Bakgrund: Årligen insjuknar drygt 7000 kvinnor i bröstcancer i Sverige. Den främsta behandlingen är kirurgi, där mastektomi är en av metoderna. Vid mastektomi tas all bröstkörtelvävnad och vävnad i riktning mot axillen samt mamill och aerola bort. Förutom tankar kring behandling och cancerdiagnos är detta ett ingrepp som även påverkar upplevelsen av kropp och sexualitet oavsett om kvinnan är sexuellt aktiv eller inte. Sjuksköterskan bör ha förståelse för vilken betydelse sexualiteten har för patientens välbefinnande.

SammandragI denna studie söker jag finna en huruvida FMT-metoden kan hjälpa barn med olikasvårigheter inom förskola ? barn i gråzonen.Vi pedagoger möter inom förskolan barn med olika funktionsnedsättningar varierande mellan motoriska besvär till psykologiska. De barnen kan ha, eller inte ha, diagnos - men erhåller kanske ingen hjälp i form av barnpsykolog eller annan form av professionellt individuellt stöd för stunden. Jag benämner dessa barn, barn i gråzonen, i min undersökning och ämnar utreda om FMT-metoden kan vara en bra metod att använda för att hjälpa de barnen. Metoden jag har använt är dels att hämta kunskap runt FMTmetodenfrån böcker och uppsatser.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Denna studie har ägnats åt att studera och fördjupa kunskapen kring skamaffekten i relation till negativa kroppsupplevelser. Det har skett genom en litterarstudie vars utgångspunkt har varit tre frågeställningar.Den första frågeställningen har berört hur skamaffekten kan beskrivas. Som svar på denna frågeställning visar studien att skammen har många markörer, att skammen har sina tidliga kroppsliga uttryck, att skamupplevelsen är en mycket obehaligt upplevelser och att människor på en mängd sätt försöker skydda sig från skamupplevelsen. Till följd av alla skyddsmekanismer kan skamaffekten uppträda i en högst förklädd form och vara svår att identifiera som just skam. Studien visar även att skam som en social emotion påverkar den relationella förmågan på ett högst negativt sätt.

This master?s thesis discusses the term physical theatre from a discourse point of view. It also focuses on aspects of power from a field theory perspective. The main theory used is Pierre Bourdieu?s field theory, and I try to apply this onto critical discourse analysis, mainly taken from Michel Foucault.

Denna uppsats försöker besvara om det finns ett samband mellan religiösa normer kring kön och amerikanskt bistånd. Den önskar även lyfta fram den problematik detta kan innebära samt hur detta påverkar kvinnor i Afrika söder om Saharas möjlighet till en minskad risk för HIV samt ett liv bort från fattigdom.Det problem som uppsatsen önskar lyfta fram är att då religion får makt i samhället kan den påverka politik, vilket kan i få stora konsekvenser. Den söker även klarlägga hur denna politik, framförallt i förhållande till kvinnor, hindrar dessa från utveckling.Genom jämförande litteraturstudier med material från internationella organisationer såväl som från det amerikanska biståndsorganet, forskare och samhällsdebattörer försöker detta klargöras. Diskussionen leder slutligen till en slutsats att den kristna religionens normer kring kön och sexualitet spelar roll och påverkar det amerikanska biståndsarbetet med att bekämpa fattigdom och spridningen av HIV/AIDS i Afrika söder om Sahara. Den kristna tron får makt över dessa aspekter, vilket bidrar till att kvinnokroppen blir politisk, genom den makt som religion kan legitimera.

Syftet med uppsatsen är att ge en ökad förståelse för hur ätstörningar påverkas av den övergripande samhällsutvecklingen och det samhälle vi idag lever i. Frågeställningarna jag haft som avsikt att besvara är hur livshistorien ser ut för personer med ätstörningarna anorexi, bulimi och ortorexi och hur de olika ätstörningarna kan kopplas till specifika drag som kännetecknar senmoderniteten. Jag har även velat ge en bild över hur de intervjuade ser på ätstörningarnas utveckling i framtiden. För att få svar på mina frågeställningar valde jag att använda mig av kvalitativ metod och livshistorier, som innebär djupintervjuer som förklarar den intervjuades liv. Personerna jag har intervjuat har berättat om sin tid innan sjukdomen, om tiden med sjukdomen och hur de mår idag.

Dagens prestationsinriktade samhälle med den stress det innebär, medför att utbrändhet med sjukskrivningar till följd, ökar. Långvarig stress utan möjlighet till återhämtning är tärande på kroppen, och kan på sikt ge upphov till en rad allvarliga sjukdomstillstånd, så som hjärt- kärlsjukdomar, diabetes och depression (Annerstedt, Matilda, muntligen, 2012-05-04). Att naturen inger en känsla av lugn och avkoppling är något vi varit medvetna om länge (Norfolk, 2000, sid. 19). Men det är under de senaste 30 åren som olika forskare på ett mer vetenskapligt sätt undersökt naturens inverkan på hur vi mår. Resultaten pekar på att vistelse i gröna miljöer, men även att blicka ut över ett naturområde, fungerar avstressande och hälsofrämjande.

Bakgrund: Gynekologisk cancer drabbar ungefär 2800 kvinnor i Sverige varje år och är därmed bland kvinnor den näst största diagnosgruppen efter bröstcancer. Denna cancerform drabbar ett mycket privat område vilket innebär att den ofta omges av starka känslor och upplevs som svår att prata om.   Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors fysiska och psykosociala upplevelse av att ha överlevt gynekologisk cancer. Metod: En litteraturstudie har gjorts utifrån granskning av åtta vetenskapliga artiklar. Via en manifest innehållsanalys har fyra huvudteman identifierats.Resultat: Att leva i en förändrad kropp: kvinnorna lever med en del kvarstående kroppsliga förändringar till följd av sjukdom och behandling. Det handlar om såväl konkreta fysiska symtom, men även om hur de här förändringarna påverkar kvinnorna, känslomässigt och psykosocialt. Ensamhet i mötet med sig själv och andra: kvinnornas upplevelse av överlevandet som en ensam process och avsaknad av stöd från närstående och sjukvård.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och i Sverige diagnostiseras cirka 7000 nya fall per år. Behandlingsstrategierna vid bröstcancer är i första hand kirurgi följd av eventuell strålbehandling och läkemedelsbehandling. Efter genomförd mastektomi erbjuds alla svenska kvinnor plastikkirurgisk rekonstruktion. Rekonstruktion är frivilligt men många kvinnor väljer att rekonstruera för att känna sig mer kvinnliga, mer självsäkra i sin kropp och sin sexualitet och som en ?hel? människa igen.

Bakgrund: Medvetenhet om kropp och rörelse nämns ofta som en viktig fakor i att öka prestationsförmåga, undvika skador, nå högre livskvalitet och förbätta sjukdomstillstånd. Det har länge funnits ambitioner att förbättra rörelse genom ökad medvetenhet. Feldenkraismetoden är en metod för att förbättra rörelse genom förhöjd rörelsemedvetenhet och är förenlig med nutida vetenskap men förhållandevis lite empirisk forskning stöder metodens effektivitet. De flesta tidigare studier har varit på någon form av dysfunktion och ofta subjektiv upplevelse snarare än objektiva värden. Det har varit svårt för Feldenkraispedagoger att finna rätt mätmetoder för att utvärdera metoden.Syfte: Studiens syfte är att utvärdera effekten av träning för ökad rörelsemedvetenhet enligt Feldenkraismetoden på rörelse hos friska personer genom kvantitativ mätning.Metod: Friska kvinnor i en experimentgrupp (n=4, 30±7 år) och en kontrollgrupp (n=4, 26±2 år) testades med fem kvantitativa rörelsetester; one-leg standing balance, one-leg standing long jump, standing triple jump, star excursion balance test och upper quarter Y-balance test, innan och efter en intervention ledd av en auktoriserad Feldenkraispedagog där experimentgruppen genomgick tio träningsfällen enligt Feldenkraismetoden under fem veckors tid.Resultat: Signifikant förbättring (P?0,05) i förhållande till både förtest och kontrollgrupp sågs vid star excursion balance test för vänster ben.Slutsats: Träning för ökad rörelsemedvetenhet enligt Feldenkraismetoden verkar kunna leda till förbättring i kvantitativt mätt rörelse hos friska kvinnor.

Bakgrund: Varje år får cirka 7000 kvinnor i Sverige bröstcancer. Beskedet sätter kvinnorna i en kris där hela deras tillvaro hotas. Vardagen förändras och grundtryggheten försvinner vilket skapar starka känslor. Sjuksköterskor har ett ansvar att uppmärksamma och bemöta kvinnors sjukdomsupplevelse utifrån en helhetssyn. För att kunna ge en holistisk och etisk vård till bröstcancerdrabbade kvinnor i olika skeden behöver kunskap tillföras som bidrar till en ökad förståelse för deras situation.Syfte: Syftet är att beskriva upplevelsen av att leva med bröstcancer genom sjukdomens olika skeden.Metod: Vi har genomfört en litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier.

Skådespelaryrket kräver mycket av en människa både intellektuellt, färdighetsmässigt och fysiskt. Det förväntas också ofta av en skådespelare att vara musikalisk. Musikalitet kan yttra sig på olika sätt. I skådespelarsammanhang vill jag påstå att musikalitet kan finnas i allt från texthantering till hur man rör sin kropp. Jag är rytmikpedagog, men har också arbetat som skådespelare.

SammanfattningDetta är en studie av sjuksköterskors bemötande av patienter på Sjukvårdsrådgivningen i Region Skåne. Syftet är att undersöka hur det helhetstänkande som är vanligt förekommande i teoretiska debatter om sjukvården är förankrat i den praktiska verksamheten. Jag fokuserar på bemötande som kompetens, och studerar dess plats och auktoritet i organisationen. Jag undersöker även hur helhetstänkandet praktiskt fungerar i mötet mellan sjuksköterska och patient genom att fokusera på hur kön och sexualitet synliggörs och beaktas i samtalen.Jag utgår från Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen och om hur kön och sexualitet görs genom social interaktion. Jag använder mig också av intersektionalitet som ett analysverktyg.

Hjärtsvikt ökar hos yngre patienter i åldern 18- 44 år. Livshotande hjärtsvikt kan uppstå och patienten behöver då hjärttransplanteras. I vissa fall kan behandling med cirkulationsunderstöd i form av en mekanisk hjärtpump (MCS) vara nödvändig för att patienten ska överleva fram till hjärttransplantationen. Tidigare forskning har dels beskrivit hur yngre patienter reagerar med chock och svårigheter att anpassa sig till sin förändrade kropps- och självbild, men att anpassning till den förändrade livssituationen ändå sker gradvis. Människans självtillit spelar en avgörande roll för hur hon hanterar stressreaktioner och hotande situationer.