Gymanläggningar öppnar för skapandet av en kultur där muskulösa och väldefinierade kroppsformer, eller ideala kroppsformer, står i centrum. I denna ?gymkultur? har även användningen av kosttillskott som exempelvis kreatin och whey protein bland manliga gymbesökare blivit något av en självklarhet. Kosttillskott förknippas starkt med prestationshöjande- och muskeluppbyggande effekter och marknadsförs ofta som just prestationshöjande och muskeluppbyggande. Detta är ett av flera strategiska knep som marknadsförare kan använda sig av för att locka individer till köp; genom att nämna att tillskotten kan leda till muskeluppbyggnad.

SammanfattningBakgrund: beskriver definition och kriterier, orsaker/risker, prevalens, behandling av övervikt och fetma, tidigare forskning och vårdrelation där synen på övervikt/ fetma och kroppsuppfattning i vårt samhälle framkommer.Syfte: att belysa patienters upplevelser som lider övervikt och fetma. Metod: en litteraturstudie som är baserad på 13 vetenskapliga artiklar varav elva är kvalitativa och två kvantitativa. Innehållsanalys gemomförs enligt Graneheim och Lundman.Resultat: fyra kategorier har framkommit som belyser patientens upplevelse av övervikt och fetma samt hur vården behandlar patienter som lider av detta. Isolering och utanförskap som leder till upplevelser av ensamhet relaterad till hälsotillstånd, begränsad miljö, diskriminering, mobbning vilket skapar lidande. Kroppsuppfattning, kroppsmissnöje och sårbarhet, skildrar omgivningens uppfattningar och attityder om överviktiga och feta människor samt hur det negativt påverkar dessa individers egna uppfattningar, identitet och förmågor.

Bröstcancer är en av de vanligaste cancerdiagnoserna. Cirka 7000 kvinnor i Sverige drabbas årligen och diagnostisering har blivit lättare. Därmed upptäcks bröstcancer tidigare vilket lett till ett mindre radikalt kirurgiskt ingrepp. Bröstcancer kan behandlas på olika sätt, t.ex. genom mastektomi och bröstbevarande kirurgi.

Företagshälsovården har en unik möjlighet till multidisciplinärt omhändertagande liksom goda samordningsmöjlighet tack vare en nära relation till både arbetsgivare och arbetstagare. Men - görs rätt saker? Och görs de i rätt tid?PREVIA har sedan 2002 02 ett principdokument för rehabilitering ?Rehabvägen - ett arbetssätt för tidig rehabilitering?. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur rehabiliteringsprogrammet fungerat. Hur många återgår i arbetet efter rehabilitering? Vilka är de vanligaste diagnoserna? Hur är prognosen för de olika diagnoserna med avseende på återgång i arbetet? Hur har patienterna upplevt rehabiliteringsprocessen?Journalgenomgång av 82 personer aktuella hos PREVIA Härnösand/Sundsvall under perioden 020601 - 040331 visade att den vanligaste diagnosen för sjukskrivning var stressrelaterad utmattning vilket utgjorde 51 % av alla.

I dagens moderna samhälle möts en människa av flera tusen olika kommersiella budskap varje dag, i hemmet, på gatan, i butiker och i andra offentliga miljöer. Vi ser t.ex. logotyper överallt, på kaffekoppar, galgar, hus och kläder och de är idag en sådan självklarhet i våra liv att de flesta av oss knappt reagerar längre på alla de reklambudskap som angriper oss. Kläder är en produktkategori där varumärket ofta spelar stor roll och det som gör varumärken på kläder speciella är att de ofta har synliga logotyper som man bär med sig genom vardagen. Därigenom kan man säga att vi som konsumenter fungerar som vandrande reklampelare för företagen.

Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen är att hitta orsaker till vad som har förändrat deltagandet på lektionerna i idrott och hälsa mellan högstadiet och gymnasiet.Frågeställningarna är:Är det så att eleverna i åk 1 på en gymnasieskola byter om och deltar i idrott och hälsaundervisningen i mindre omfattning än vad de gjorde i åk 9?Vilka orsaker finns till att elever inte deltar i idrott och hälsa?MetodUndersökningen har gjorts på åk 1 elever på en gymnasieskola utanför Stockholm. Elva olikaklasser på nio program deltog i undersökningen. Enkäten delades ut i samband med idrott och hälsa lektioner under en veckas tid. Totalt har 209 elever svarat på enkäten.ResultatUndersökningen visar på en liten skillnad mellan högstadiet respektive gymnasiet i hur ofta elever deltar på lektionerna i idrott och hälsa.

Denna uppsats tar upp en annan vinkel på frukostätande och högstadieelevers tankar kring frukostätande och deras skolprestation. Målsättningen med uppsatsen är att redovisa och analysera tankar bakom ungdomars uteblivna frukost med hjälp av tidigare forskning av både för - och nackdelar med frukosten. Fältarbetet gjordes bland elever i årskurs sju: enkätundersökning med två klasser och djupintervjuer med fyra elever som inte åt frukost varje dag på skoldagarna. Hälsopedagogik och skolans roll tas också upp. Resultatet av undersökningen har visat att majoriteten av eleverna åt frukost varje dag och tre elever åt frukost endast på helgerna.

Upp till 15 % (Statistiska centralbyrån, 2005) av barnen i Sverige har en utländsk bakgrund. Detta innebär bl. a. att andelen elever med en annan språklig och kulturell bakgrund kommer att öka. Det är därför angeläget att lärare utvecklar en kompetens att undervisa barn och ungdomar som har ett annat modersmål än svenska.I detta arbete kommer jag att fokusera på att göra en genomgång av litteratur som innefattar matematikundervisningen med fokus på andraspråkselever.

SammanfattningI den politiska debatten har det under de senaste åren förts en ständig diskussion kring den ökade graden av sjukskrivningar som den svenska arbetsmarknaden visar. I diskussionen riktas fokus, i många fall, på de sjuka arbetstagarna, hur sjukskrivningar kan förebyggas samt hur man kan få dem att återvända till arbete efter en längre sjukdomsperiod. I den här undersökningen har vi dock valt att rikta fokus på de som aldrig är sjuka, de långtidsfriska. Vi kan identifiera dem i olika branscher, åldrar och yrkesgrupper, de som dag efter dag, år efter år går till arbetet. Genom att urskilja friskfaktorer hos de långtidsfriska finns en förhoppning om att kunna överföra dem till den mindre friska delen av arbetsgruppen.

Mitt syfte med uppsatsen har varit att utifrån utvalda (socialkonstruktionistiska) teorier och begrepp hämtade huvudsakligen från Butler och Foucault, med den heterosexuella matrisen i fokus, granska och analysera mitt huvudsakliga material som utgörs av en statlig utredning från 2007 ?Ändrad könstillhörighet - förslag till ny lag?. Jag har framförallt varit intresserad av att kritiskt granska och analysera diskurser som rör kön och sexualitet. Teorierna står i uppsatsens centrum medan jag exemplifierar med empirin. Teorierna tjänar alltså både som teoretisk grund och metod.

En felaktig uppläggning kan orsaka nervskador som kan leda till ett stort lidande för patienten. Detta har rapporterats som komplikation under operation både i Sverige och internationellt. Operationssjuksköterskan skall i sitt yrke arbeta patientsäkert och har ansvar för att vårda patientens kropp mot skada och lidande. Alla patienter som genomgår operation löper risk av att utveckla nervskador. Vid uppläggning av patienter på operationsbord måste operationssjuksköterskan uppmärksamma tre skaderisker, vilket är obstruktion, tryck och sträckning.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka bildens betydelse som ett verktyg, en artefakt, för att utveckla kommunikationen tillsammans med två elever som har diagnosen Charge. Syftet är också att personalen runt eleverna ska öka sin förmåga att se kommunikationen som redan finns och fungerar.Teori: Kommunikation, samspel och språk påverkar oss mycket i vår vardag. Grundsärskolans kursplan betonar att människan genom kommunikationen utvecklar sin identitet. Charge syndrom innebär för individen en svårighet i att samordna sina sinnen. Här talar man också om det proprioceptiska och det vestibulära sinnet vilka har stor inverkan på hur individen upplever sin egen kropp.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka idag utövade fysiska aktiviteter med inslag av själslig hälsa. För att uppfylla vårt syfte använde vi oss av följande frågeställningar: Hur definierar ledare och deltagare inom dessa aktiviteter själslig hälsa respektive ohälsa? Hur anses aktiviteterna enligt ledare och utövare bidra till själslig hälsa? Vad i dessa aktiviteter är det som lockar deltagarna?MetodStudien har bestått av halvstrukturerade intervjuer och kvalitativa enkäter. Intervjuerna utfördes med fyra ledare för fysiska aktiviteter med inslag av själslig hälsa (pilates, qigong, yoga) och enkäterna med 21 utövare. Som analysredskap har vi använts oss av John W.

SammanfattningSyfte och frågeställningSyftet med detta arbete är att förstå känslans betydelse för utövare inom kitesurfing,vågsurfing och friåkning inom skidor, där studien tar avstamp utifrån sex olika tematiskaområden: livsstil och identitet, gemenskap, frihet och lek, människa och natur, behov ochkropp och känslan (flow). För att besvara arbetets syfte formulerades tre frågeställningar:Hur upplevs utövandet av sporten i tid och rum, och vilka beskrivningar framträder? Avdessa beskrivningar, vilka av upplevelserna är mest framträdande? Hur visualiseras sportenskänsla?MetodStudien är en abduktiv kvalitativ sådan som bygger på en etnografisk ansats med deltagande observationer och sex intervjuer med fotoelicitering. En man och en kvinna representerade från vardera sport, det vill säga kitesurfing, vågsurfing och friåkning på skidor. Utifrån den intervjumall som skapats genomfördes semistrukturerade intervjuer som sedan ordagrant transkriberades i sin helhet.

Bakgrund: Att ?ldras ?r en naturlig process som kan leda till f?r?ndringar i meningsfulla aktiviteter, vilket kan p?verka ?ldre personers h?lsa och delaktighet. Arbetsterapeuter m?ter ?ldre personer i sin vardag f?r att delvis uppr?tth?lla h?lsan genom aktivitetsbaserade insatser, samt fr?mja sj?lvst?ndighet och deltagande i aktiviteter. Tidigare studier har visat att aktiviteten dans, som meningsfull aktivitet, har bidragit till ett aktivt och h?lsosamt liv, samt skapa en k?nsla av samh?righet hos ?ldre personer.