Då en demokratisk transition, där begreppet transition refererar till den situation som uppstår mellan två olika politiska regimer, avslutas tar en konsoliderande process vid. Denna konsoliderande process ämnar till att förankra det demokratiska styrelseskicket i samhället. Begreppet konsoliderad demokrati är i sig omdebatterat.En transition, som kan vara en övergång eller en återgång, till demokrati kan föra med sig någon form av auktoritärt arv. Detta auktoritära arvet kan sedan utkristalliseras genom att de valda, civila politikerna inte kan fatta beslut på vissa områden, främst då det handlar om hanteringen av minnet från en auktoritär period. Detta kan i sin tur innebära att det demokratiska styrelseskicket inte förmår tillfredställa dess medborgare och missnöjet expanderar.

Utifrån frågeställningen ?varför försvårar oljeinkomster demokratisering?? görs i föreliggande uppsats en jämförande fallstudie av de två ickedemokratiska länderna Azerbajdzjan och Saudiarabien. Syftet är teoriutvecklandet. Arbetets teoretiska fokus ligger på samverkan mellan faktorer som statistiskt kunnat knytas till oljestater och teorier om hur auktoritära stater agerar för att behålla makten. Dessa analyseras utifrån de övergripande rubrikerna stat, civilsamhälle och globalisering.Studiens viktigaste fynd är att olja står som ett hinder för demokratiutveckling i både Azerbajdzjan och Saudiarabien: i båda länderna använder regimerna inkomster från olja för att stärka sin makt, legitimitet och kontroll över stat och samhälle.

Uppsatsen jämför förutsättningar som råder för övergång till demokrati i Irak eller om etniska och religiösa splittringar omöjliggör detta. Frågeställningen besvaras med tre teorier. Hobbes betonar en stark centralmakt för att undvika ett allas krig mot alla. Dahl betonar institutioner som behövs för storskalig demokrati samt Lijphart tillgrips för att undersöka vilka förutsättningar som måste finns för samverkan i ett pluralistiskt, religiöst och etniskt land. Dahls förutsättningar för lika rösträtt vid det slutliga avgörandet uppfylls, allmän rösträtt har införts och regeringen har valts utifrån grundlagen.

BakgrundBarns rättigheter i relation till förskolans matsituationer är i fokus i denna studie. Forskningen pekar på flera betydelsefulla begrepp som exempelvis ömsesidigt perspektivtagande, erkännande av barnet som person, barnsyn, barnperspektiv och pedagogers förhållningssätt, vilka beskrivs som viktiga då barnen utvecklar sin förståelse för demokrati. Förskolans ledande styrdokument synliggör och förtydligar det ansvar som vilar på förskolans pedagoger för barnens demokratiutveckling.SyfteSyftet med studien är att skapa kunskap kring hur demokrati, med specifik fokusering på barns rättigheter, kommer till uttryck i matsituationen i förskolan. Mer specifikt fokuseras i studien på hur förskollärare resonerar kring barns rättigheter i relation till förskolans matsituationer.MetodFör att samla empiri till den här studien har en kvalitativ halvstrukturerad intervju använts som metod. Vid genomförandet av intervjuerna användes få och öppna intervjufrågor.

The globalization of political and economic processes is a growing moral concern for theologians and political philosophers alike. My thesis aims to outline, analyze, and compare church studies of globalization with global theories of justice.To do this, I draw upon recent studies of globalization made by the World Council of Churches (WCC) and the Lutheran World Federation (LWF). The WCC and LWF are two global reaching church organizations. They have a common aim of uniting churches for ecumenical dialogue and are involved in social, economic, political, and ecological questions. The WCC and LWF analyze globalization by applying biblical and theological principles from the Christian tradition.

Uppsatsens frågeställning är: På vilket sätt kan demokratisering fungera som konfliktlösningsmekanism efter folkmordet i Rwanda?Folkmordet i Rwanda kan ses i ljuset av att det var ett inbördeskrig med etniska grunder. För att lösa konflikter av denna typ driver vi tesen att demokratisering är den konfliktlösningsmekanism som är mest lämpad på sikt. Vi applicerar teorier från konfliktlösning och demokratisering, och kombinerar dessa för att nå svar på vår frågeställning. Consociationalteorin är vår huvudsakliga teori, då den är utvecklad för etniskt splittrade samhällen.

BakgrundBarns rättigheter i relation till förskolans matsituationer är i fokus i denna studie. Forskningen pekar på flera betydelsefulla begrepp som exempelvis ömsesidigt perspektivtagande, erkännande av barnet som person, barnsyn, barnperspektiv och pedagogers förhållningssätt, vilka beskrivs som viktiga då barnen utvecklar sin förståelse för demokrati. Förskolans ledande styrdokument synliggör och förtydligar det ansvar som vilar på förskolans pedagoger för barnens demokratiutveckling.SyfteSyftet med studien är att skapa kunskap kring hur demokrati, med specifik fokusering på barns rättigheter, kommer till uttryck i matsituationen i förskolan. Mer specifikt fokuseras i studien på hur förskollärare resonerar kring barns rättigheter i relation till förskolans matsituationer.MetodFör att samla empiri till den här studien har en kvalitativ halvstrukturerad intervju använts som metod. Vid genomförandet av intervjuerna användes få och öppna intervjufrågor.

Undersökningen behandlar demokratins framväxt i skolan samt lärarnas syn på vad det innebär att arbeta på ett demokratiskt sätt med elever. Syftet med undersökningen är att lyfta fram och följa läroplanernas utveckling och betydelse för skola och demokrati för att se om det finns något samband till demokratins utveckling i skolan. Vi har även lyft fram Deweys teorier i arbetet för att koppla till dagens skolutveckling. Till vår hjälp har vi använt oss av kvalitativ undersökning Vi har intervjuat åtta pedagoger om hur de uppfattar demokratin i skolan. I undersökningen börjar vi med att presentera de olika läroplaners historia.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Godtemplarlogen 109 Kalmars roll i demokratiseringsprocessen. För att genomföra detta har en huvudfrågeställning formulerats: Kan den verksamhet som Godtemplarlogen 109 bedrev mellan 1882-84 sägas ha varit bidragande till demokratiseringsprocessen vid denna tid? För att operationalisera denna har tre specifika frågeställningar formulerats: 1. Kan en demokratisk ideologi beläggas i logen? 2.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om läroböckernas berättelser levde upp till den normativa demokratisyn som formuleras i LPO 94 och om berättelsen om det moderna Sveriges framväxt kan tillskrivas ett värde för alla elever. Undersökningen bygger på en kvalitativ läromedelsanalys av tre vanligt förekommande läroböcker i historia för grundskolans senare del. Vi har i läroböckerna fokuserat på berättelser om det moderna Sveriges framväxt som kan kopplas till begrepp som demokrati, rättigheter, solidaritet och jämställdhet. Utifrån läroböckerna, LPO 94 och aktuell forskning har vi diskuterat huruvida den historiska framställningen av det moderna Sveriges framväxt kan tillskrivas ett allmängiltigt värde. Undersökningens resultat visade att läroböckerna förmedlade en historia som tydligt gick att härleda till läroplanen.

Uppsatsen undersöker korrelationen mellan socialt kapital på en aggregerad samhällsnivå och storleken på den ekonomiska ojämlikheten. Borde ekonomisk policy ta hänsyn till de demokratiska effekterna av inkomstfördelning i välfärdssystemet? Teorier om socialt kapital från sociologi, statsvetenskap och nationalekonomi analyseras och aggregeras sedan till ett gemensamt teoretiskt ramverk för socialt kapital. Ramverket används sedan för att analysera hur väl demokratin fungerar. Data från World Values Survey, OECD och United Nations University används för att statistiskt mäta korrelationen mellan de två variablerna socialt kapital och ekonomisk ojämlikhet.

Uppsatsens syfte är att belysa företaget Bonniers ställning på den svenska mediemarknaden och frågan om mediekoncentration i Sverige. Den övergripande frågeställningen är om Bonniers medieägande är ett hot mot demokratin. Den forskning jag knyter an till tar upp vilken makt olika mediemonopol har och orsaker till mediekoncentration. Slutsatserna från Demokratiutredningen 2000 utgör ett avstamp för mina resonemang om demokrati. Studien innefattar intervjuer med personer från tre läger med olika perspektiv.

Lyhördhet och dialog är något som eleverna upplever är viktigt för att ett inflytande ska fungera mellan dem och läraren. Trots att de är unga är viljan stor att bli behandlad som en medmänniska och skapa ett trivsamt klimat. De äldre eleverna känner ett förtroende för sin lärare, de anser att de kan diskutera direkt med denne. Medan de yngre eleverna tar hjälp via sina föräldrar, där de får föra barnets talan. Inflytandet sker mestadels under formella former och då gällande detaljfrågor.

BakgrundBarns rättigheter i relation till förskolans matsituationer är i fokus i denna studie. Forskningen pekar på flera betydelsefulla begrepp som exempelvis ömsesidigt perspektivtagande, erkännande av barnet som person, barnsyn, barnperspektiv och pedagogers förhållningssätt, vilka beskrivs som viktiga då barnen utvecklar sin förståelse för demokrati. Förskolans ledande styrdokument synliggör och förtydligar det ansvar som vilar på förskolans pedagoger för barnens demokratiutveckling.SyfteSyftet med studien är att skapa kunskap kring hur demokrati, med specifik fokusering på barns rättigheter, kommer till uttryck i matsituationen i förskolan. Mer specifikt fokuseras i studien på hur förskollärare resonerar kring barns rättigheter i relation till förskolans matsituationer.MetodFör att samla empiri till den här studien har en kvalitativ halvstrukturerad intervju använts som metod. Vid genomförandet av intervjuerna användes få och öppna intervjufrågor.

Abstrakt: Kommunikation mellan medborgare och folkvalda har en central funktion för att demokratin skall hållas levande. Denna kommunikation bereds det möjlighet för bland annat via IT-stöd i olika former, varav e-post är den vanligaste. Denna studie visar dock att nivån på elektronisk kommunikation mellan medborgare och kommunalpolitiker är låg, trots att politikerna är positiva till fenomenet. Denna studie, som är baserad på intervjuer med skånska kommunpolitiker från fyra olika kommuner, fann att elektronisk kommunikation i första hand kan ökas genom att på olika sätt påverka medborgarnas vilja till att ta denna kontakt men att folkvalda också bör ta till sig tanken att mer aktivt söka kontakt med medborgarna. Vårt förslag är att denna kontakt tas via forum som är av mindre politisk karaktär men där medborgarna naturligt befinner sig.