SammanfattningI dagens samhälle har kunskap blivit alltmer användbart och viktigt för organisationer. Kunskap anses idag vara en värdefull ekonomisk resurs för att organisationen ska kunna utvecklas och konkurrera med andra. Företag idag möter många utmaningar och därmed ökar behovet av kompetenta och motiverade medarbetare. Allt fler uppgifter utförs av grupper istället för individer och samarbete blir ett viktigt inslag. Kunskapsöverföring är avgörande för kunskapsuppbyggnad, organisationens lärande och resultat.

Modeprodukter har en mycket kort livslängd och modebranschen förändras snabbt. Tiden är därför essentiell och utgör en betydelsefull konkurrensfaktor. Genom att reducera tid i försörjningskedjan kan ett företag vinna marknadsandelar samt höja sin lönsamhet. RFID är en teknik som kan användas för att reducera tid samt förbättra logistiska processer i försörjningskedjor. Trots att denna teknik har börjat spridas, används den generellt inte hos svenska modeföretag.

Detta examensarbete har utförts på Biobact som bedriver sin verksamhet i Luleå och är ett familjeföretag med fem anställda. Företaget startades 1993 och specialiserar sig främst på växtodlingsprodukter som riktar sig till både hobbyodlare och professionella. Dessa marknadsförs i ett flertal länder under namnen Biobact och Bycobact. Företaget har tre huvudkategorier av produkter: flytande, granulat och näringspinnar. Målet med analysen är att ta fram lösningsförslag som syftar till att förbättra arbetsmiljön främst i den del av produktionshallen där huvuddelen av det manuella arbetet utförs.

Företag bör helst bara genomföra aktiviter som skapar värde för kunden. Ett värdeflöde är de processer som används när en produkt förädlas. Genom att göra en värdeflödesanalys går det att identifiera vilka aktiviteter som är värdeskapande respektive icke värdeskapande. Uppdragsgivarna för detta examensarbete vill genom värdeflödesanalys sänka ledtiderna och höja leveransprecisionen. Vi kommer att ge förslag på förbättringar som kan uppnå detta men också att undersöka värdeflödesanalys som verktyg när produktionsordningen varierar.

Bilder säger mer än ord, och det är en del av konstens uppgift. I min uppsats vill jag skapa förståelse för bildteckens semantiska beroende och oberoende till det som de betecknar, och utforma en metod för öppen bildteckenläsning utan kommunikativ effektivitet.Mitt intresse för konstens bildtecken som väcker frågor, trotsar gängse uppfattningar samt öppnar upp till diskussion, ligger till grund för denna uppsats. Frågorna kring bildteckentolkning har framkommit genom undersökande arbete i eget konstnärligt skapande, samt blivit aktuellt i diskussioner på skolor där jag varit lärarkandidat. Funderingar om bildskapandet, och dess syfte, har kommit från elevers bilder som tydligt svarar mot givna uppgifter i klassrummet. De bildtecken som jag då funderat kring är sådana som är tydliga i sin kommunikation mellan skaparen och betraktaren, som är tydliga att tyda och blir begreppsliga.

Nedlagda deponier klassificeras som potentiellt förorenade områden. Detta eftersom avfallsmassorna i en nedlagd deponi kan sprida föroreningar till den omgivande miljön även efter driftfasen. Äldre nedlagda deponier utgör generellt ett högre miljöhot än deponier i drift eller deponier avslutade i modern tid i och med att de omfattas av ett lägre miljöskydd. De äldre nedlagda deponierna saknar skyddsbarriärer i under- och överliggande lager, är ofta olämpligt placerade i förhållande till bebyggelse och har obefintlig övervakning och behandling av lakvattnet. Spridning av lakvatten från deponierna med grundvattnet som recipient har pekats ut som den enskilt största risken förknippad med äldre nedlagda deponier.

ProblembakgrundWeland AB tillverkar bland annat spiraltrappor. En spiraltrappa består utav flera olika komponenter som i sin tur består av ett flertal detaljer, alla komponenter har ett specifikt materialflöde i tillverkningen. Weland AB tillverkar två olika typer av spiraltrappor, standard- och tillverkningstrappa. Standardtrappans komponenter tillverkas mot lager och följer standardiserade mått med krav på belastning medan tillverkningstrappans komponenter tillverkas mot kundorder. Enligt företagets policy tar det två veckor för en standardtrappa att levereras och åtta veckor för en tillverkningstrappa.

Målet med försöken har varit att ta reda på om det finns en skillnad mellan olika fibervävar och deras effekt på temperatur, luftfuktighet och klimatet under fibervävarna. Försöken är tänkt att utgå från de förhållanden som finns i kulturodlingar av färskpotatis och jordgubbar för att se vilken effekt fibervävarna har på dessa kulturer. Försöket har varit av stort intresse på de två gårdar där de lagts ut, dels för att det inte finns något material som tar upp fibervävarnas effekt på temperatur och luftfuktighet på det sättet som våra försök har varit tänkta att påvisa. Resultaten har visat på olika effekter från de olika vävarna. Utläggning av fältförsken har gjorts på två gårdar i Skåne. Det ena försöket lades ut på Humlegården i Vadensjö i västra Skåne. Det andra försöket placerades i Öllöv utanför Grevie på Bjärehalvön i Nordvästra Skåne. På humlegården i Vadensjö finns en lätt mullhaltig moränlättlera som håller pH-värdet 7,9 och i Öllöv utanför Grevie är jordtypen en mullfattig lerig sandgrovmo med ett pH-värde på 6,8. Försöken kom att behandla fem försöksled där fibervävar av samma fabrikat lades ut i samma miljö med temperaturloggrar placerade i centrum av varje försök för att göra mätningar en gång i halvtimmen på temperatur och luftfuktighet.

En transformator med ansluten nollpunktsutrustning har historiskt approximerats till att modelleras som ett avbrott mellan primär- och sekundärsida i nollföljd. Modelleringen har ansetts acceptabel, men på senare tid har det upptäckts att utrustning på ena sidan av transformatorn har reagerat vid fel som skett på den andra sidan. I de flesta fall har detta skett då sekundärnätet bestått av förhållandevis mycket kabel. Detta har skapat förvirring och funderingar kring huruvida transformatorn verkligen kan modelleras som ett avbrott i nollföljd. Denna rapport undersöker om det möjligen är nödvändigt att representera transformatorer på annat sätt än vad som är normen idag vid nollföljdsmodellering.

Företag bör helst bara genomföra aktiviter som skapar värde för kunden. Ett värdeflöde är de processer som används när en produkt förädlas. Genom att göra en värdeflödesanalys går det att identifiera vilka aktiviteter som är värdeskapande respektive icke värdeskapande. Uppdragsgivarna för detta examensarbete vill genom värdeflödesanalys sänka ledtiderna och höja leveransprecisionen. Vi kommer att ge förslag på förbättringar som kan uppnå detta men också att undersöka värdeflödesanalys som verktyg när produktionsordningen varierar.

Efter andra världskriget var bostadsbristen stor i Sverige och standarden på de befintligabostäderna var låg. Folkmängden ökade stadigt under efterkrigsåren och trots att byggandettog fart under 1950-talet var bristen på bostäder mycket stor i början på 1960-talet. Sverigesregering fattade då ett beslut om att en miljon bostäder skulle byggas. Epoken ibostadsbyggandet fick namnet miljonprogrammet. Detta stora bestånd som byggdes underåren 1965 till 1975 kännetecknas av massproduktion och enkelhet i kantiga former.Miljonprogramsbebyggelsen valdes som utgångspunkt i detta examensarbete eftersom det ärett väldigt aktuellt ämne då många av dessa områden måste genomgå förändringar inom denärmsta åren.

ProblembakgrundWeland AB tillverkar bland annat spiraltrappor. En spiraltrappa består utav flera olika komponenter som i sin tur består av ett flertal detaljer, alla komponenter har ett specifikt materialflöde i tillverkningen. Weland AB tillverkar två olika typer av spiraltrappor, standard- och tillverkningstrappa. Standardtrappans komponenter tillverkas mot lager och följer standardiserade mått med krav på belastning medan tillverkningstrappans komponenter tillverkas mot kundorder. Enligt företagets policy tar det två veckor för en standardtrappa att levereras och åtta veckor för en tillverkningstrappa.

Detta examensarbete är utfört mot Sandvik Mining and Construction (SMC), på en produktionsenhet i Köping. SMC Köping, som tillverkar och levererar olika typer av gruvborrar till kunder över hela världen, har under en tid upplevt att deras lagerhantering inte fungerar optimalt med en osäkerhet kring lagersaldo och problem med att lokalisera artiklar. Ett väl fungerande arbetssätt på lagret är kritiskt för den interna och externa leveranssäkerheten, något som direkt påverkar företagets möjlighet till att konkurrera. Syftet med detta examensarbete är att genom en kartläggning av nuvarande lagerhantering vid SMC Köping analysera, utveckla och implementera förbättringsförslag för layout och hanteringen vid det befintliga lagret på ett sådant sätt att det säkerställer ett materialflöde till, i och ifrån lagret, med förbättrade interna och externa leveranser som resultat. För att göra examensarbetets syfte mer överskådligt och uppnåeligt har ett antal delmål formulerats, enligt följande: - Beskriva, för denna studie, relevant teori kring layout, arbetssätt och systemstöd för att författarna ska få en bild över hur detta behandlas i litteraturen.

SammanfattningI dagens samhälle har kunskap blivit alltmer användbart och viktigt för organisationer. Kunskap anses idag vara en värdefull ekonomisk resurs för att organisationen ska kunna utvecklas och konkurrera med andra. Företag idag möter många utmaningar och därmed ökar behovet av kompetenta och motiverade medarbetare. Allt fler uppgifter utförs av grupper istället för individer och samarbete blir ett viktigt inslag. Kunskapsöverföring är avgörande för kunskapsuppbyggnad, organisationens lärande och resultat.

Solen är en enorm energikälla med stor potential att, på ett miljömässigt hållbart sätt, kunna bidra med energi till bland annat uppvärmning av lokaler och bostäder. För att kunna förse byggnader med energi från solen krävs att tillgången på energi flyttas över tid till då behovet uppstår. Med hjälp av ett säsongslager kan solenergi från sommaren lagras och användas på vintern då behovet av energi är som störst.Dagens befintliga anläggningar finns huvudsakligen i Europa och då främst i Tyskland. Dessa anläggningar är dimensionerade för energibehov större än 500 MWh och täcker ungefär 40-50 % av detta energibehov som består av energi till uppvärmning och tappvarmvatten.  Hur stor del av energibehovet som täcks, det vill säga täckningsgraden, beror bland annat på förlusterna från lagret som i sin tur är kopplade till lagrets mantelarea. Ju större ett lager är desto mindre blir förlusterna då förhållandet mellan mantelarea och lagervolym minskar.