Uganda är ett av världens fattigaste länder i dag. Med en kraftigt utbredd fattigdom som försvåras av att landet har en bristande demokrati, vilket har lett till utbredd korruption i landet. Vilkoren för att skapa social välfärd och att bedriva socialt arbete är begränsat. Jag har i detta arbete valt att undersöka hur ett antal personer i Uganda med socialt arbete som specialitet, hur de ser på social välfärd i Uganda. Vilka hinder finns och hur ska man kunna bygga upp social välfärd som inkluderar hela befolkningen, var några av frågorna jag ställde mig.

This study focuses on nationalism in Central and Eastern Europe. Anchored in theories that this region historically has been characterized by a nationalism that is based on the ethnic group rather than on liberal or civic concepts, it is the purpose of this study to explore whether these theories still apply in recent times when the region has been liberalized, for example manifested in the entry to the European Union. The research question has been tested through analysis of the constitutions of a number of Central and Eastern European countries in order to investigate what type of nationalism that the states have codified in their basic political documents. The results show that some of the states give expression to the historical ethnic nationalism in their constitutions, which indicates that the theories still are relevant..

Den 20 november 1989 antog Sverige tillsammans med de flesta andra regeringar i världen FN:s konvention om barnets rättigheter. Tio år senare har det arbetats fram en strategi för att implementera Barnkonventionen i högre utbildning och då med en tyngdpunkt på de utbildningar som riktar sig mot yrken som berör barn. Exempel på sådana utbildningar är sjuksköterske-, socionom- och lärarutbildningen. Vi har intresserat oss särskilt för lärarutbildningen.Demokratifrågor och utbildningsfrågor är i dagsläget högst aktuella på den politiska agendan, inte minst genom skolministerns ambition att kvalitetssäkra grundskolan. Vi har i denna uppsats för avsikt att beskriva en teoretisk demokratimodell, som är uttalat eftersträvansvärd i svensk politik, och med hjälp av den och Barnkonventionen, undersöka och problematisera framtida lärares kompetens i barnrätt.

The aim of the essay was to describe what some young Swedish and Spanish people had to say about alcohol cultures. Some of the questions asked were: How are the alcohol cultures in Sweden and Spain described? What are the differences, and where do they come from? What would an ideal alcohol culture look like? The investigation also had a comparing angle, as I was interested in what the people valued in their own culture and in the others´. The result was that there hardly exist a perfect alcohol culture, but that the stricter Sweden as well as the liberal Spain both have positive and negative aspects. Differences in politics and culture seem to create variations in a society´s drinking customs.

Under det kalla kriget hårdbevakades sammanslutningar på den yttersta vänsterkanten av de svenska säkerhetstjänsterna genom kontroversiella metoder såsom telefonavlyssning, buggning och skuggning. Vidare åsiktsregistrerades personer som visade sig ha samröre med dessa organisationer. Denna registrering syftade till att säkra det rådande statsskickets framtida existens. Enligt etablerad demokratiteori innehar alla individer en okränkbar rätt till liv, frihet och egendom. Den liberala staten syftar bland annat till att säkerställa att dessa friheter inte utsätts för kränkningar.

SammandragKlarspråk handlar om att kommunicera med medborgarna med ett vårdat, enkelt och begripligt språk. I Sverige finns en tradition av att arbeta med klarspråk och Sverige ses även som ett föregångsland i dessa frågor. Mexiko har tagit intryck av det svenska klarspråksarbetet. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur de båda länderna argumenterar och motiverar klarspråk, eller lenguaje ciudadano, som det heter i Mexiko och vad det i förlängningen säger om klarspråksarbetet i stort i de båda länderna. Materialet för undersökningen består av tre svenska handböcker och fyra mexikanska manualer inklusive en Powerpointpresentation för klarspråk.

Syftet med denna uppsats är att pröva om kulturella faktorer kan förklara den mellanstatligavariationen av korruption. En teoretisk genomgång pekar ut Transparency Internationals CorruptionPerception Index, samt Världsbankens Control of Corruption Index som lämpliga indikatorerpå graden av korruption. Som kulturella förklaringsfaktorer används två dimensionersom den amerikanske samhällsvetaren Ronald Inglehart (1997) extraherat ur det världsomspännandeWorld Values Survey-materialet; dessa dimensioner avspeglar en tvärkulturellpolarisering mellan traditionella visavi sekulära värderingar och överlevnadsvärden visaviemancipativa frihetsvärden (Warelius 2007). Inglehart och Welzel (2005) har lagt fram empiriskbevisföring för att socioekonomisk utveckling orsakar kulturell förändring, således användsdenna faktor som bakomliggande kontrollvariabel ? FN:s Human Development Indexnyttjas som indikator på socioekonomisk utveckling.Flera teoretiker framhäver närvaron av formella demokratiska institutioner som en förklaringtill graden av korruption.

I uppsatsen undersöks fem "allmänna svenska" folkbildningsmöten hållna, huvudsakligen i Folkbildningsförbundets regi, mellan 1904 och 1920. Trots att de är väldokumenterade och gavs betydelse för folkbildningens utveckling av sin samtid, har de inte tidigare varit föremål för en egen studie. På grund av forskningsläget strävar undersökningen efter att tematisera mötena som en helhet, den iscensatta aktören Folkbildningsmötet. Undersökningens huvudsakliga källmaterial har varit de mötesberättelser som gavs ut i anslutning till mötena. Undersökningen visar att Folkbildningsmötet huvudsakligen ägnade sig åt administrativa frågor och agerade för en allsidig, "liberal" antiklassbildning..

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur elevdemokrati uppfattas och upplevs i praktiken av elever på en skola med elevmajoritet i sin skolstyrelse. Problemställningen lyder ?hur uppfattar eleverna på Artistskolan elevdemokrati och hur upplever de denna i praktiken??. Undersökningen består av en fallstudie där kvalitativa intervjuer med skolans elever har utgjort datainsamlingsmetod. Intervjudatan har sedan tolkats och analyserats med John Deweys teorier om utbildning och demokrati. Eleverna menar att skolans elevdemokrati i stort sett fungerar väl, men att skolans informationshantering kan förbättras, både för att eleverna ska vara informerade om vad som pågår och för att få fler elever att engagera sig i skolans olika demokratiska organ.

För att söka ge en tydligare bild av vilka variabler som, utifrån pedagogernas uppfattningar, kan utgöra förutsättningar för arbetet med demokrati och värdefrågor med de yngsta barnen i förskolan analyseras resultatet som grundar sig på pedagogers utsagor. Syftet med arbetet är att åskådliggöra på vilket sätt pedagoger förhåller sig till och implementerar demokratiuppdraget i arbetet med de yngsta barnen i förskolan. För att konkretisera och komma närmare ett svar på syftet ställs följande frågor: 1 Hur uttrycker sig pedagoger om sitt arbete med att; utifrån demokratisk grund skapa en verksamhet där de yngsta barnens röster blir hörda? 2 Vilka möjligheter och hinder i arbetet med de yngsta barnen ger pedagoger uttryck för som väsentliga för att en verksamhet på demokratisk grund ska kunna nås? Föreliggande studie är genomförd medelst en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer med pedagoger, och med en hermeneutisk ansats för att söka tolkningar och förståelse för det insamlade empiriska materialet. Det teoretiska ramverk som används för att möjliggöra analys av resultatet lutar sig på teorier utvecklade av i huvudsak Habermas, Bernstein och Benhabib.

Denna essä undersöker hur skillnader mellan pedagogers och föräldrars uppfattning av förskolans verksamhet kan påverka synen på vad som är en intressant och meningsfull vardag för barnen, samt hur barns kompetens och deras rätt till medbestämmande tas till vara. Essän utgår från två verkliga och egenupplevda berättelser som ligger som grund för vårt reflekterande och vidare lärprocess. Syftet med essän har inte varit att hitta ett rätt sätt utan snarare om att synliggöra hur vi, genom gemensam reflektion, undersökt olika perspektiv och hur dessa kan mötas och samverka. Vi reflekterar över hur de olika roller vi intar, medvetet eller omedvetet, i vår yrkespraktik påverkar vårt handlande i olika situationer. Vi reflekterar även över på vilket sätt vi använder oss av vår praktiska kunskap.

Detgår att läsa i en rapport från socialstyrelsen att det finns ett stort behov avatt utveckla och utvärdera metoder samt pröva om dessa kan anpassas för grupperdär brukarinflytande idag saknas. Detta är enkvalitativ studie om barn och ungdomars brukarmedverkan samt inflytande. Syftetmed studien är att undersöka de professionellas syn på barn och ungdomarsbrukarmedverkan samt brukarinflytande i stödgrupper för unga som bevittnatvåld, missbruk och/eller psykisk ohälsa. Studien görs på uppdrag från RegionHalland. Metoden som använts är kvalitativ metod vilket innebär att man harstuderat olika individers upplevelser av det fenomen som undersökts.

Syftet med denna C-uppsats i pedagogik var att beskriva vad och varför elever lär sig enligt de nya kursplanerna för gymnasieskolan 2007 (Gy -07) i relation till det demokratiuppdrag skolan ges inom ramen för en demokratidiskurs. Vi har i vår studie använt oss av textanalys som metod med de didaktiska huvudfrågorna vad och varför som hjälp. Frågan hur ansåg vi inte kunde besvaras genom att studera kursplanerna då de är målstyrda och därmed inte beskriver vilka metoder som läraren ska använda i sin undervisning. Vad-frågan analyseras utifrån kursplanerna och SOU 1992:94: Skola för bildning. Varför-frågan besvaras till största del i bakgrunden, men även till viss del med hjälp av SOU 1992:94.

Den här studien analyserar läromedel i svenska ur ett historiskt perspektiv för att utreda hur retoriken och/eller den muntliga framställningen med fokus på tal inför åhörare har presenterats under fem decennier. I uppsatsens syfte ingår att, med utgångspunkt från hur läromedlen presenterar ämnet, dra slutsatser angående retorikens och/eller den muntliga framställningens funktion i den svenska skolan, speciellt med avseende på retorik, argumentation och demokrati. Forskningsbakgrunden ger en genomgång av retorikens definition, praktiska funktioner och koppling till skolan. Metoden som används är den komparativa textanalysen i vilken likheter och skillnader hos texter lyfts fram. Primärmaterialet utgörs av läromedel i svenska från 1960-talet till 2000-talet.Det visar sig bland annat att synen på retorik som begrepp skiljer sig mellan de äldre och de nyare läromedlen.

Syftet för uppsatsen var att undersöka om klienter med tidigare narkotikaberoende upplever att de har möjlighet till inflytande inom vården som de tar del av. Syftet var även att ta reda på hur socialarbetare inom samma vårdprogram arbetar för att möjliggöra brukarinflytandet för klienterna. Vi utförde semistrukturerade intervjuer med fem klienter och två socialarbetare från samma behandlingshem. De teoretiska perspektiv som stod till grund för analysen av empirin var brukarinflytande och demokrati. Resultatet visar att klienterna upplevde stor delaktighet inom vårdprogrammet samt i kontakten med socialarbetarna på behandlingshemmet.