Bakgrund:I den svenska förskolan betraktas barnens utevistelse som en självklar del av verksamheten. Vi har under de år vi arbetat i förskolan sett att utevistelsen på förskolans gård ofta blir en plats för att barnen ska få springa av sig och få frisk luft. Genom vår utbildning har intresset och nyfikenheten väckts för hur pedagoger använder utevistelsen på förskolegården. Vi vill undersöka hur pedagogerna använder utevistelsen för att utmana barnens lek och lärande och om läroplanen hålls levande även ute.Syfte:Syftet med studien är att undersöka pedagogers förhållningssätt till barns lek och lärande vid utevistelsen i förskolan.Metod:Vi har använt oss av delvis deltagande observationer och även fört fältanteckningar på två förskolor. Därigenom fick vi en bild av pedagogernas förhållningssätt till lek och lärande.Resultat:I vårt resultat kan vi konstatera att pedagogerna på de två förskolorna som vi undersökt har liknande tankar om hur de kan använda sin utemiljö.

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Någonting händer i Stockholm, någonting strävar uppåt. Staden som tidigare utvidgat sig genom nya förorter och nya kollektivtrafiknät har bytt riktning. Det är inte längre de horisontella spåren som sträcker sig ut från stadskärnan som visar vägen för expanderingen. Det är en ny längtan efter vertikala riktningar där staden förtätas på höjden. Stockholm har tagit sikte mot himlen. Den stad jag föddes och växte upp i håller sakta på att förändras, detta är något jag är säker på.

SAMMANFATTNING Vårt examensarbete är en studie av två öar vid namn Hasselö och Sladö som ligger i Mellanskärgården utanför Västervik och Loftahammar. Hasselö och Sladö ingår i en glesbygdsskärgård som under de senaste decennierna drabbats hårt av avfolkning. De övergripande problemen på öarna är bristen på bostäder, avsaknaden av näringar samt bristande kommunikationer. Vår övergripande frågeställning är; hur ska skärgården kunna leva vidare och bli en attraktiv boendemiljö? Examensarbetet ska utmynna i en utvecklingsplan med riktlinjer för bebyggelsens utformning och fungera som ett underlag för öborna på Hasselö och Sladö för att kunna utveckla öarna.

Lera bär på någonting ursprungligt och universellt. Jag har velat arbeta idémässigt enkelt och direkt,för att möta leran på det plan jag upplever den som bäst ? med kroppen. Lerans förmåga att mötaden mänskliga kroppen, ta avtryck av den och bära med sig spår av aktivitet har hållits som viktigtsamtidigt som jag förhållit mig till den starkaste keramiska traditionen ? krukan.

Syfte: Uppsatsens syfte är att belysa det förändringsarbete som är genomfört på Sahlgrenska Kirurgen. Fokus i studien ligger på informanternas upplevelse för möjligheten till delaktighet. Det är av intresse för studiens resultat att beskriva hur förändringen genomförts då det finns kopplingar mellan genomförandet och möjligheterna till delaktighet enligt teori.Tidigare forskning/Teori: Valda teorier behandlar delar av teori kring organisatorisk förändring. Forskningen visar det komplexa samspel som en levande organisation innebär. Vidare belyser forskare två olika organisationsutvecklingsstrategier, diagnostiska och dialogiska.

Syftet med denna studie är att undersöka hur den rumsliga utformningen av utomhusmiljön i förskolan främjar inkludering av barn i åldrarna ett till sex år där möjlighet till olika typer av lek och pedagogisk verksamhet understöds. Studien är förlagd till Mullvadens förskolegård på Södermalm i Stockholm. Det är en kvalitativ studie där observations-, intervju-, enkät- och litteraturstudier har genomförts. I resultatdelen har tre tematiska områden lyfts fram; åldersanpassning, rumslighet och pedagogisk verksamhet. Genom designprocessen har sedan dessa tematiska områden brutits ner till temat för gestaltningsförslaget; variation och kontrast.

Denna studies syfte är att undersöka hur bilden av ungdomar konstrueras i fyra läromedelstexter i tyska som främmande språk från 70-, 80-, 90- och 00-talet utifrån en systemisk-funktionell grammatisk analys. Dessutom belyser studien frågan om det finns någon skillnad i ungdomskonstruktionen mellan de olika läromedelstexterna. Metoden som ligger till grund för studien är en kvalitativ textanalys där fyra stycken läromedelstexter analyseras utifrån den ideationella metafunktionens transitivitetsanalys som är en del av den systemisk-funktionella grammatiken. Genom att använda sig av detta analysverktyg har processer, deltagare och omständigheter i läromedelstexterna lokaliserats och analyserats. Resultatet visar att läroboksförfattarna konstruerar bilden av ungdomar till största del genom att låta dem vara förstadeltagare i processerna.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka åtgärdsprogram från år 2 upp till år 6 för att se om det ur åtgärdsprogrammen går att utläsa om de används som ?levande dokument? i arbetet med att hjälpa elever att utveckla sitt matematikkunnande, samt i vilken utsträckning de uppfyller kraven från nationella föreskrifter och även den undersökta kommunens ambitioner.Frågeställningar:- Hur beskrivs elevers matematiksvårigheter i åtgärdsprogrammen?- Vilka stödåtgärder sätts in?- Hur utvärderas och följs de insatta åtgärderna upp?Teori: Åtgärdsprogrammen har tolkats utifrån en hermeneutisk tolkning. Metod: Studien är en fallstudie av en kommun i västra Sverige. Empirin i undersökningen består av åtgärdsprogram från tio elever som haft åtgärdsprogram från år 2 till år 6. Resultat: Det som framkom i studien var att ofta hade eleverna samma svårigheter i deras olika åtgärdsprogram.

Organisationer måste idag ha en förändringsberedskap för att ha möjlighet att hänga med i utvecklingen. I denna förändringsberedskap spelar organisationens medlemmar en stor roll, vilket gör att kommunikationen inom organisationen måste fungera och att visionen måste kunna motivera medarbetarna. Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilka sätt som chefer och ledning kommunicerar organisationens vision.Undersökningen baseras dels på litteraturstudier om ledarskap, kommunikation, visioner och kultur och dels på fallstudier, som gjordes utifrån intervjuer med ledare från olika sorters verksamheter. De fyra temana ledarskap, kommunikation, visioner och kultur visar sig alla påverka sättet organisationer kommunicerar visionen på. Undersökningens analys grundar sig på att fallstudierna diskuteras och analyseras utifrån teorin.I alla organisationer sker kommunikation hela tiden och med olika uttryck.

Detta är en samhällsvetenskaplig uppsats som skrivs för att erhålla en kandidatexamen i landsbygdsutveckling. Temat för texten är skog i Sverige. Det är ett aktuellt ämne med tanke på den modernisering, förändring och rationalisering som har skett i skogsbruket under de senaste 40 åren. Skogen är viktig, stabil och stark som aldrig förr, vilket har fört med sig att fler har fått upp ögonen för vårt gröna guld. Fler generationsskiften utmynnar i utbor och fler intressenter ?utifrån? har tagit steget in i skogsbranschen.

Stora delar av världen genomgår idag en omfattande urbanisering, där allt fler flyttar från land till stad. Samtidigt ges diskussionen om hållbar utveckling mer och mer relevans och utrymme. Som en följd av rådande urbaniseringstrender tycks resonemang kring miljömässig hållbar utveckling ofta beröra hur de urbana strukturerna ska kunna komma att möta framtidens klimatutmaningar, snarare än att alternativa strukturer lyfts fram som möjliga, mer miljövänliga, alternativ. Denna uppsats syftar till att ge en djupare förståelse för vilken betydelse relationen mellan stad och landsbygd har för en miljömässigt hållbar utveckling. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i en beskrivning av och diskussion kring miljömässig hållbarhet (och icke-hållbarhet) i staden respektive på landsbygden. Denna beskrivning och diskussion ligger sedan till grund för en analys av huruvida Region Skåne förhåller sig till de miljömässiga fördelar en stärkt relation mellan stad och landsbygd innebär.

SammanfattningAtt hantera konflikter är något som många ledare/chefer står inför i sin yrkesroll. Mitt syfte med studien,har varit att visa vilka åtgärder och resurser dessa chefer tar till när de hanterar och löser konflikter, i de olika verksamheterna i den kommunala sektorn? För att kunna göra detta har jag med en induktivansats gjort en kvalitativ empirisk undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken chefer på olika nivåer, vad det gäller kön, ålder, och olika tid som chef för att få en uppfattning av hur de ser på konflikt. Detta har jag gjort för att identifiera de processer som sker vid konflikt och ge läsaren en förståelse av vad konflikthantering innebär både för oss som människor men också i form av arbetstagare och av chefer.

I Sverige och övriga världen ses en ökad resistensutveckling mot anthelmintika hos ett flertal parasiter. Spolmasken, Parascaris equorum, är en av hästens vanligaste parasiter. För diagnos av läkemedelsresistens hos hästens spolmask används idag FECRT-metoden (faecal egg count reduction test). Detta trots att metoden varken är utvecklad eller validerad för detta ändamål. Det finns dock ingen annan metod att tillgå.

Kväve är en viktig byggsten i allt levande på jorden, och ingår i bland annat aminosyror,proteiner och DNA. Eftersom kväve återfinns i alla växtens celler har det en avgörande roll ivåra odlingssysystem för att få skördar med bra kvalitet. Kväve utgör också en av de storamiljöbovarna inom lantbruket. Överskott av kväve i odlingar medför risk för kväveförluster.Ett stort problem är kväveutlakning, som menas det kväve som följer regnvatten ner i undrejordlager och vidare till grundvatten, vattenströmmar och hav. Kväveutlakning kan ge storakonsekvenser på miljön, och reslutera i övergödning, döda havsbottnar och oballans i våraekologiska system.