV (som vi givit gruppnamnet Linjär), de som bara använder webb-TV (Webb) samt de som använder båda (Kombo). Vi gjorde sedan två jämförelser av tittarvanor och tillsammanstittande, en mellan Linjär och Kombo samt en mellan Webb och Kombo. Syftet med studien var att undersöka hur tittarvanorna och tillsammanstittandet skiljer sig mellan de olika grupperna. Undersökningen genomfördes genom en enkätundersökning där deltagarna fick svara på ett antal frågor om sina tittarvanor på linjär TV samt webb-TV.

SammanfattningBakgrund: I palliativ vård behöver närstående existentiellt och praktiskt stöd för att kunna hantera den svåra livssituationen det innebär att leva med en nära i livets slutskede. Närstående har behov av trygghet och en önskan om att den sjuke ska ha det så bra som möjligt. Syfte: Att belysa närståendes behov av stöd vid vård i livets slutskede. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökning av aktuell forskning genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO och SweNurse+.

Bakgrund: Omkring 10-15 % av befolkningen, oftast i arbetsför ålder, riskerar att någon gång drabbas av njursten. Nationella riktlinjer för njurstensbehandling saknas, men studier stödjer behandling inom 48 timmar för snabb symtomlindring och minskade besvär för patienten. Inom studerad verksamhet var tiden från diagnos till behandling lång och återinläggningarna var många, varför ett förbättringsarbete initierades.Syfte: Syftet med förbättringsarbetet var att halvera tiden från diagnos till behandling för patienter med akut behandlingskrävande uretärsten, samt minska negativa effekter relaterade till obehandlad uretärsten. Vidare syftade studien av förbättringsarbetet till att beskriva ett tvärprofessionellt teams erfarenheter av aktuellt förbättringsarbete gällande patienter med uretärsten.Metod: Ett tvärprofessionellt team bedrev förbättringsarbetet med stöd av Nolans modell för förbättringsarbete, vilket studerades genom en deskriptiv fallstudie med induktiv ansats. Effekterna av förbättringsarbetet utvärderades med Statistical Process Control (SPC).

Bakgrund: Tuberkulos (TB) är en infektionssjukdom som dödar nära två miljoner människor varje år och utgör ett stort lidande för de människor som är drabbade. Sjukdomen är en av de vanligaste i världen och fortsätter att växa globalt.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans roll i omvårdnaden till patienter med TB och deras närstående. Syftet varockså att granska kvalitén på de i studien ingående artiklarna avseende urval.Metod: Studien genomfördes som en beskrivande litteraturstudie där 13 artiklar granskades. Varav nio kvantitativa, tre kvalitativa och en med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Sjuksköterskan har ett ansvar i omvårdnaden av patienter med TB och deras närstående.

Förlossningsdepression drabbar 10-15% av allanyblivna mammor.Relationen mellan mammanoch barnet kan påverkas negativt om behandling inte sätts in i tid och denegativa effekterna kan bli bestående.Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser vid förlossningsdepression. Ensystematisk litteraturstudie genomfördes där elva artiklar granskades,kategoriserades och sammanställdes. Resultatet visade att sjukdomen är starkt förknippad med skam, vilket gör attmånga kvinnor lider i det fördolda då de inte vågar söka hjälp av rädsla föratt bli sedd som dåliga mödrar. De rubriker som framträdde var att inte uppleva den förväntade lyckan, att förlora sig själv, att vara ensam och att behöva stöd.Kvinnor som tog kontakt med vården för att få behandling saknade ett empatisktbemötande av vårdpersonalen och upplevde att deras känslor normaliserades, defick inte adekvat hjälp och skickades hem utan behandling. En depression kan tasig många uttryck och därmed kan kvinnorna tänkas söka vård på olikavårdinstanser.

Syftet: Vi vill ta del av kunskapen de yrkesprofessionella besitter, dvs., det empiriska data, för att kunna skapa en egen uppfattning om motivationens dynamik och hur den kommer till stånd i den tvångsbelastade miljön som rättspsykiatrin representerar. Hur motiverar man dessa patienter under dessa omständigheter? Räcker det med motivation för att få ett ordnad, fungerande och meningsfull liv? Frågeställningar:Kan man tvångsbehandla psykiskt sjuka som begått brott? Hur motiverar rättspsykiatrin klienterna/patienterna till behandling? Vilken funktion fyller rättspsykiatrin i samhället?Teori:Motivationsarbete och Empowerment med visst inslag av det Salutogena perspektivet och KASAMMetod:Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer i samtalsform.Huvudresultat:Att tvångsbehandla någon verkar vara möjligt i den utsträckning som frivilligheten tillåter. Med detta menar vi att det krävs frivillighet för att den grundläggande faktorn ? motivation ? ska kunna verka för en behandling.

En central tes i de flesta teorier om det goda samhället är att alla människor skall behandlas lika. All åtskillnad mellan individer måste vara befogad och undantag från regeln att lika fall skall behandlas lika måste vara väl motiverade. Trots detta förekommer det omfattande diskriminering av såväl kvinnor som personer som ingår i etniska minoritetsgrupper. En del av denna diskriminering är strukturell och satt i system. Den kommer till olika uttryck inom olika samhällssfärer så som arbetsmarknaden, bostadsmarknaden eller rättsväsendet.

Historiskt har det skett en betydande förändring gällande allmän inställning och attityd tillpsykologisk behandling (Gieser 2009). Att gå i terapi är inte längre lika tabubelagt utan berörs imedia och den allmänna debatten. Den psykiska ohälsan hos unga vuxna har ökat(Socialstyrelsen 2013c) och därmed även behovet av behandlingSyftet med denna studie var att undersöka attityden till samtalsbehandling hos unga vuxna ochom det fanns skillnader i attityd utifrån kön, geografisk och/eller kulturell bakgrund.En kvantitativ studie genomfördes med 100 personer i ålder 18-25 år från Jokkmokk respektiveVarberg.Studien visade en övervägande positiv attityd oavsett bostadsort eller kulturell bakgrund. Detfanns en geografisk skillnad där informanter från Jokkmokk var mindre positivt inställda till attberätta för sin familj om de skulle söka och gå i samtalsbehandling och att media i störreutsträckning påverkat deras inställning. När det gäller kulturell skillnad visade studien att de medblandad kulturell bakgrund var mer positivt inställda till att berätta för bekanta om de skulle sökaoch gå samtalsbehandling.Studien bekräftade inte vårt antagande att det fanns kulturella och geografiska skillnader.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Långvarig smärta är ett av Sveriges stora folkhälsoproblem. Detta gör smärtlindring till en central uppgift i sjukvården. Smärtan påverkar den fysiska kroppen men även individens tankevärld och det sociala samspelet med andra människor. Traditionell behandling riktas oftast in på två delar, symtomatisk behandling och rehabilitering. Sjuksköterskan har idag få verktyg, förutom de farmakologiska, att lindra patientens smärta.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare resonerar om naturmiljö och lärande utifrån flickor och pojkars lika värde och hur de konkret arbetar med detta utifrån styrdokumentens intentioner.Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer som transkriberats och analyserats utifrån litteratur, tidigare forskning och förskolans styrdokument.Resultatet visar på att naturmiljö som lärandemiljö används flitigt men inte medvetet i syfte att ge flickor och pojkar samma förutsättningar till lärande. Förskollärarna säger sig vara medvetna om flickor och pojkars lika värde men studien visar att det fortfarande finns många oreflekterade föreställningar om kön bland förskollärarna. Barnen bemöts könsstereotypt i naturmiljön vilket leder till att de begränsas i sina möjligheter att utveckla intressen och egenskaper som alla borde ha samma rättigheter till.