Sök:

Sökresultat:

1193 Uppsatser om Levande lärande - Sida 59 av 80

Syreförbrukning och svavelinnehÄll i Munksjöns sediment

Projektet baserades pÄ analyser av Munksjöns sediment. Munksjön Àr belÀgen i centrala Jönköping och har under mÄnga decennier omgivits av miljöbelastande verksamheter. Detta har resulterat i att sjön Àr sÄ starkt förorenad att den ligger pÄ första plats i LÀnsstyrelsens 30-lista över prioriterade objekt i det regionala programmet för undersökning, utredning och ÄtgÀrder av förorenade omrÄden i Jönköpings lÀn. Den mest förorenade delen av sjön, fiberbanken, Àr belÀgen utanför Munksjö AB som tidigare slÀppt ut stora mÀngder fibermaterial och kvicksilver med sitt processvatten frÄn papperstillverkningen.Analyserna har omfattat syreförbrukning och svavelinnehÄll. Sedimentprovertogs frÄn fyra lokaler i olika omrÄden och djup.

En förÀnderlig ledare : En studie om gruppfaser och ledarskap

Syftet med denna uppsats a?r att med hja?lp av Susan A. Wheelans teori fo?rsta? och tolka de faser som arbetsgrupper och ledare ga?r igenom, samt komma med fo?rslag om hur man kan komplettera hennes teori. Wheelans teori handlar om att anpassa sitt ledarskap pa? arbetsgruppens utvecklingsniva?.

?r f?rskoleklassen f?r alla barn? - En kvalitativ forskningsstudie av l?rares uttryckta uppfattningar om hur f?rskoleklassens obligatoriska etablering i grundskolan p?verkat skolg?ngen f?r elever som har koncentrationssv?righeter

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

Att ha tvÄ friska njurar : En litteraturstudie om donatorns motiv, tankar och kÀnslor kring njurdonationen

Intresset för njurdonation vÀcktes under en temadag. De första njurtransplantationernasom gjordes pÄ mÀnniskor utfördes i Frankrike Är 1906. PÄ Serafimerlasaretteti Stockholm 1964 utfördes den första njurtransplantationen i Sverige.Sedan dess har det gjorts över 10 000 njurtransplantationer i Sverige. Idag kan i stortsÀtt alla mÀnniskor donera en njure. Det finns mÄnga fördelar med att fÄ en njurefrÄn en levande donator, mottagaren fÄr en njure av hög kvalitet och vÀntetiden Àrkortare eftersom vÀntetiden pÄ en njure frÄn en avliden donator Àr mellan 1-4 Är.Syftet med litteraturstudien var att studera varför en fullt frisk mÀnniska vÀljer attgenomgÄ en njurdonation samt donatorns tankar och kÀnslor: Vilket/vilka motivgrundar njurdonatorn sitt beslut pÄ? Vilka tankar och kÀnslor uppkommer i sambandmed donationsprocessen? I kandidatuppsatsen anvÀndes Travelbees omvÄrdnadsteori.Teorin togs upp i bakgrunden och diskuterades i resultatdiskussionen.Uppsatsens resultat bygger pÄ tio vetenskapliga artiklar.

Det gemensamma ansvaret för lokal folkhÀlsoutveckling : En studie om folkhÀlsoarbetets villkor pÄ kommunal nivÄ

Titel: Det gemensamma ansvaret fo?r lokal folkha?lsoutveckling - En studie om folkha?lsoarbetets villkor i tva? svenska kommuner. Bakgrund: Befolkningens ha?lsa a?r beroende av fungerande samha?llsstrukturer da?r kommuner har en central uppgift att vara med och skapa dem. Arbetet att skapa goda villkor fo?r ma?nniskors ha?lsa a?r en komplex uppgift.

ANDN?D I PALLIATIV V?RD Symtomlindring genom omv?rdnads?tg?rder

Bakgrund: Patienter som f?r palliativ v?rd drabbas ofta av olika symtom som kan inneb?ra lidande och f?rs?mrad livskvalitet. Andn?d ?r ett symtom som ?r vanligt f?rekommande vid flera tillst?nd i palliativ v?rd och prevalensen ?r h?gre bland patienter med exempelvis lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Andn?d kan upplevas mycket obehagligt och har ofta ett n?ra samband med ?ngest.

Att vakta den digitala staten - En kvalitativ intervjustudie om svenska myndigheters strategi och upplevelser av ett f?r?ndrat cyberlandskap

Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild. Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst? myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.

Systematiskt barnsÀkerhetsarbete i skolan

Med 1,4 miljoner elever Àr skolan Sveriges största arbetsplats. Varje Är behöver uppskattningsvis 38 000 barn och ungdomar uppsöka en akutmottagning efter att ha skadat sig under barnomsorgs- och skoltid (Socialstyrelsen, 2011). Ur ett barnsÀkerhetsperspektiv Àr det skadeförebyggande arbetet i skolan av största betydelse.BarnsÀkerhetsrÄdet, en samverkansorganisation bestÄende av 11 myndigheter har tillsammans med Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap, MSB, bedömt att man inte har en fullstÀndig bild av i vilken omfattning och pÄ vilket sÀtt skolorna arbetar skadeförebyggande. MSB har uppdragit Ät Karlstads universitet att genomföra en studie, vilken har sammanstÀllts till en rapport: Systematiskt skadeförebyggande arbete inom grundskolan. KartlÀggning av arbetssÀtt, utvecklingsbehov och behov av stöd (Olsson, Gustavsson & Andersson, 2012, bilaga 1).

Riksintresse för kulturmiljö : En frÄga om existens

I Sveriges miljömÄlsproposition 2000/01:130 finns mÄl och delmÄl för miljön i Sverige som ska uppnÄs inom en generation. Ett exempel Àr ett delmÄl under mÄlet God bebyggd miljö som lyder: ?Senast Är 2010 ska fysisk planering och samhÀllsbyggande grundas pÄ program och strategier för hur kulturhistoriska och estetiska vÀrden ska tas till vara och utvecklas.? MÄnga gÄnger finns konflikter mellan olika intressen vid planering, och dÄ Àr det viktigt att kunna vÀga dessa mot varandra för att hitta den lösning som Àr mest lÄngsiktigt hÄllbar. Det Àr inte en enkel uppgift att kunna bruka och ta vara pÄ dessa vÀrden pÄ ett bra sÀtt sÄ att olika intressen inte motarbetar varandra. Syftet med examensarbetet Àr att studera de motsÀttningar och samspel som kan finnas inom och mellan kulturmiljövÄrdens riksintresseomrÄden.

Revisorn i familjeföretaget : En studie om revisorns roller och familjeföretagets karaktÀrsdrag

Bakgrund: Familjefo?retag a?r en dominerande fo?retagsform i ma?nga ekonomier. Trots detta finns fo?rha?llandevis fa? studier pa? omra?det. Familjefo?retag innehar flertalet karakta?rsdrag vilka utma?rker dem som fo?retagsform.

?Man l?r ju sig hantera sina k?nslor b?ttre n?r man f?r rekreation?

Fritidshemmens arbete med vila och rekreation befinner sig i skuggan av de ?vriga delar som ?terfinns i fritidshemmets uppdrag. ?tminstone r?der det ett forskningsgap g?llande hur l?rare i landet arbetar med dessa begrepp i praktiken. Genom v?r kvalitativa intervjustudie str?var vi efter att kunna bidra med mer underlag till forskningsf?ltet g?llande arbetsg?ngen kring vila och rekreation utifr?n ett policy enactment-teoretiskt perspektiv.

Elevens behov och skolans ansvar, eller? : En textanalytisk studie av nÄgra gymnasieskolors ÄtgÀrdsprogram

Mitt syfte med den hÀr uppsatsen var att undersöka vilka platser barnen vistas pÄ nÀr de gÄr pÄ rast. Jag lyfte fram barnens egna tankar om rasten med hjÀlp av barns perspektiv som min teoretiska utgÄngspunkt och anvÀnde mig av speciella platser, platsidentitet och platskÀnsla som teoretiska begrepp.Som metod valde jag att genomföra kvalitativa samtalspromenader med tretton barn frÄn förskoleklassen till Ärskurs 2. För att fÄ variation i min studie valde jag en flicka och en pojke frÄn varje klass som jag gick samtalspromenaden med. Samtalen med barnen spelades in med en mobil sÄ att inget som barnen berÀttade gick miste.Min studie visade att platser uppfattas som levande, att en plats kan upplevas pÄ olika sÀtt och att olika lekar kan utspela sig dÀr samtidigt. Undersökningens resultat visade att rollspel var en stor del av barnens rast. Resultatet visade Àven att barn kanske inte alltid behöver det vi vuxna menar nÀr vi skapar det vi tror Àr perfekta miljöer för barn.

Utomhusmiljön i förskolan : en studie om pedagogers arbete med och i utemiljön.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har till utomhusmiljön, vilken funktion utomhusmiljön har i den dagliga verksamheten och vilken roll pedagogen tar utomhus. Den utomhusmiljö som beskrivs och diskuteras i arbetet Àr inte bara gÄrden i anslutning till förskolan utan ocksÄ naturmiljöer utanför och hur de integreras i verksamheten.Den forskning som presenteras har fokus pÄ samspelet mellan individer och miljö och visar att barn pÄverkas av den miljö de vistas i. De Àr aktiva och interagerar aktivt med miljön och individer i den. Det sociala samspelet Àr viktigt för barnets utveckling. DÀrför Àr pedagogens roll en viktig del att diskutera dÄ det Àr pedagogen som stÄr för tryggheten för barnen samt utvecklingen av verksamheten.

SpÄrbilen kommer till stan : Om utformning och placering av ett nytt element i staden

Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) visar Är efter Är i sina granskningar att de transportpolitiska mÄlen inte uppfylls av de idag etablerade trafikslagen. Det Àr dÀrför mycket troligt att vi kommer fÄ se nya transportslag inom kort. SpÄrbilar, som Àr smÄ förarlösa och kommandostyrda spÄrfordon, Àr ett möjligt alternativ. SIKA har utvÀrderat spÄrbilen som ett lokalt alternativ i Stockholm och som ett regionalt nÀt i MÀlardalen och funnit att systemet Àr samhÀllsekonomiskt lönsamt och har goda chanser att uppnÄ mÄlen pÄ grund av sin höga tillgÀnglighet och lÄga miljö- och olyckskostnader. Flera kommuner har anmÀlt intresse för att pröva systemet genom att bygga upp en sÄ kallad pilotbana.

Organisering & samordning f?r klimatanpassning - En j?mf?relse av samordningskapacitet mellan avsektoriserade och traditionella kommuner

Syfte: Uppsatsen har dels ett beskrivande syfte, att kartl?gga organiseringen kring klimatanpassning i avsektoriserade respektive traditionellt organiserade kommuner, men ocks? ett f?rklarande syfte att utreda om och hur samordningskapacitet varierar ur ett strukturellt perspektiv. Unders?kningen utg?r fr?n en ?vergripande fr?gest?llning som handlar om hur en avsektoriserad kommunalf?rvaltning p?verkar kapaciteten att samordna kring klimatanpassning. Teori: F?r unders?kningen anv?nds teorier om samordning, policy integrering och mainstreaming.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->