Uppsatsen undersöker byggnationen av Sågenområdet i Knivsta med syftet att kritiskt analysera den fysiska planeringen utifrån ett demokrati- och maktperspektiv. Utifrån intervjuer samt genom textanalys av media och offentliga dokument undersöker uppsatsen den kritiska diskursen som riktats mot planeringen, de diskurser kring hållbar utveckling som präglat planeringen samt i vilken utsträckning planeringen har påverkats av neoliberalism. Neoliberalism används som uppsatsens teoretiska ramverk och som analytiskt verktyg för att förklara prioriteringar och beslut som fattats i planeringsprocessen. Undersökningen finner att den typ av hållbar utveckling som förespråkas av kommunen präglas av neoliberalism samt att de kritiska diskurserna inte getts inflytande i planeringen i stor utsträckning. Att kritiken inte getts inflytande i planeringen kan till viss del förklaras utifrån neoliberala tendenser, till exempel att beslut fattats genom stängda förhandlingar mellan kommun och privata aktörer och att politiskt laddade begrepp som hållbar utveckling och exploatering avpolitiserats.

Skolan befinner sig i en kontext där diskussioner om inkludering, exkludering, normalitet och avvikelse ständigt aktualiseras. Frågor som på ett eller annat sätt försätter eleverna ofrivilligt i ett inom eller utanförskap. Uppsatsen syftar därför till att undersöka hur normalitet och avvikelse skapas och förstås av olika skolaktörer på en skola, och då genom empiriska undersökningar av olika skolaktörers förståelse av fenomenet inlärningssvårigheter hos elev. Undersökningens metod är kvalitativ och bygger på det material som framställts genom intervjuer av fyra olika skolaktörer inom samma skola. Materialet har sedan analyserats tematiskt och utifrån teoretiska perspektiv som normkritik och makt skapat en vidare förståelse för fenomenet inlärningssvårigheter hos elev.Resultatet visar att förståelsen av skolans idag strävan att inkludera kan genom uttrycket ?en skola för alla? tolkas som en prioriterad målsättning men i realiteten något som kanske inte fungerar.

Denna uppsats syftar till att finna förklaringsfaktorer till varför inflytandeforum för unga inte fungerar i vissa svenska kommuner men fungerar i andra. Metoden som har valts är en jämförande fallstudie. De kommuner som valts ut är Kalmar och Lunds kommun, där Kalmar kommun representerar den kommun där inflytandeforumet för unga har fått läggas ner och Lunds kommun representerar den kommun som har ett fungerande inflytandeforum för unga. Uppsatsen har sin teoretiska grund i demokrati- och maktteori. Undersökningens material bygger mestadels på samtalsintervjuer, där en politiker, en kontaktperson (tjänsteman) och en ungdom från varje kommun har intervjuats.Resultatet visar att det kring inflytandeforumens startande råder ganska lika förhållanden, de har ungefär samma syften och mål, initiativtagare har i båda fallen varit ungdomarna och engagemanget från politiker och ungdomar har varit liknande.

Studien baseras på kvalitativa intervjuer som utförts vid tre olika organisationer i en större stad i Skåne. De fem informanterna som deltagit i studien är samtliga aktiva tjejgruppsledare vid sina verksamheter. Syftet har varit att undersöka hur arbetet i tjejgrupper bedrivs samt varför behovet av tjejgrupper finns ur ledarnas perspektiv. Intressant för oss att undersöka var huruvida tjejgruppen ansågs vara ett jämställdhetsprojekt, och om dessa grupper arbetar problematiserande med könsnormativitet. Under studiens fortskridande har det framkommit att begreppet tjejgrupper och vad dessa ska innefatta är komplext.

Den här uppsatsen handlar om lokaljournalistik i Lindesberg, en ort i norra delen av Örebro län. Uppsatsen är inriktad på bevakningen av den kommunala myndigheten för att på så sätt kunna diskutera de lokala mediernas betydelse för demokratin i Lindesberg. Till grund för uppsatsen ligger en kvantitativ innehållsanalys av 227 kommunrelaterade artiklar publicerade vecka 6 och vecka 7 i Bergslagsposten åren 1995 och 2001 samt vecka 6 och vecka 7 i Nerikes Allehanda åren 2007 och 2013.Det teoretiska avsnittet tar avstamp i fyra olika medieideologier, och landar genom dessa i journalistikens demokratiska uppgifter. De demokratiska uppgifterna är födda ur ett synsätt att medierna har en avgörande betydelse för att demokratin ska fungera.Med utgångspunkt i det teoretiska avsnittet, och med hänvisning till tidigare forskning, handlar diskussionen om att antalet kommunrelaterade artiklar har blivit färre vilket gör det svårare att uppfylla de demokratiska uppgifterna. I diskussionen konstateras även att det finns en gråzon i att granska makthavare; det är ofta tjänstemännen som får representera kommunen eftersom de har ett stort inflytande, men det är politikerna som är de som egentligen är folkvalda och kan röstas bort.

Abstract D Level Essay in Political Science, Spring Semester 2010 by Sangrid von Zedtwitz-Liebenstein. Tutor: Malin Stegmann McCallion. ?Democratic Accountability in Networks? The aim of this study is to highlight the problem of the democratic deficit in the private-public partnerships in Sweden. This is a comparative case study with four ideal types.

När ungdomar startar verksamhet som temadagar och antidrogfestivaler för sin närhet och sina jämnåriga skapar de en tryggare miljö. Bara vetskapen om att jag som ung kan göra något åt det som jag tycker är viktigt att arbeta med, kan nog skapa en trygghet hos individen. Vi vet idag att med hjälp av rollspel lär sig ungdomar att förstå olika sociala spel och händelser i samhället. Genom värderingsövningar lär sig unga människor nya sätt att förstå sig själva men också sin närmiljö. Detta ger individen en starkare självkänsla men också en starkare grund att stå på då de arbetar med drogförebyggande arbete.

In this thesis I discuss and analyse the relationship between USA and Europe since the end of the Cold War. Many authors claimed that the Soviet threat was the glue that kept the continents together. Now that threat is gone and new challenges have risen. In what way has this relationship been influenced by the new challenges this new era stands for? By doing a case study and by using two quite different theorists, John Mearsheimer an offensive realist and Joseph Nye who is a liberal institutionalist, I?ll try to show how for example September 11, anti-amerikanism and NATO can be explained and understood.

The aim of this thesis is to better understand branding work in government agencies. What can systematic branding work result in, in a government agency, besides a strong brand in itself? Can it contribute to the democratic mission that government agencies have?Based on background information on government agencies, their mission in terms of communication, their particular characteristics in relation to the private sector; brands and how they are developed; as well as theories in organizational communication, and research on the possibilities and risks of branding work in the public sector, a qualitative case study on the Swedish Patent and Registration Office (PRV) was carried out.The case study consists of a study of PRV?s brand platform, their website as well as an interview with the person responsible for developing the platform. The information gathered during the case study indicates that PRV?s brand work seems to have resulted in a number of positive outcomes.

AbstractThe aim of this essay is to explore how teachers and leisure educators can strengthen and increase students? self-confidence in different ways in their line of work. I chose this inquest for personal reasons and also because it will be of great aid for me since this is what I intend my future profession to be. For this inquest I have chosen to do five qualitative interviews and two unstructured observations. The inquest was also based on relevant literature connected to its purpose.The results show that self-confidence is linked to something the individuals accomplish and that self-esteem is the way they see themselves, an inner feeling.

Att demokrati är ett mångfacetterat begrepp är en utgångspunkt för denna studie. Tolkningsfriheten av demo-krati är stor ? både i samhället och inom skolväsendet. Ett intresse för studien är att undersöka vad lärare lägger för innebörd i begreppet demokratiska värderingar, men även hur förutsättningar skapas för att demokratiska värden ska genereras, hur demokratiska värden utvärderas samt varför lärarna tycker att demokratiarbetet är viktigt är aspekter som denna studie belyser.Åtta lärare deltog i studien, varav hälften arbetade inom årskurs 6 och resterande hälft i årskurs 9. Det över-gripande syftet är att söka likheter och skillnader mellan lärares syn på demokratiarbetet i dessa årskurser.

Att demokrati är ett mångfacetterat begrepp är en utgångspunkt för denna studie. Tolkningsfriheten av demo-krati är stor ? både i samhället och inom skolväsendet. Ett intresse för studien är att undersöka vad lärare lägger för innebörd i begreppet demokratiska värderingar, men även hur förutsättningar skapas för att demokratiska värden ska genereras, hur demokratiska värden utvärderas samt varför lärarna tycker att demokratiarbetet är viktigt är aspekter som denna studie belyser.Åtta lärare deltog i studien, varav hälften arbetade inom årskurs 6 och resterande hälft i årskurs 9. Det över-gripande syftet är att söka likheter och skillnader mellan lärares syn på demokratiarbetet i dessa årskurser.

Sverige är ett demokratiskt land där demokratiska värderingar står som grund. Det är inget undantag att skolan ska följa samma anda och ses som en medproducent av elever som förstår och kan använda sig av ett demokratiskt synsätt. Framtiden är inte bara de vuxnas utan vårt samhälles barn är de som ska verka och leva i den. I skolans värld yttrar sig demokrati som elevinflytande och delaktighet i elevernas eget lärande. Utmaningen består i att skolan ska leva upp till kraven i styrdokumenten trots att det inte erbjuds några direkta riktlinjer för hur inflytandet ska praktiseras och tolkas.

Denna studie av utvecklingen av ämnesplanen för programmering i gymnasiereformen GY11 undersöker detaljerat hur utvecklingsprocessen gick till ur ett demokratiskt perspektiv, vilka typer av aktörer som medverkade i processen och på vilket sätt som aktörer påverkade Skolverket i utvecklingen. Studien undersöker Skolverkets dokumentation av arbetsgången för framtagningen av ämnesplanen för programmering i gymnasiereformen GY11. För att hitta förklaringar till hur utvecklingsprocessen gick till har vi även synliggjort vilka åsikter om programmering och tillhörande undervisning som har varit dominanta i processen.Studiens empiri består av remissvar och dokumentering av teknikprogrammets utvecklingsprocess under GY11 erhållna från Skolverkets arkiv samt en intervju med en ämnesexpert i programmering som var anställd på Skolverket under GY11-projektet. Utifrån en kvalitativ analys av remissvaren och dokumenteringen synliggjordes vilka åsikter om programmering och undervisning som har varit dominanta i utvecklingsprocessen av ämnesplanen. För studien konstruerades ett mätinstrument för att evaluera demokratin i en demokratisk statlig institution.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska tidningsmedier skildrar diskursen kring skolans demokratiuppdrag och Sverigedemokraternas framgång i skolvalet år 2010. Vi har i en tidningsstudie undersökt vilka teman och vilka diskurser man kan urskilja i tidningsrapporteringen gällande Sverigedemokraternas framgång i skolvalet. Analysmodellen utgår ifrån orsakerna till fenomenet, problemområdet som sådant samt åtgärder i form av för- och efterarbete. Analysen av artiklarna har påvisat att det i media förmedlas ett allmänt samhällskval över resultatet och att de som får stå till svars för resultatet är skolpersonal som enligt lag skall förmedla den demokratiska värdegrunden. I vårt resultat är det förutom rektorer, SO- och samhällskunskapslärare, som fått stå till svars för värdegrundsarbetet.