Utifr?n ett planerings- och policyperspektiv finns det en stark uppfattning om att bostadsblandning p? grannskapsniv? kan bidra till en ?kad social sammanh?llning och en h?gre livskvalitet f?r de boende i dessa grannskap. Bland forskare r?der det d?remot en oenighet kring hur starkt sambandet mellan bostadsblandning och social sammanh?llning verkligen ?r, d? studier uppvisar varierade resultat. Denna studie ?mnar att unders?ka social sammanh?llning i urbana grannskap som tidigare dominerats av hyresr?tter, men som sedan millennieskiftet blandats upp med andra bostadstyper.

Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.

Syftet med denna studie ?r att kvalitativt unders?ka hur elever med behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d beskrivs fr?n 1962 fram till idag i Sveriges l?roplaner. Studien ?mnar ?ven att unders?ka hur de delar som behandlar fritidshemmet beskriver elever i behov av st?d. Materialet analyserades genom en Foucauldiansk inspirerad diskursanalys d?r diskursbrott och utest?ngningsprocedurer anv?nds f?r att studera analysmaterialet.

Bakgrund: Det ?r sjuksk?terskans ansvar att i sin yrkesut?vning bedriva medk?nnande, empatisk, personcentrerad, god och s?ker v?rd. Empatitr?tthet ?r ett fenomen som kan drabba personer i v?rdgivande yrken som m?ter lidande. Empatitr?tthet inneb?r i sin grund djup fysisk, psykisk, social och/eller andlig utmattning och dess manifesteringar ?r m?ngfacetterade.

Denna uppsats undersöker hur tÀtt svenskar vÀljer att föda sina barn och om detta har förÀndrats över tiden. Vi granskar hur tÀtheterna ser ut mellan det första och andra barnet samt Àven mellan det andra och tredje barnet. Vi tittar ocksÄ pÄ om Àldre mÀn och kvinnor föder sina barn tÀtare Àn yngre. De data som anvÀnds Àr ett register med samtliga svenskfödda mÀn och kvinnor som fÄtt barn under perioden 1970-2008.I slutet av 1980-talet finner vi en minskning i tÀtheten mellan barnen som förklaras av högkonjunktur och familjepolitiska ÄtgÀrder. Tiden mellan barnen ökar igen under 1990-talets lÄgkonjunktur, för att sedan pÄ nytt gÄ nedÄt under 2000-talet.

Syfte: Syftet ?r att unders?ka om intag av m?ttat och flerom?ttat fett har olika effekt p? postprandiell inflammation, hos friska vuxna i ?ldrarna 18-70 ?r. Metod: F?r att genomf?ra denna systematiska ?versiktsartikel utf?rdes litteraturs?kningar i databaserna PubMed och Scopus. Specifika s?kblock skapades f?r varje databas f?r att identifiera vetenskapliga artiklar g?llande postprandiell inflammation efter intag av m?ttat eller flerom?ttat fett. Nyckelord som anv?ndes i s?kningen inkluderade ?fatty acid?, ?inflammation? och "postprandial". Titlar och abstrakt av de h?mtade artiklarna granskades f?r att bed?ma deras relevans f?r studiens syfte.

Natura 2000 som omrÄdesskydd för arter och habitat har vuxit i betydelse sedan införandet av Habitatdirektivet (92/43/EEG) och direktivet om bevarandet av vilda fÄglar (79/409/EEG). Det Àr dÀrför intressant att se hur EU försöker bromsa utdöendet och habitatförstörelsen genom dessa lagrum. En del i detta Àr de avvÀgningar som domstolsvÀsendet genomför vid exempelvis exploatering av Natura 2000-omrÄden. Dessa rÀttsfall Àr intressanta att studera eftersom det inte rÀcker med korrekta lagregler för att skyddet av arter och habitat skall bli fullstÀndigt, utan det krÀver Àven att rÀtt ekologiska och juridiska avvÀgningar genomförs i domstolarna. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr alltsÄ att undersöka de juridiska och ekologiska faktorerna i rÀttsfall som handlar om Natura 2000. De rÀttsfall som har analyserats för att undersöka hur domstolarna har tolkat lagreglerna och de ekologiska faktorerna Àr M 5388-03 om Hagöns naturreservat, M 6581-05 Minivattenkraftverk vid LjungÄn, C-127/02 hjÀrtmusselfiske i Waddenzee och C-355/90 Santona-vÄtmarkerna. UtifrÄn ett miljöperspektiv har domstolarna en viktig roll som beslutande myndighet i till exempel tillstÄndsÀrenden och har möjlighet att besluta om en viss miljö skall exploateras eller inte helt beroende pÄ hur de ser pÄ miljön som beslutet rör.

I Sverige kan individer som beg?r brottsliga g?rningar komma att d?mas till R?ttspsykiatrisk v?rd ist?llet f?r att d?mas till f?ngelse. Detta sker efter en f?rdjupad utredning beg?rd av domstol f?r att unders?ka om individen beg?tt brottet under p?verkan av en allvarlig psykisk st?rning. Den r?ttspsykiatriska v?rden ?r inte tidsbest?md utan v?rden avslutas n?r individen inte l?ngre anses utg?ra en fara f?r samh?llet och att den allvarliga psykiska st?rningen ?r behandlad.

Hedersmorden p? Pela Atroshi och Fadime Sahindal v?ckte stor uppm?rksamhet p? den sociopolitiska agendan i Sverige i b?rjan av 2000-talet och blev startskottet p? en splittrad hedersdebatt, om huruvida morden kunde f?rklaras kulturellt eller som en del av det universella patriarkatet. Idag ?r de flesta politiker och forskare eniga om att hedersrelaterat v?ld och f?rtryck ?r kulturellt betingat och fenomenet har f?tt ett erk?nnande i det svenska samh?llet. Denna kvalitativa studie unders?ker socialsekreterares f?rst?else och resonemang kring kulturella f?rest?llningar i relation till v?ld och f?rtryck i hederns namn samt hur hedersv?ld utm?rker sig fr?n v?ld i n?ra relation.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Bakgrund: Kirurgiska ingrepp ?r vanligt f?rekommande i v?r samtid och sp?s fortsatt ?ka i antal. Komplikationsrisken ?r mellan 6% och 44% med flera olika riskfaktorer som p?verkar. Postoperativ mobilisering kan minska risken f?r flertalet komplikationer och lindra flera postoperativa symtom.

I denna uppsats har jag behandlat miljökonsekvensbeskringarnas syfte, uppbyggnad, aktuell och lagstiftning. Detta har gjorts frÀmst med utgÄngspunkt i nationell lagstiftning men ocksÄ en del internationella bestÀmmelser. Beskrivning av bakgrunden till MKB och dess ursprung tas ocksÄ upp för att skapa en djupare förstÄelse, kring detta tillkommer fakta kring exempelvis EU:s direktiv. Jag har Àven berört omrÄden som normer och hÀnsynsregler somindirekt berör förfarandet för ett MKB-förfarande. Jag har ocksÄ sÀrskilt berört MKBprocessen för Natura-2000 omrÄden.

I denna studie undersöks hur sjuktalen i Sverige under Ären 2000-2005 utvecklats för inrikes respektive utrikes födda. Datamaterialet utgörs av aggregerade siffror över Sveriges befolkning i arbetsför Älder under tidsperioden. Initialt, utifrÄn Integrationsverkets rapport1 kunde det konstateras att sjukskrivningarna började minska 2003 men att minskningen var mer pÄtaglig för utrikes födda. Dessutom var utrikes födda oftare sjukskrivna Àn inrikes födda. Minskningen kunde dock, till stor del förklaras av en sÀnkning av ersÀttningsnivÄerna samt införandet av en tredje sjuklönevecka andra halvÄret 2003..

Vi har genomfört en undersökning av det gemensamma slutprovet efter kursen Historia A, vilket genomfördes pÄ Bergagymnasiet i Eslöv vÄren 2000. Genom att med enkÀter ta reda pÄ elevernas synpunkter och genom intervjuer inhÀmta lÀrarnas Äsikter har vi sökt ge en beskrivning av hur man arbetat och varför man valt detta tillvÀgagÄngssÀtt. I vÄr diskussion har vi ocksÄ kommit in pÄ hur framtida gemensamma prov kan bli pÄ Bergagymnasiet. Vi har ocksÄ vidgat perspektivet till att resonera kring möjligheterna för liknande prov dÀr flera gymnasieskolor samarbetar och vilka tÀnkbara följder detta kan fÄ för historieundervisning, lÀromedelsutgivning och den historiedidaktiska debatten. Kort har vi ocksÄ berört möjligheterna för nationella prov i historia..

Homocystein (Hcy) Àr en aminosyra som Àr starkt bunden till kroppens metabolism av metionin. NÀr hcy tillbakabildas till metionin krÀvs nÀrvaro av vitamin B12 och folat. Analys av hcy i plasma (P-hcy) anvÀnds vid misstanke om brist av nÄgon av dessa vitaminer. Analysen kan utföras med ett antal olika metoder. I denna studie analyseras P-hcy immunologiskt med analysinstrumentet Immulite 2000 XPi (Siemens Healthcare Diagnostics Inc, Erlangen, Germany) och enzymatiskt med analysinstrumentet Cobas 6000 (Roche Diagnostics Scandinavia AB, Bromma, Sweden) med syfte att jÀmföra analysresultaten frÄn de bÄda metoderna.