This study examines the view of the people, unemployed in the city of Växjö during the period from 1820 to 1860. The focuses are on the perspective in which these people where seen by the municipal executive board in the city of Växjö. The result of this study shows that the rulers had a conservative wiev of them who were unemployed. Usually, the meaning was that their situation was only caused by their own laziness. Starting ?Workinghouse? was the best way solving the problem with them who were unemployed, was the common opinion in the view of the rulers..

The purpose of this study was to find out what thoughts some preschool teachers had about gender andgender work. The aim was also to investigate whether preschool educational orientation had any impacton how teachers thought about gender and gender work.The scientific method for the study was qualitative research interviews. The interviews were conductedindividually with four preschool teachers from two different preschools. The first preschool was agender-oriented school and the other was a non-gender-oriented school.The results of the study show preschool teachers have good knowledge of gender and gender work andwhat they mean in preschool, and this is regardless of the pedagogical approach the preschool they?reworking for has.

BakgrundBarns möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan är något som ska genomsyra verksamheten. Begreppen förtydligas i olika styrdokument för förskolan som skollagen, förskolans läroplan och barnkonventionen. I litteratur och forskning vi läst är det tydligt att för att barn ska kunna utvecklas och förstå demokrati och dess värderingar behöver de ha inflytande och vara delaktiga i förskolans verksamhet. Det var därför viktigt för oss att undersöka hur förskollärare arbetar och diskuterar kring begreppen inflytande och delaktighet.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur förskollärare tolkar begreppen inflytande och delaktighet och hur de i diskussion med andra förskollärare beskriver att de arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolan.MetodVi beslutade oss för att använda kvalitativ metod, med fokusgruppssamtal som redskap. Vi genomförde två fokusgruppssamtal med sju förskollärare och en barnskötare totalt.

Syftet med denna studie är att kartlägga möjligheter och hinder för barns reella inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll i förskolan samt hur barns faktiska inflytande ser ut i den dagliga verksamheten. Studien har utgått från följande frågeställningar: Vilka faktorer anser förskollärarna begränsar och/eller möjliggör barns reella inflytande i förskolan? Hur ser den dagliga förskoleverksamheten ut med tanke på barninflytande? För att få svar på våra frågeställningar har vi tagit avstamp i forskning på området. Tidigare forskning visar på att det finns en oro bland pedagoger att lämna pedagogstyrd verksamhet till förmån för barns inflytande. Studien är gjord på fyra förskolor där intervjuer och observationer har använts som metod.

Idag betonas medborgarnas möjlighet, rättighet och ansvar att delta i samhällslivet och ha inflytande över frågor som rör vardagslivet. Detta kan ses som en fördjupning av demokratin mot en deltagardemokrati. Antologin syftar till att problematisera diskussionen om vikten av medborgares delaktighet genom att titta på hur delaktighet konstrueras i olika sociala sammanhang. Utifrån kommunala tjänstemän som arbetar med samhällsplanering, medlemmar i en pensionärsorganisation, föräldrar i skolan, ungdomar i politiska ungdomsförbund och ideellt arbetande eldsjälar i ett bostadsområde har vi belyst delaktighetens variationer. Antologin baseras på kvalitativa studier med intervjuer och observationer.

I dagens samhälle spelar media en stor roll och i många avseenden styr den människors liv och åsikter. Vikten av att kunna kontrollera media och därigenom bilden av sig själv blir allt viktigare i en värld som blir allt mer globaliserad. De länder som studeras i denna uppsats, Ukraina och Vitryssland, är två länder med liknande historia och utveckling efter Sovjetunionens fall. Dock finns en signifikant skillnad i och med den orangea revolutionen som ägde rum i Ukraina och som ledde till att landet gick i en mer demokratisk riktning. Vi har här försökt visa att staters hantering av media har en stor betydelse när det gäller att kategorisera länder som demokratiska eller auktoritära.

Uppsatsen handlar om hur pedagoger arbetar med barns inflytande i förskolan och hur det påverkar vardagen för barnen och pedagogerna. Syftet med mitt arbete är att synliggöra hur fyra pedagoger på två olika förskolor arbetar med barns inflytande i förskolan och deras synpunkter på området. Med det ville jag också ta reda på hur pedagogerna arbetar med barnens rättigheter i förskolan. Till detta lades användandet av demokrati i förskolan. Undersökningen har utgått från frågeställningarna: Vad betyder barns inflytande i förskolan för pedagogerna? Hur tänker pedagogerna kring barnens rättigheter? När får barnen vara med och bestämma i verksamheten? När kan barnen inte få inflytande i förskolan? För att besvara frågorna har intervjuer utförts enskilt med de fyra pedagogerna.

I dagens informationssamhälle är Internet och användande av hemsidor för att sprida information vanligt förekommande. Den senaste tiden har politikens fokus riktats mot en mer deliberativ inställning, detta på bekostnad av den traditionella konkurrensdemokratin. Detta är en komparativ analys med syfte att kartlägga svenska och amerikanska partiers hemsidor utifrån demokratiteoriaspekten. Metoden som används är kvalitativ innehållsanalys, där författarna utgår från två konstruerade idealtyper, baserade på deliberativ- och elitdemokratiteori. Partierna vars hemsidor analyseras är Demokraterna, Republikanerna, Moderaterna och Socialdemokraterna.

Based on widespread public debate prior to Swedish EMU-referendum 2003, the main purpose of this thesis is to examine and analyze the standpoint of the Swedish parliamentary parties in the EMU-issue, from perspektive of the following questions;1) What is the official standpoint of the parliamentary parties in the EMU-issue?2) What claimed effects of a Swedish EMU-membership or non-membership have the parties presented?3) What rifts can be found within the parties, in relation to their official standpoint in the EMU-issue?The Sweidish parliamentary parties´ standpoint in the EMU-issue will be analyze from the point of view of a number of current theories. These theories are basically democrazy theories that all have transnationalization and Europeanization as a common ground.The conclusions are, among others, that the parliamentary parties` standpoints in the EMU-issue are based on ideological values about whether or not a Swedish EMU-membership is good for Sweden. The Liberal Party, the Christian Democrats, the Moderate Party and the Social Party have a positive view on EMU and a deeper European integration, and basically value the economic efficency of the EMU higher than democratic decision making and a national currency and monetary policy. As for the EMU-critical parties such as the Centre Party, the Green Party and the Left Party, their view in the EMU-issue can be regarded as more nationalistic, since they say no to an exapanded financial cooperation.

Parents and students opportunity to influence school affiliation between special school and school.

När nya former av förvaltning och beslutsfattande introduceras måste dessa utvärderas. När de introduceras i ett demokratiskt samhälle är en viktig del i dessa utvärderingar att undersöka hur demokratiska dessa beslutsformer är. Genom att använda mig av material som samlats ihop i forskningsprojektet Legitimate institutions for carnivore management vid Luleå tekniska universitet ? ett projekt finansierat av Naturvårdsverket ? har jag med detta syfte undersökt vilken påverkan samförvaltning kan ha på demokratins centrala processvärden. Jag har konstruerat en demokratisk idealtyp baserad på dessa värden och tidigare forskning, varefter jag genom att studera viltförvaltningsdelegationer i tre svenska län har tagit reda på hur väl denna form av beslutsfattande kan passa in i ett demokratiskt samhälle.

Värdegrunden är ett omdiskuterat begrepp, skolan har ännu idag 2006 svårt att omsätta vad den innebär i praktiken. Läraren står framför ett svårt uppdrag, nämligen att utifrån ett mångkulturellt samhälle i gemenskap med föräldrar fostra framtidens demokratiska medborgare. Avsikten med vårt examensarbete har varit att undersöka hur pedagoger arbetar med värdegrunden i skolår 4-6. För att finna svar på detta har vi utfört intervjuer med pedagoger ute på våra partnerskolor samt delat ut enkäter till elever. Dessa intervjuer och enkäter har utförts på två olika skolor, en skola med nästan enbart svenska elever, samt på en skola där stor del av eleverna har utländsk bakgrund. Resultatet visar på att det år 2006 fortfarande finns en oenighet bland pedagoger om hur man bör tolka och arbeta med värdegrunden.

Syftet med detta arbete är att synliggöra några förskolepedagogers förhållningssätt och vår förhoppning är att detta ska kunna vara till nytta för alla som arbetar med barn genom att de uppmärksammas på dess betydelse. Våra frågeställningar utgår ifrån det som vi har valt att titta på i vår undersökning; Vygotskijs teorier, det salutogena lösningsinriktade tankesättet, läroplanen för förskolan och dess syn på demokrati samt vikten av att se mer än det som syns, detta kan bland annat förklaras med att se saker ur olika perspektiv. De metoder som vi har valt att använda oss av i vår undersökning är observationer och intervjuer. Vi inledde vår undersökning med två dagars observation i en barngrupp på en förskola i Malmö kommun. Efter observationerna intervjuade vi de två förskollärarna som arbetar med barngruppen.

Elevinflytande utifrån ett lärarperspektiv.

The present state of politics in contemporary Venezuela portrays a country of polarization, a chase for power and accusations of authoritarian and even undemocratic rule. The purpose of this bachelor thesis is to examine the democracy in Venezuela, in order to clarify the sometimes vauge perception of the political situation. By applying the theories of polyarchical democracy put forth by Robert Dahl, one of the most highly regarded theorists on the subject, accordingly the discussion will therefore follow a theoretical framework. Dahl requires seven nstitutions to be guaranteed in a democracy, amongst them the possibility to vote, run for public office and the practise of freedom of speech. Measuring Dahl's levels of institutions in Venezuela, it is made clear that the level of democracy vary in different areas.