Utifrån grundskolans nya kursplan i ämnet svenska studeras i denna uppsats skolreformen 2011. Genom att textanalytiskt jämföra kursplanen i svenska i Lgr11 med dess motsvarighet i lpo94 läggs i första hand fokus på vad som reformertas och reviderats i de två läroplanerna med syftet att undersöka om Lgr11 möter regeringens proposition (2008/09:87), vilken låg till grund för skolreformen 2011.I resultatet framgår att Lgr11 möter regeringens önskemål i propposition 2008/09:87 Tydligare mål och kunskapskrav - nya läroplaner för skolan..

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur pedagoger inom montessori- grundskolor ser på implementeringen av Lgr11 i sin verksamhet. Studiens empiri grundar sig på intervjuer med sex pedagoger som arbetar inom montessorigrundskolor. Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna det finns med Lgr11 och hur de ser på framtiden att jobba utifrån den? I litteratur genomgången ger vi bakgrund till montessoripedagogiken och läroplanen 2011. Resultatet av studien är att pedagogerna är positiva till den nya läroplanen även om det medför att de blir tvungna att sätta betyg på sina elever.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur pedagoger inom montessori-grundskolor ser på implementeringen av Lgr11 i sin verksamhet. Studiens empiri grundar sig på intervjuer med sex pedagoger som arbetar inom montessorigrundskolor. Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna det finns med Lgr11 och hur de ser på framtiden att jobba utifrån den? I litteratur genomgången ger vi bakgrund till montessoripedagogiken och läroplanen 2011. Resultatet av studien är att pedagogerna är positiva till den nya läroplanen även om det medför att de blir tvungna att sätta betyg på sina elever.

Denna uppsats är en studie i syfte att undersöka om Lgr11 kan innebära förändringar förlärare. Hur lärare förhåller sig till begrepp som hälsa och fysisk hälsa? Om det finns en klardefinition av vad fysisk hälsa är? Samt vad lärare anser om att Lgr11 betonar fysisk hälsa ochfysiska förmågor?Vi vill via läroplansteoretisk utgångspunkt på transformeringsplanet se på hur lärarna tolkarläroplanerna, för att få en uppfattning om hur lärarna inom idrott och hälsa förhåller sig till sittyrkes stadgar. Då vår studie fokuserar på idrottslärares uppfattningar om den nya läroplanen(Lgr11), ville vi få fram fördjupad och unik information hos dessa lärare. Vi valde därav enkvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer.Det som framkom i vår studie var att lärarna hade en positiv syn på Lgr11 och dessutformning, vilket är i motsats mot vad vi sett i tidigare forskning.

Utifrån grundskolans nya kursplan i ämnet svenska studeras i denna uppsats skolreformen 2011. Genom att textanalytiskt jämföra kursplanen i svenska i Lgr11 med dess motsvarighet i lpo94 läggs i första hand fokus på vad som reformertas och reviderats i de två läroplanerna med syftet att undersöka om Lgr11 möter regeringens proposition (2008/09:87), vilken låg till grund för skolreformen 2011.I resultatet framgår att Lgr11 möter regeringens önskemål i propposition 2008/09:87 Tydligare mål och kunskapskrav - nya läroplaner för skolan..

Syftet med denna studie är att bidra till kunskapsutvecklingen angående ämnet slöjd. Studien består av två delar. I den första delen jämförs kursplanen i slöjd i Lgr11 med Kpl2000 i en kvalitativ dokumentstudie. I den andra delen undersöks hur lärare i slöjd ser på kursplanen i Lgr11 och om de anser att dokumentet används, samt hur de motiverar ämnet slöjd i dagens grundskola. Detta genomförs genom kvalitativa forskningsintervjuer av åtta slöjdlärare.Studien visar att lärarna anser att delar i kursplanen i slöjd i Lgr11 är otydliga, samt att det råder stor spridning i hur mycket och på vilka sätt dokumentet används.

Syftet med den här studien har varit att granska hur lärare använder den nya läroplanen Lgr11 då de planerat undervisningen. Jag har även tagit del av hur lärare arbetade då Lpo94:s läroplan var gällande för att därefter undersöka om lärare använder läroplanen i samma grad då som nu. Med utgångspunkt i intervjuer, textanalyser av Lpo94 och Lgr11 samt utifrån annan litteratur och forskning, så har en mindre kartläggning blivit möjlig. Metoden har varit kvalitativ genom att lågstandardiserade intervjufrågor använts. Det övergripande perspektivet är didaktiskt då undersökningen syftat till att undersöka lärares användning av läroplan och faktorer som påverkat dem vid lektionsplaneringarna.

Skolverkets granskningar visar att betygssystemet då Lpo94 var gällande styrdokument hade tydliga brister. Kritik som riktades mot Lpo94 har främst gällt otydlighet om hur betyg ska sättas, samt otydlighet i målen som ska uppnås tillsammans med det faktum att mycket av det som står i Lpo94 kan tolkas olika. Syftet med den här uppsatsen är att genom intervjuer undersöka hur lärare förhåller sig till den nya läroplanen, LGR 11, samt lärarnas syn på vilken eventuellt påverkan den nya läroplanen kan komma att ha på själva undervisningen och vilken betydelse den kan komma att ha för eleverna. Resultatet av studien visade att lärarna ansåg att den nya betygsskalan förenklade lärarnas arbete när det gäller en enklare och mer rättvis bedömning samt betygssättning. De ansåg även att fler betygssteg på skalan var mer rättvis för eleverna.

The investigation has taken starting point in the Swedish school history by a look back at the last three curricula and its rating system in order to see the differences and similarities between them. Furthermore, the focus was on the implementation of Lgr11 and how it has worked out both on the national and local levels, with the help of, among other things Imsens "five faces of the curriculum" and Lipsky theories of grassroots bureaucrats. The aim of the study was to investigate teachers' perceptions of differences in teaching and assessment in grades 7-9, during the changeover from Lpo94 both on Lgr11.The questions developed for this purpose was: How do teachers say that their teaching changed in conjunction with curriculum change? Has there been a refocusing about the concept of knowledge in the curriculum shift, and if so, how?How the assessment and grading did change with the curriculum change?Data collection has been made using a quantitative survey with qualitative elements. The survey consisted of 10 questions that everyone faces the transition to Lgr11.

Syftet med denna uppsats är att undersöka skillnaderna mellan kursplanerna för ämnet bild i Lpo94 och Lgr11 samt bildlärares uppfattningar kring den nya kursplanen och hur de väljer att bedriva sin undervisning utifrån den. Slutligen har även relationen mellan dessa delar analyserats. Studien bygger på de två metoderna, komparativ textanalys och kvalitativ intervjustudie. Textanalysen riktar sig mot grundskolans senare år och därför har kursplanerna i bild, med fokus på årskurs sju till nio studerats. I intervjustudien ingick fyra bildlärare som undervisar i grundskolans senare år.

Denna kvalitativa komparativa studie undersöker filmmediets roll i undervisningen av bild- och svenskämnet för grundskolans senare år och hur rollen beskrivs i kursplanerna för respektive ämne. kursplanerna för bild- och svenskämnet hämtade ur Lpo94 och Lgr11 analyserades och jämfördes. Utifrån den information som framlästs ur den komparativa analysen utfördes samt analyserades fyra kvalitativa intervjuer med grundskolelärare. Studien har visat att filmmediet förekommer i en rad olika kontexter i undervisningssituationer i bild- och svenskämnet för grundskolans senare år. Det används bland annat som ett verktyg för praktisk gruppsykologi, ett medium för att få elever att komma i kontakt med känslor och som grund för reflektion samt ett spännande alternativ till mer konventionella redovisningsmetoder.

I denna undersökning studeras 2011 års skolreform utifrån grundskolans nya läroplan. Genom flera textanalytiska metoder jämförs den kommande läroplanen Lgr11 med den rådande Lpo94. Undersökningen fokuserar främst på de skillnader som uppstått i formuleringar läroplanerna emellan för att klarlägga vad som tillkommit eller utelämnats och vilka betydelsebärande omfor-muleringar som gjorts. I undersökningen studeras även regeringens proposition (2008/09:87) som låg till grund för uppdraget att författa den nya läroplanen, för att se huruvida regeringens syn på den svenska grundskolan har ändrats sedan 90-talet.Undersökningen visar på att Lgr11 har endast en måltyp med tillhörande riktlinjer, till skillnad från Lpo94s två olika måltyper. Bland annat lägger Lgr11 något mer fokus på elevernas självstän-dighet och främjandet av entreprenörskap har blivit en del av skolans uppdrag.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur kommuner, med en blandning av storstad och landsbygd, har tolkat och arbetat med implementeringen av den nya läroplanen Lgr 11.På uppdrag av regeringen, fick Skolverket utforma en strategi för att implementera nya Lgr11 genom att organisera och strukturera upp implementeringsinsatser med att förtydliga läroplaner, kursplaner, kunskapskraven, ny betygsskala och skollagen för alla skolformer i Sverige.Implementeringsansvaret ligger på huvudmannen (kommunen) men det yttersta ansvaret för att genomföra implementeringen har rektorerna på varje enskild skola och som stöd har dem sina nyckelpersoner.Lite mer än hälften av kommunerna i ett svenskt län ställde upp på intervju. Studiens resultat visar att samtliga kommuner som deltog, har implementerat enligt Skolverkets implementeringsplan och att de alla stötte på problem med nyckelpersonernas uppdrag men alla anser att implementeringen har varit lyckad..

Syftet med denna studie är att undersöka förändringar av Lgr11:s kursplan i bild i jämförelse med den föregående, Lpo94. För att genomföra detta på ett tillfredsställande sätt har vi i första delen undersökt kursplanerna utifrån en textanalys och i den andra delen undersökt bildlärares uppfattningar av dessa kursplaner. Slutligen har relationen mellan dessa delar analyserats ur ett fenomenografiskt perspektiv. Undersökningens metod har varit samtalsintervju och textanalys.  Detta innebär att vi använde textanalys utifrån syftet att beskriva sådana aspekter av verkligheten som är av intresse. I samtalsintervjuerna ingick sex lärare från grundskolans åk.

Syftet med studien är att ge exempel på hur idrott och hälsa lärares syn på undervisningen i friluftsliv påverkats av kursplanen Lgr11 och hur några lärare i idrott och hälsa på grundskolan högstadium valt att tolka undervisningsuppdraget. Studien har sin utgångspunkt läroplansteoretisk forskningsansats, där halvstrukturerade intervjuer genomförts. I resultatet framgår det att friluftslivsundervisningen har ökat med införandet av Lgr11 och att kursplanen har blivit tydligare för lärarna. Det har även blivit lättare att förstå vad som ska undervisas i. Det framgår att lärarna tycker att den teoretiska undervisningen är lättare att genomföra i friluftsliv, då det tidigare fanns problem för lärarna att genomföra praktisk undervisning.