In the pilot study for a biography, some of the methodological and/or theoretical problems facing the anthropologist and biographer are discussed.The empirical section is based on a number of interviews I made with my grandmother over the period 1995-2001. I have come across inconsistencies in the material when rendering a historical event. Furthermore, the material makes me reflect on how the biographer or anthropologist is able to handle or interpret that she and the subject/informant has a different attitude to metaphors and how the metaphors can change over time, space and interpretation.The essay begins with a summary review of some of the central social and behavioural scientific theories that can be related to the individual and the biography.There then follows an in-depth discussion based on Paul Ricoeur's philosophy that says that your identity is created in relation to how you look at your history and future at the present time. Identities are created in an interaction between the field we are currently in, the cultural capital that includes gestures, mannerisms, symbols, our language and the area of interpretation the field allows in the culture. Consequently, the biography is also a representation that is created in time and space and between the subject and the person rendering the subject.The biography or ethnography is transient and is of necessity a historiography.Ricoeur talks about the living metaphor.

Dödfödda grisar och smågrisdödlighet under diperioden leder till både produktionsförlust och innebär dessutom försämrad djurvälfärd. Förluster orsakade av dödfödslar, smågrisar som kläms ihjäl av suggan och som svälter ihjäl kan förebyggas genom god skötsel, bra djurstallar ochavelsurval. För att lyckas med detta krävs att riskfaktorer för smågrisdödlighet kan identifieras.Syftet med den här studien är att undersöka variationen i förekomsten av dödfödda smågrisar och dödligheten under digivningsperioden beroende på kullnummer, kullstorlek, säsong och besättning. Ett andra syfte är att fastställa om det finns någon upprepbarhet för suggor vad gällerförekomst av dödfödda smågrisar. Data erhölls från fyra kommersiella grisbesättningar, belägna i centrala Sverige, som använder sig av besättningsövervakningsprogrammet ?PigWin Sugg?.

Internationella studier visar att andelen svaga läsare har ökat i Sverige. Detta samtidigt som skolan arbetat med målrelaterade bedömningar som är tänkta att förtydliga bedömningsprocessen genom att elevens prestationer bedöms utifrån i förväg formulerade mål. Forskning inom området antyder att målen många gånger är otydliga för eleverna och att lärare är osäkra på hur bedömningen ska gå till. De senaste åren har det tillkommit en ökad fordran på elevdokumentation i olika former och utvärderingar av arbetet med dem visar att lärare efterfrågar ett gemensamt språk då många uppfattar sig ha svårt att formulera sig. Det har forskats en hel del om bedömning i skolan, men forskningen rörande dokumentation är mer åsidosatt.Syftet med denna studie var att undersöka lärare uppfattning av och arbete med att bedöma och dokumentera elevers läsutveckling.I studien deltog fem lärare från fyra olika skolor och kommuner.

Att arbeta med levande material i urban miljö blir alltmer till en utmaning för den gröna sektorn. Ett antal faktorer bidrar till att våra stadsträd för en tynande tillvaro eller dör i förtid. För att behålla våra städer gröna behöver vi dels en större mångfald av träd men även uppslag på nya och bättre anpassade arter. Syftet med detta arbete är att undersöka hur botaniska trädgårdar kan fungera som en källa till kunskap och erfarenhet för att utveckla trädanvändningen i urbana miljöer. För att kunna svara på frågan valde vi att undersöka tre botaniska trädgårdar i Sverige. Lunds botaniska, Göteborgs botaniska och Bergianska i Stockholm har ingått i studien.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur pil, eller mer specifikt, sorter inom släktet Salix sp. odlas för användning inom hantverk och trädgård. Bland dessa sorter kan nämnas korgvide (Salix viminalis). Denna typ av odling är småskalig och syftet är att få material till flätning av exempelvis korgar eller grövre arbeten som hägn och staket i trädgård. Materialet som används är vanligen ettåriga skott av odlade pilsorter som skördas när plantan är i vintervila.

Reparationsvarv.Beckholmen kan på grund av sin historia anses vara en ofta hänsynslöst behandlad ö. Hänsynslös mot öns natur och egna ordning, för att ständigt fylla ny funktion och nya ändamål. Idag är ön starkt märkt av denna behandling, och i kontrast till tidigare, ansedd som en oerhört känslig plats, både i sin natur och exponering för staden. Staden själv ser olika värden i Beckholmen, vilka står i stark strid med varandra. Att vilja bevara Beckholmen som en ö med skärgårdsframtoning, som en förlängning av Djurgården, i kontrast till det kulturhistoriska värdet i Beckholmens tidigare varvsverksamhet som bör fortskrida och utvecklas, gör det nödvändigt att på något sätt välja sida i frågan.Vi har fått i uppgift att rita ett reparationsvarv på denna ö, och för mig kändes det mest naturliga att låta den dramatik och förändring som funnits genom historien fortskrida.

I Sveriges miljömålsproposition 2000/01:130 finns mål och delmål för miljön i Sverige som ska uppnås inom en generation. Ett exempel är ett delmål under målet God bebyggd miljö som lyder: ?Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur kulturhistoriska och estetiska värden ska tas till vara och utvecklas.? Många gånger finns konflikter mellan olika intressen vid planering, och då är det viktigt att kunna väga dessa mot varandra för att hitta den lösning som är mest långsiktigt hållbar. Det är inte en enkel uppgift att kunna bruka och ta vara på dessa värden på ett bra sätt så att olika intressen inte motarbetar varandra. Syftet med examensarbetet är att studera de motsättningar och samspel som kan finnas inom och mellan kulturmiljövårdens riksintresseområden. Syftet är även att studera de olikheter som finns i urval och bedömning av kulturmiljövårdens riksintressen.

Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) visar år efter år i sina granskningar att de transportpolitiska målen inte uppfylls av de idag etablerade trafikslagen. Det är därför mycket troligt att vi kommer få se nya transportslag inom kort. Spårbilar, som är små förarlösa och kommandostyrda spårfordon, är ett möjligt alternativ. SIKA har utvärderat spårbilen som ett lokalt alternativ i Stockholm och som ett regionalt nät i Mälardalen och funnit att systemet är samhällsekonomiskt lönsamt och har goda chanser att uppnå målen på grund av sin höga tillgänglighet och låga miljö- och olyckskostnader. Flera kommuner har anmält intresse för att pröva systemet genom att bygga upp en så kallad pilotbana. Västerås är inte en av de städer som i dagsläget är intresserade, men som troligtvis skulle kunna dra mycket stor nytta av det, framförallt ur en regional synpunkt.

Bakgrund: Att ha en svårt sjuk förälder ökar risken för att barn ska drabbas av ohälsa. Den 1 januari 2010 tillkom en lagförstärkning som ålägger hälso- och sjukvården att ge råd, stöd och information till minderåriga, närstående barn.Syfte: Undersöka handlingsberedskap och rutiner för att stödja barn som är nära anhöriga till en vuxen med svår sjukdom. Studien avsåg också att identifiera eventuella svårigheter som funnits kring detta arbete.Metod: Deskriptiv intervjustudie med kvalitativ design. Studien omfattar fem semistrukturerade intervjuer av medarbetare vid en hematologisk mottagning. Data analyserades enligt Graneheim & Lundmans beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I studien framkom att det nationella projektet Barn som anhörig gett ytterligare förutsättningar för mottagningen att med hjälp av utbildning och översyn av rutiner, föra arbetet framåt med att stödja barn som är nära anhöriga till en svårt sjuk vuxen.

De offentliga rummen är de platser i staden som är tillgängliga för oss alla. Dess betydelse har varierat med åren. De har alltid varit betydande platser för maktuttryck från stat och kyrka men också platser där folket uttryckt sin vilja i demonstrationer och aktioner. Parkerna började dyka upp i Sverige under 1800-talet då städerna växte och borgarklassen fick mer resurser och fritid. De senaste årtiondena har våra offentliga miljöer många gånger fått komma i andra han i stadsplaneringen, fokus har länge legat på objekten och inte på vad som finns emellan dem.

Mitt syfte med den här uppsatsen var att undersöka vilka platser barnen vistas på när de går på rast. Jag lyfte fram barnens egna tankar om rasten med hjälp av barns perspektiv som min teoretiska utgångspunkt och använde mig av speciella platser, platsidentitet och platskänsla som teoretiska begrepp.Som metod valde jag att genomföra kvalitativa samtalspromenader med tretton barn från förskoleklassen till årskurs 2. För att få variation i min studie valde jag en flicka och en pojke från varje klass som jag gick samtalspromenaden med. Samtalen med barnen spelades in med en mobil så att inget som barnen berättade gick miste.Min studie visade att platser uppfattas som levande, att en plats kan upplevas på olika sätt och att olika lekar kan utspela sig där samtidigt. Undersökningens resultat visade att rollspel var en stor del av barnens rast. Resultatet visade även att barn kanske inte alltid behöver det vi vuxna menar när vi skapar det vi tror är perfekta miljöer för barn.

Bakgrund: Människan påverkas på ett socialt, mentalt och fysiskt plan av de förändringar åldrandet för med sig. En flytt till äldreboende kan bli aktuell när omvårdnadsbehoven blir för omfattande. Inom vården används husdjur på olika sätt. Dock finns en stor variation för hur mycket husdjur används på äldreboenden.Syfte: Syftet med litteraturstudien är att sammanställa resultat av husdjursinterventioner på personer som bor på äldreboende. Vidare är syftet att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna.Metod: Föreliggande studie är en litteraturstudie som baserats på 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Människan påverkas på ett socialt, mentalt och fysiskt plan av de förändringar åldrandet för med sig. En flytt till äldreboende kan bli aktuell när omvårdnadsbehoven blir för omfattande. Inom vården används husdjur på olika sätt. Dock finns en stor variation för hur mycket husdjur används på äldreboenden.Syfte: Syftet med litteraturstudien är att sammanställa resultat av husdjursinterventioner på personer som bor på äldreboende. Vidare är syftet att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna.Metod: Föreliggande studie är en litteraturstudie som baserats på 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar.

Att tillgodose slaktkycklingens behov av protein och aminosyror är viktigt för att de ska kunna ut-nyttja sin genetiska tillväxtpotential med bibehållen hälsa. Rapsmjöl och rapsfrö har en aminosyra-sammansättning som motsvarar kycklingens behov och det är av intresse att granska om dessa råvaror kan ingå i slaktkycklingens foder i större utsträckning än vad som görs idag. Syftet med denna studie var därför att utvärdera hur 10 %, 20 % och 30 % inblandning av rapsfrö och rapsmjöl (förhållandet 1:5) påverkar parametrar såsom tillväxt, foderintag, foderomvandlingsförmåga, fothälsa, lever- och sköldkörtelvikt samt träckens och ströbäddens TS-innehåll. Totalt ingick 140 kycklingar i försöket jämnt fördelade i 20 burar med 7 djur i varje. Försöket innefattade fyra foderbehandlingar innehål-lande 0-30 % raps.

Syftet med mitt arbete är att undersöka vad slöjdlärare och lärare som undervisar i historia på grundskolan, skolår 3-6, anser om samarbete mellan det teoretiska ämnet historia och det praktiska ämnet slöjd. Undersökningen svarar på frågorna: Kan grundskolans historie- och slöjdlärare samarbeta för att levandegöra historieämnet? Hur skulle ett gränsöverskridande arbete mellan historia och slöjd med syfte att levandegöra historien se ut? Om det finns, hur ser det ut? Genom kvalitativa intervjuer samt en enkel enkät till textillärarlistan, ett forum för textillärare, har jag fått svar på vilka möjligheter och hinder som uppstår eller kan uppstå för att samarbete mellan historia och slöjd ska komma till, men undersökningen ger även en bild över hur det ser ut med samarbete i stort. Olika erfarenheter eller brist på erfarenheter ger också en bild om hur det ser ut på olika skolor, vilket överensstämmer med den nationella utredning som gjorts 2003. Jag har använt mig av litteratur, avhandlingar och styrdokument som handlar om historieämnet, slöjdämnet, olika samarbeten, temaarbeten och annat som va-rit relevant för min undersökning.