Vårdrelaterade infektioner tillhör de vanligaste vårdskadorna och drabbar ca 10 procent av alla inneliggande patienter. Det bidrar till ökade kostnader och onödigt lidande för patienterna. Många dör till följd av den vårdrelaterade infektionen de drabbats av. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka faktorer som har betydelse i det förebyggande arbetet mot vårdrelaterade infektioner. Arbetet baseras på 10 vetenskapliga artiklar och en D-uppsats.

Bakgrund: Varje år insjuknar 250 000 barn i cancer. Det gör att barncancer är den sjukdom som dödar flest antal barn. Sjuttiofem procent av barnen i industriländerna som drabbas av cancer överlever. Överlevnaden beror på rätt behandling. När ett barn drabbas av cancer, påverkas hela familjen.

Bakgrund:I takt med att antalet äldre i Sverige ökar, ökar också antalet insjuknade i demens. Nio av tio personer som drabbas av demenssjukdom kommer att uppvisa beteendemässiga eller psykiska symtom någon gång under sjukdomsförloppet. Dessa symtom har visat minska livskvalitén och utgör den vanligaste orsaken till att personer med demenssjukdom flyttar till ett särskilt boende då belastningen på anhöriga och omgivningen blir alltför stor.Syfte:Att beskriva omvårdnadsåtgärder i arbetet med patienter som uppvisarbeteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom.Metod:Studien är en litteraturstudie baserad på niovetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats som sökts fram via databasen Cinahl. Artiklarna har analyserats med fokus på att finna likheter och skillnader i resultatet av de valda studierna.. Analysarbetet resulterade i fyra huvudkategorier som visade sig vara viktiga faktorer som påverkar omvårdnadsåtgärder för denna patientgrupp: utbildning, personcentrerad omvårdnad, musik, dans och beröring.

När människan förlorar den av kulturen förnuftiga grund som anses normal, byggs ett nytt sammanhang upp. Fantasierna har besegrat förnuftet och skapat ett sammanhang för människan som gör det omöjligt för omgivningen att förstå. Det nya sammanhanget har blivit en annan verklighet, utformad av människan inre värld, vilket leder till oförståelse och en osäker identitet som behöver mötas med förståelse och kunskap om människans psykologiska värld. Syftet med fördjupningsarbetet var att belysa patientens upplevelse av att leva i en annan verklighet och hur sjuksköterskan kan lindra lidandet genom omvårdnad. Fördjupningsarbetet är en litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga artiklar.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och varje år insjuknar omkring 7000 kvinnor. En bröstcancerdiagnos leder ofta till en krisreaktion på grund av de fysiska och psykiska förändringar som diagnosen medför. För att kvinnorna ska kunna hantera den nya livssituationen är de i behov av relevant stöd av den vårdpersonal de kommer i kontakt med. Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med diagnostiserad bröstcancer upplever stöd från vårdpersonal under diagnos och behandlingsperiod. Studien är en kvalitativ litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar som analyserats enligt Graneheim och Lundmans beskrivning av analysmetoder.

Bakgrund: Patienter som genomgår en svår livskris, till exempel vid en livshotande sjukdom, kan uppleva ett andligt Lidande. Det är viktigt att dessa patienter får stöd av sjuksköterskor som har kompetens i att uppmärksamma patientens andliga behov. Andlig omvårdnad höjer välbefinnandet för patienter som upplever andligt Lidande. Andlig omvårdnad kännetecknas bland annat av aktivt lyssnande, relationsskapande, lyhördhet för patientens behov samt en öppen och ärlig kommunikation. Syfte: Studiens syfte var att utforska hur indiska sjuksköterskor svarade på de andliga behoven hos patienterna.

Bakgrund: Många människor lider idag både psykiskt och fysiskt av svårläkta bensår och smärta är det mest påtagliga problemet. Tidigare genomförda studier vittnar om patienters svårigheter och påverkan på dagligt liv. För att få en helhetsbild av patienters livssituation ställs höga krav på sjuksköterskor och många gånger saknar personal rätt kunskap.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters perspektiv på att leva med svårläkta bensår.Metod: En litteraturstudie utfördes utifrån 12 kvalitativa empiriska studier. Studier som motsvarade syftet valdes ut, kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Utgångspunkten var att få fram patienters upplevelser och erfarenheter.Resultat: Fem kategorier med underkategorier formulerades: Smärta (att vara styrd och att härda ut), begränsningar (att vara ensam och en inskränkt vardag), skam (att skämmas för sin kropp och att drabbas av låg självkänsla), kamp (lidande och hopp i läkningsprocessen och frustration över att inte veta) samt stöd (känna tillit och förtroende och känna brist på tillit och förtroende).Slutsats: Mer kunskap och utbildning krävs för att patienters lidande ska minskas samt att vårdpersonalen bättre ska kunna bemöta patienters behov..

Det beräknas att en till fyra procent av befolkningen i västvärlden har kronisk hjärtsvikt och att var tjugonde inläggning på medicinsk vårdavdelning beror på hjärtsvikt. Behandlingsregimen är noggrann och inkluderar både farmakologisk och icke farmakologisk behandling. Symtom vid hjärtsvikt är ödem, andnöd i vila och trötthet. Tidigare forskning visar att patienter med hjärtsvikt ofta är omedvetna om att de har hjärtsvikt och inte vet varför de tar läkemedel för detta. De har också svårt för att förstå och att följa de egenvårdsråd som rekommenderas av hälso- och sjukvårdspersonal.

Bakgrund: Långvarig smärta påträffas hos uppskattningsvis hälften, 40-65 %, av Sveriges befolkning. Smärtan ska ha varit kvarstående i minst tre månader för att den ska kvalificeras som långvarig. För att behandling ska fungera är det av stor betydelse att personen med smärta ska bli lyssnad på och trodd i sin subjektiva upplevelse av smärta. Den långvariga smärtan påverkar det dagliga livet på ett negativt sätt. Den teoretiska utgångspunkt som har använts är Erikssons teori om lidande samt det vårdvetenskapliga konsensusbegreppet hälsa.Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av att leva med långvarig smärta.Metod: En litteraturöversikt gjordes där åtta vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet i syfte att skapa en översikt på den aktuella befintliga forskningen.Resultat: I litteraturöversikten identifierades sex olika kategorier.

Schizofreni är en sjukdom som är fascinerande och en av de mest tragiska. I sjukdomsbilden ingår det autism, associationsrubbningar, ambivalens och affektiv rubbning. Schizofreni ger ett utanförskap från samhället och en känsla av ensamhet på grund av svårigheter att fungera i sociala sammanhang. Begreppen som behandlades i studien är livsvärld, subjektiv kropp och Lidande. I tidigare studier har det visats att människor som lever med schizofreni upplevde en stor ensamhet och utanförskap i samhället.

Varje år drabbas många svenskar av hjärtinfarkt, deras livsvärld och subjektiva kropp förändras plötsligt. Sjuksköterskan har till uppgift att lindra och förebygga det lidande som förändringen kan leda till. Det kan hon/han göra genom att ha kunskap om området, uppträda på ett lugnt sätt och ge adekvat information. Syftet med denna uppsats är att beskriva vad patienter drabbade av hjärtinfarkt upplever efter utskrivning från sjukhuset. Uppsatsen är en kvalitativ litteraturstudie.

Uppskattningsvis lever 24 miljoner personer med en demenssjukdom idag, en siffra som förväntas öka. En demenssjukdom innebär ett lidande för personer med demens eftersom de som drabbas får svårigheter att sköta sitt dagliga liv. En demenssjukdom innebär också ett lidande för anhöriga. Över hela världen utför anhöriga den största delen av omvårdnaden för personer med demens. Anhöriga till personer med demens bär ofta ett stort ansvar och upplever sig psykiskt belastade, övergivna och i behov av stöd.

Bakgrund: Behovet av organ är större än antalet utförda transplantationer i Sverige.  Att som anhörig få beskedet om ett plötsligt dödsfall kan vara en utlösande faktor till att hamna i kris. Sjuksköterskor ställs då inför det etiska dilemmat att eventuellt behöva lyfta frågan om organdonation till de anhöriga, men framförallt att bemöta dem på ett värdigt och respektfullt sätt.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta anhöriga vid dödsfall där organdonation är möjlig.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med hjälp av sammanställd forskning om sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta anhöriga till en potentiell organdonator. Resultatet grundas på total sju vetenskapliga artiklar var av fyra kvalitativa respektive tre kvantitativa.Resultat: I resultatet framkom olika aspekter på sjuksköterskors erfarenheter om bemötandet av anhöriga till en potentiell organdonator. Resultatet sammanfattades i fyra kategorier; ?Organdonationsprocessen kan orsaka lidande?, ?Att kommunicera om organdonation?, ?Sjuksköterskans förhållningssätt? och ?Kunskap om organdonation?.Slutsats: Litteraturstudien resulterade i en djupare insikt i hur sjuksköterskors empati, erfarenheter och kunskaper påverkar hans eller hennes sätt att bemöta anhöriga.

Bakgrund: Bakgrunden innehåller fakta om den kroniska sjukdomen multipel skleros, MS, som är en neurologisk sjukdom. Idag har 12000 människor i Sverige diagnosen, och ytterligare 400 diagnostiseras varje år. Sjukdomen kan leda till funktionsnedsättning och många med diagnosen blir beroende av hjälp och hjälpmedel. Detta kan inverka på individens livsvärld, välbefinnande, lidande och självbild, samt den subjektiva och den levda kroppen. Benner och Wrubels omvårdnadsteori har valts, eftersom de inriktar sig på individens egna upplevelser av välbefinnande och ohälsa.

Bakgrund: Övervikt och fetma har tidigare visat sig vara ett stigmatiserat tillstånd som kan leda till en negativ inverkan på relationen mellan patient och vårdpersonal. Studiens teoretiska referensram utgick från ett humanvetenskapligt perspektiv med fokus på erfarenheter kring lidande utifrån Erikssons (2001) omvårdnadsteori.Syfte: Att belysa erfarenheter hosvuxna patienter med övervikt eller fetma med fokus på bemötande av vårdpersonal.Metod: Integrativ litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa studier användes för att få en helhetsbild av erfarenheter hos patienter med övervikt eller fetma med fokus på bemötande av vårdpersonal. Analysen grundades på nio valda studier. Resultat: I resultatet framkom fyra teman: Information och kommunikation med vårdpersonal, att inte passa in eller bli tagen på allvar, stöd vårdpersonal bidrar med samt att bli respekterad, lyssnad till och sedd som människa. Resultatet uppvisade att många patienter med övervikt eller fetma hade erfarenhet av brister i bemötandet av vårdpersonal. Slutsats: Med bemötande som verktyg kan en god vårdrelation mellan patient och vårdpersonal skapas. Det skulle därför kunna vara av betydelse att vårdpersonal fick handledning om hur denna patientgrupp vill bli bemött.  .