I arbetet med uppsatsen har en medicinsk text översatts och den teoretiska bas somanvänts är Nords modell för källtextanalys. Den typ av översättning som eftersträvatsär en instrumentell typ, vilket innebär att mottagaren ska läsa måltexten som ettoriginal och inte som en översatt text. Utifrån det valet analyseras de extratextuellafaktorerna: textfunktion, mottagare, tid och plats, medium samt motiv. Analysenvisar att källtexten och den kommande måltexten skiljer sig åt vad det gäller tid ochplats medan de övriga faktorerna kan anses vara likvärdiga. Därefter analyseras deintratextuella faktorerna: ämne, presuppositioner, komposition, icke-verbala elementsamt Lexikon.

Bakgrund: Hur vet vi som sjuksköterskor vad som menas när det talas om palliativ? Världen utvecklas och så gör även begreppen i den. Genom att studera ord får forskaren reda på den egentliga betydelsen och den allmänna definitionen. Syfte: Att klargöra och definiera begreppet palliativ. Metod: Begreppsanalysmodell av Walker och Avant (1995).

Denna uppsats består av två översättningar av den japanska författaren Osamu Dazais noveller Spring, Moerus! och Hundra vyer över Fuji från japanska till svenska samt en analys som ur ett litteratur-vetenskapligt perspektiv hjälper till att fastställa översättningsstrategin ? att göra en adekvansinriktad och främmandegörande översättning. Översättningarna följs av en översättningsteoretisk kommentar som fokuserar på de tre problemområdena grammatik och Lexikon, menings- och styckesstruktur samt passivering. Ett litteraturvetenskapligt perspektiv för källtextanalysen visar sig vara mycket tillämpbart för dessa texter på grund av deras genre, jag-romanen, som är typisk för japansk 1900-talslitteratur. Källtexterna och måltexterna finns med som bilagor..

Bakgrund: Hur vet vi som sjuksköterskor vad som menas när det talas om palliativ? Världen utvecklas och så gör även begreppen i den. Genom att studera ord får forskaren reda på den egentliga betydelsen och den allmänna definitionen. Syfte: Att klargöra och definiera begreppet palliativ. Metod: Begreppsanalysmodell av Walker och Avant (1995). Studien är byggd på vetenskapliga artiklar, ordböcker och Lexikon. Resultat: Ur den lexikala och litterära analysen växte studiens kärna fram, attributen. För att begreppet palliativ skall kunna infrias krävs det obotlig sjukdom, tillfällig hjälp, lindring och stöd.

Neologismerna har i en del fall översatts genom översättningslån eller genom transposition, men framför allt har de förtydligats i de ryska översättningarna. Ryska neologismer har i princip inte använts för att översätta de svenska orden. Syftet är att undersöka och jämföra hur neologismer översatts i två olika översättningar till ryska av Astrid Lindgrens Lillebror och Karlsson på taket. Jag har bl a använt mig av Vinays och Darbelnets forskning kring olika översättningsmetoder. Jag har jämfört de svenska neologismerna med de ryska ord som använts i översättningarna och analyserat de ryska orden med hjälp av Lexikon och ovan nämnda teorier..

Syftet med min undersökning är att genom kommunikationsetnografisk metod undersöka hur arbetet med manus går till på Ica Bokförlag. Vad händer med manustexten i redigeringen? På vilken nivå inleder redaktörerna sin redigering, och var lägger de mest arbete? Undersökningen baserar sig dels på intervjusvar och enkätsvar från anställda på förlaget, dels på analys av tre texter när de befinner sig i tre olika faser i redigeringsprocessen. Intervjuer och enkätsvar visar att det redaktörerna upplever att de arbetar mest med är stycken och samband, disposition och syntax. Resultaten av textanalyserna visar bland annat att det är på nivåerna Lexikon, interpunk-tion och innehåll som flest ändringar sker.

Detta arbete undersöker det muntliga interimspråket hos två f.d. illitterata L2-inlärare av svenska. Informanternas språksystem analyseras utifrån Klein och Perdues teori om basvarietet som slår fast att kortutbildade inlärare som tillägnar sig ett L2 informellt utvecklar ett språksystem som präglas av förenklade strukturer och ett begränsat ordförråd, men som fungerar väl i kommunikativa syften. Arbetet syftar till att pröva om teorin är tillämpbar även på f.d. illitterata inlärare som deltagit i formell undervisning och uppnått kursmålen för SFI 1A.

I denna uppsats undersöks, utifrån 23 nationella prov i svenska B, formella aspekter som ortografi, ordbildning och Lexikon på gymnasieelevers skrivande. Uppsatsens syfte är att undersöka vilka typer av stavfel, ordbildningsfel och lexikala problem som är mest förekommande bland gymnasieelever idag.Resultaten visar att felaktig dubbeltecknad/enkeltecknad konsonant och reduktion hör till de vanligaste ortografiska feltyperna medan felaktig vokal och felaktig konsonant/konsonantkombination är mindre förekommande. När det gäller ordbildning är särskrivningar vanligast förekommande, medan felaktiga sammanskrivningar och egna ord är ovanligare. På lexikal nivå är det vanligast med felaktiga ordval som t.ex. och istället för att men även med felaktiga idiomatiska uttryck och kollokationer..

Uppsatsen är en diakron undersökning av kvällstidningsingresser. In-gressen är den inledande, ofta fetstilta, delen av en tidningsartikel. Mitt syfte har varit att ta reda på om och i så fall hur denna del har förändrats över tiden.Som material har jag använt 80 ingresser från kvällstidningen Expres-sen. 20 ingresser vardera är hämtade från åren 1945, 1965, 1985 och 2005. För att få en spridning har jag tagit hälften av texterna från nöjes-artiklar och hälften från utrikesartiklar.

I uppsatsen undersöks några för skådespeleriet centrala begrepp ? agera, spela och leka ? som har valts med utgångspunkt i tidigare forskning. Först undersöks begreppens allmänspråkliga betydelse och deras semantiska kopplingar med hjälp av traditionella ordböcker och med hjälp av Svenskt OrdNät, ett Lexikon baserat på semantiska relationer. Därefter undersöks den betydelse begreppen har i en specifik teaterkontext: texter ur en antologi av teatermannen Keve Hjelm.Resultatet av undersökningarna är att de tre verben i många sammanhang används synonymt. Dock är verbet agera överordnat de andra orden, och även vissa användningar av samma verb.

Syftet med denna studie har varit att undersöka fyra lärares uppfattningar och tankar om kristen tro i arbetet på en mångkulturell skola. I arbetet ingår intervjuer med fyra kristna lärare och deras perspektiv över att vara religiös i ett månkulturellt samhälle. Arbetet innehåller också en Lexikon definition och litteraturgenomgång om religion, kultur, samhälle och religion i skolans historia. I arbetet framkom det att tro bland annat inte är något man talar högt om utan något privat men samtidigt inget man förnekar. Acceptans för andra religioner och deras högtider fanns men förståelsen för dessa var svår.

Denna uppsats består av två översättningar av den japanska författaren Osamu Dazais noveller Spring, Moerus! och Hundra vyer över Fuji från japanska till svenska samt en analys som ur ett litteratur-vetenskapligt perspektiv hjälper till att fastställa översättningsstrategin ? att göra en adekvansinriktad och främmandegörande översättning. Översättningarna följs av en översättningsteoretisk kommentar som fokuserar på de tre problemområdena grammatik och Lexikon, menings- och styckesstruktur samt passivering. Ett litteraturvetenskapligt perspektiv för källtextanalysen visar sig vara mycket tillämpbart för dessa texter på grund av deras genre, jag-romanen, som är typisk för japansk 1900-talslitteratur. Källtexterna och måltexterna finns med som bilagor..

Sömnen är livsviktig för alla människor eftersom det är den tid då kroppen återhämtar sig och behovet av sömn blir därför speciellt viktigt vid sjukdom. Forskning har visat att sjukhusmiljön inte alltid är optimal för att främja sömn, något som vi själva också upplevt under kliniska studier. Syftet med studien var att klargöra vilken betydelse sömn har och hur sömnen kan förstås i relation till hälsa och välbefinnande för patienten i sjukhusmiljön. Studien är en begreppsanalys där sömn har sökts och analyserats i Lexikon, vetenskapliga artiklar och facklitteratur. Resultatet visar att sömnen är den tid då kroppen samlar kraft och immunförsvaret byggs upp.

I detta arbete görs en begreppsanalys av begreppet ?acceptans? i relation till döden, enligt metod för begreppsanalys av Walker och Avant (2011). Källor som används som grund för begreppsanalys är ordböcker och Lexikon samt från databasen Cinahl funna vetenskapliga artiklar om vård vid livets slut. Resultatet ger attributen ?neutralt perspektiv?, ?vänja sig vid tanken?, ?motvilligt godtagande? samt ?sluta kämpa och släppa kontrollen? för det analyserade begreppet.

Begreppet heteronormativitet användes i litteraturen första gången 1993. Begreppet går att finna i ordböcker och Lexikon från 2006, men endast ett par av de moderna ordböckerna och Lexikonen har inför begreppet. Idag saknar begreppet en exakt definition. En begreppsanalys syftar till att identifiera karakteristika för ett begrepp genom undersökning av dess användning. Vårdrelationer kan och bör utvecklas till en vårdande relation, vilket bygger på en kontakt innefattande kropp, själ och ande mellan vårdare och patient.