Examensarbete undersöker hur tryggheten och säkerheten upplevs på Trossö. Efter-som människor upplever olika saker i staden på olika sätt ska denna upplevelse som människor får beaktas av oss planera-re. Arbetet är uppdelat i ett antal olika ?kapi-tel?; mina definitioner och viktiga begrepp, planområdet, åtgärder och arbete mot en tryggare och säkrare stad, inventering, en-kät och sammanställning, åtgärder för Trossö och därefter en avslutning. I texten kan man läsa om olika faktorer i staden som kan göra att en plats upplevs otrygg och osäker och hur dessa faktorer kan förbättras för att inge en trygghet för en människa som passerar platsen. I arbetet framställs även hur olika städer och länder har gjort för att öka tryggheten och säker-heten i en stad. En stad bör planeras för alla, alla har lika rätt att vistas i ett offentligt rum utan att behöva känna sig utelämnade.

Uppsatsen behandlar uppfattningar och föreställningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta områden. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera på nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hämtas från storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbättra stadsdelar definierade som socialt utsatta områden i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys.

Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) visar år efter år i sina granskningar att de transportpolitiska målen inte uppfylls av de idag etablerade trafikslagen. Det är därför mycket troligt att vi kommer få se nya transportslag inom kort. Spårbilar, som är små förarlösa och kommandostyrda spårfordon, är ett möjligt alternativ. SIKA har utvärderat spårbilen som ett lokalt alternativ i Stockholm och som ett regionalt nät i Mälardalen och funnit att systemet är samhällsekonomiskt lönsamt och har goda chanser att uppnå målen på grund av sin höga tillgänglighet och låga miljö- och olyckskostnader. Flera kommuner har anmält intresse för att pröva systemet genom att bygga upp en så kallad pilotbana.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns skillnader inom biståndsbedömningen i Stockholm stad när det gäller promenader. De centrala begreppen som används är promenader, ansvar, helhetssyn, och behov. I bakgrunden beskrivs biståndsbedömningens historia, hur myndighetsutövningen går tillväga teoretiskt och ute på fältet. Det är biståndbedömning av promenader som denna uppsats kommer att fokusera sig på. Metod delen består av en vinjettstudie som har skickats via e- mail och brev till sjutton stadsdelar inom Stockholm stad.

I de flesta städer finns något som kan definieras som stadsliv. Människor rör sig ute på gatorna och aktiviteter pågår oberoende av varandra, vilket bidrar till att göra staden levande, trygg och intressant. Men att detta folkliv uppstår är inte en självklarhet, och både viljan och kunskapen att skapa det är något som har gått förlorat under en stor del av 1900-talet, mycket på grund av funktionalismens intåg i stadsbyggandet. Det finns dock många människor som genom böcker presenterar teorier som beskriver hur detta stadsliv återigen kan skapas. Frågan är dock om dessa teorier verkligen tillämpas i dagens stadsbyggande?I detta arbete har jag tagit del av några av de böcker där arkitekter och stadsplanerare lägger fram teorier om hur den Levande staden med stadsliv och mångfald återigen kan uppnås.

Vårt syfte med studien är att belysa det i Borås Stad vräkningsförebyggande arbetets organisation och funktion. Våra frågeställningar utifrån syftet har varit:Är det vräkningsförebyggande arbetet gynnsamt, för vem och varför? Hur ser maktförhållandena ut när det gäller vräkningsförebyggande arbete? Hur kan arbetet utvecklas och på sikt skapa en förändring?Vi har genomfört en kvalitativ studie och använt oss av den kvalitativa metodens semistrukturerade intervju. Vi har valt att belysa vår empiri med hjälp av teoretiska begrepp så som makt, intressentanalys men även organisationsteoretiska begrepp så som ledning och målsättning. De slutsatser vi kommit fram till utifrån empirin är att det i det vräkningsförebyggande arbetet finns flera intressenter vilka på olika sätt gynnas av arbetet.

A part of the Swedish TV-show Levande livet that aired between 1983 and 1984 was devoted to wine. This was the first time a wine tasting was being broadcasted in Sweden. Terms as ?sweaty horse? and ?moulded pile of leaves? ? that the wine connoisseurs Carl Jan Granqvist and Knut-Christian Gröntoft used to describe the wines ? became objects of both appreciation and ridicule. Their way of talking about wine reminds of Robert Parker?s wine language, which grew of importance from the 1970s and onwards.                      The purpose of this thesis is to try to write a history of taste.

Höstterminen 2006.

Helsingborg ? A divided city. Affect the level of rent the segregation of living?.

Den här kandidatuppsatsen inom ämnet landsbygdsutveckling syftar till att beskriva arbetet och organisationen kring tre utvecklingsbolag på Gotland. Utvecklingsbolagen har uppstått som en motrörelse mot avbefolkning och nedläggning av företag på landsbygden. Människorna i den geografiska avgränsningen jag undersökt har tagit problemet i egna händer och startat lokala utvecklingsbolag där lokalbefolkningen köper aktier och är på så sätt med och bidrar till utveckling på landsbygden. Bolagens syfte är att investera i projekt och verksamheter som de anser gynnar ortens möjligheter att vara en attraktiv plats att bo och verka i. Med hjälp av tre begrepp, samhällsentreprenörskap, organisation och nätverk, tillsammans med insamlad empiri beskrivs och exemplifieras bolagens organisering och arbete. Bolagen arbetar på ett unikt sätt med tre viktiga begränsningar inskrivna i bolagsordningen, begränsad rösträtt, begränsad aktieutdelning och strikt hembudsklausul. Det aktieägarna får ut av att äga aktier är inte möjligheten till vinstutdelning på aktier, istället är det en möjlighet att vara med och finansiera investeringar i den lokala orten.

Jag har i denna uppsats, med hjälp av Kenneth Burkes pentadmodell, undersökt motiv i Per Anders Fogelströms Mina drömmars stad. För att analysera framställningen av individens förhållande till samhället har jag även använt mig av Burkes identifikationsbegrepp och hans tanke om att syften bakom människors och karaktärers handlingar kan bottna i en strävan efter rening av en skuld vi bär inom oss.Genom att undersöka fem olika sekvenser, kronologiskt jämnt fördelade i romanen, har jag sökt formulera tänkbara motiv som ligger bakom textens budskap. För att undersöka hur scen och agent interagerar har jag använt mig av Burkes begrepp ratio, det vill säga förhållandet mellan dessa två komponenter i pentaden. Resultatet består i att Fogelström ämnar berätta historien om de människor som skapade grunden för dagens välfärdssamhälle, vars historia sällan belyses. Han beskriver ett förhållandevis obarmhärtigt samhälle, en agent, som tar beslut om sina invånares livsvillkor.

Detta är en samhällsvetenskaplig uppsats som skrivs för att erhålla en kandidatexamen i landsbygdsutveckling. Temat för texten är skog i Sverige. Det är ett aktuellt ämne med tanke på den modernisering, förändring och rationalisering som har skett i skogsbruket under de senaste 40 åren. Skogen är viktig, stabil och stark som aldrig förr, vilket har fört med sig att fler har fått upp ögonen för vårt gröna guld. Fler generationsskiften utmynnar i utbor och fler intressenter ?utifrån? har tagit steget in i skogsbranschen.

Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) visar år efter år i sina granskningar att de transportpolitiska målen inte uppfylls av de idag etablerade trafikslagen. Det är därför mycket troligt att vi kommer få se nya transportslag inom kort. Spårbilar, som är små förarlösa och kommandostyrda spårfordon, är ett möjligt alternativ. SIKA har utvärderat spårbilen som ett lokalt alternativ i Stockholm och som ett regionalt nät i Mälardalen och funnit att systemet är samhällsekonomiskt lönsamt och har goda chanser att uppnå målen på grund av sin höga tillgänglighet och låga miljö- och olyckskostnader. Flera kommuner har anmält intresse för att pröva systemet genom att bygga upp en så kallad pilotbana. Västerås är inte en av de städer som i dagsläget är intresserade, men som troligtvis skulle kunna dra mycket stor nytta av det, framförallt ur en regional synpunkt.

Uppsatsen behandlar uppfattningar och föreställningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta områden. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera på nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hämtas från storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbättra stadsdelar definierade som socialt utsatta områden i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys. För konkreta exempel används Tensta som geografiskt område. Tensta var ett av de socialt utsatta områden som skulle förbättras inom ramen för storstadssatsningen.

I denna fallstudie syftar jag se på hur sektionschefer, verksamma inom äldreomsorgen i Malmö stad, upplever att verktyget individuell lönesättning fungerar. De lönepolitiska förutsättningar som Malmö stad och Kommunal representerar visar sig vara de förutsättningar som har störst betydelse för hur informanterna upplever funktionaliteten av verktyget. Frånvaro av möjligheten att påverka har därmed varit det som informanterna gett fokus i funktionaliteten av den individuella lönesättningen som verktyg. Arbetet visar, att de informanterna som har utvecklat strategier för att hantera problemområdena är de som ser mest positivt på verktyget. Arbetet belyser också varför verktyget kan ses som en institutionaliserat myt utifrån det rådande forskningsläge men också genom hur verktyget används av informanterna..