Detta är en narrativ uppsats som bygger på tre självbiografier av svenska kvinnor som själva drabbats av Amyotrofisk lateralskleros (ALS). Den belyser patienters upplevelse av att leva med ALS som är en sjukdom som angriper det motoriska nervsystemet. Symtomen är fortskridande muskelsvaghet och förlamningar med atrofier som med tiden utvecklas med andningsbesvär och infektioner som följd, detta är ofta orsaken till att patienterna avlider. Sjuksköterskans roll beskrivs ingående och vikten av att kunna bemöta patienterna i deras livsvärld och kunna ge en god omvårdnad. I analysen sorterades materialet in under fem olika teman som utgör grunden för resultatet, dessa teman är: upplevelsen av skuld och skam, när kroppen inte lyder längre, existentiella tankar, omgivningens betydelse och fånga dagen.

Bakgrund: Hepatit C är en leverinflammation som orsakas av ett virus. HCV räknas som blodburen smitta. Den största riskgruppen för att få smittan är sprutnarkomaner, vårdpersonal och patienter som fick smittan i vårdsammanhang, innan blod som användes inom sjukvården testades på viruset.Syftet: Att beskriva hur människor med kronisk hepatit C upplever att leva med sin sjukdom och hur bemötandet från sjukvården och omgivningen upplevs.Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Sju vetenskapliga, kvalitativa artiklar användes och en manifest innehållsanalys genomfördes.Resultat: Informanterna upplevde en förlorad tro på den egna kroppsförmågan och en sämre livssituation på grund av de fysiska sjukdomssymtomen. Att leva med hepatit C gjorde att framtiden kändes osäker och oförutsägbar.

En ökad handel med Kina har inneburit att fler svenskar arbetar och bor där tillfälligt. Det betyder att det finns intresse att undersöka kulturella skillnader för att underlätta anpassningar vid arbete och fritid. Åtta personer med erfarenhet av att arbeta och leva i Kina intervjuades. Resultatet visade på betydande skillnader i kommunikation, tidsuppfattning, organisation, relationer och socialt beteende. Kommunikationssvårigheter fanns både under arbete och vid fritid vilket berodde på språket i sig samt olika kommunikationsstilar.

Många människor lever i dag med ledgångsreumatism och detta är en sjukdom som oftare drabbar kvinnor än män. Att leva med kronisk sjukdom inverkar både på det vardagliga livet och på omgivningen. Syftet med denna litteratur studie var att beskriva människors upplevelse av att leva med ledgångsreumatism. I analysen har nio vetenskapliga artiklar analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. I resultatet framkom fem kategorier.

Att som anhörig vårda och leva tillsammans med en person döende i cancer som får palliativ vård i hemmet är både givande och utmanande. Hemmet har uttryckts som en betydelsefull plats att vårdas i. Möjligheten att vårdas i det egna hemma, innebär att de sjukas självbestämmande kan respekteras. Detta ställer krav på de anhöriga och de tar ett stort ansvar. Därför är det viktigt att de känner sig sedda och får de stöd de är i behov av.

Hållbar utveckling är ett omtvistat och komplext begrepp med många tolkningsgrunder och en diffus definition. Trots detta står det tydligt framskrivet i både styrdokument och skollag att det skall undervisas om hållbar utveckling i skolan. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur två gymnasielärare och tio elever uppfattar begreppet hållbar utveckling, samt vad de anser om undervisning för hållbar utveckling. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Analysen av intervjumaterialet gjordes med en fenomenografisk ansats.

Omkring 50 000 personer i Sverige lider av kroniska bensår, vanligast är venösa bensår orsakade av en venös klaffsvikt i de djupare venerna. Långdragna bensår medför långa vårdperioder och sjuksköterskor möter dessa patienter i både öppen- och slutenvården. Syftet med studien är att belysa patienters upplevelser av att leva med venösa bensår. Vi använde oss av kvalitativa studier i vår litteraturöversikt för att få en ökad förståelse för patienters upplevelser att leva med venösa bensår. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed vilket resulterade i tio stycken kvalitativa artiklar.

Föreliggande uppsats syftar till att se om en lösning av den afghanska konflikten och en varaktig fred i landet är möjligt. Den teoretiska utgångspunkten har utgjorts av en del freds- och konfliktteorier samt en rad konfliktlösningsprinciper. Jag har med hjälp av en kvalitativ textanalys sett på fredens möjligheter i landet samt på möjliga lösningar av den afghanska konflikten. Jag har kommit fram till att landet har en oerhörd lång väg att gå för att nå en positiv fred. De principer som gör det möjligt för konfliktparter att leva med oförenliga mål, acceptera varandra och leva sida vid sida med varandra finns inte i dagens Afghanistan, vilket också gör lösningen av den afghanska konflikten svår.

 Bakgrund: Multipel Skleros (MS) är en komplex sjukdom med ett varierat sjukdomsförlopp för varje enskild person. En positiv inställning till sin förändrande livsvärld kan underlätta för personen att acceptera sin nya situation.Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelser av att leva med Multipel skleros (MS).Metod: Metoden bestod av en litteraturstudie med kvalitativa artiklar. Resultatet är baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Analysen inspirerades av Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys och genomfördes med en manifest analys med latenta inslag.Resultat: I resultatet framkom sex kategorier. Personer med MS upplevde att sjukdomen förändrade deras livsvärld.

Denna litteraturstudie, som skrivits enligt Axelsson (2012, s. 203) belyser patientersupplevelser av att leva med svårläkta venösa bensår, ett tillstånd som drabbar främstäldre över 65 år. Idag lever ca 0,3 till 1 % av Sveriges befolkning med denna sjukdom,som orsakas av venös insufficiens. Sjukdomen kommer i och med att vi lever längretroligtvis att öka, vilket innebär att sjuksköterskan behöver ha kunskaper om hur dessapatienter upplever sin livssituation, i syfte att ge en god omvårdnad. Att leva medsvårläkta venösa bensår innebär ofta tät och långvarig kontakt med sjukvården ochdärför är skapandet av en god vårdrelation mellan patient och sjuksköterska central.

Bakgrund: I hela världen är cirka 50 miljoner människor drabbade av urininkontinens. I Sverige besväras minst 500 000 människor och cirka 213 utav dem är kvinnor. Symtom på inkontinens påverkar den drabbade både fysiskt, psykiskt och psykosocialt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer som kan ha betydelse för kvinnors livskvalitet. Metod: Studien är en litteraturstudie som baserats på åtta kvantitativa artiklar.

Sverige har den näst högsta frekvensen i världen på barn och ungdomar som drabbas av diabetes typ 1. Syftet med studien var att beskriva ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1. Metoden som använts var en litteraturstudie som byggde på sju artiklar. Sökningen genomfördes i Pubmed, Cinahl, Psycinfo och Elin@Kalmar. Artiklarna som inkluderades bedömdes till medel eller hög kvalitet enligt en modifierad checklista.

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva närståendes erfarenheter av att leva med en person med traumatisk hjärnskada (THS). Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar: Vilka erfarenheter beskrivs i anknytning till relationen med personen med THS? Vilka erfarenheter beskrivs om information från vårdpersonal? Hur kan vårdpersonal hjälpa närstående att känna välbefinnande? Studien baserades på 22 vetenskapliga artiklar. Närståendes erfarenheter var ett ökat ansvarstagande och rollförändringar i relationen och kände oro, stress, ångest, ilska, och missbelåtenhet. Närståendes erfarenheter av informationen var att den var bristfällig, inadekvat samt svårförståelig.

Fibromyalgi är en "osynlig" och kronisk sjukdom med många och varierande symtom som t.ex. värk och trötthet. Sjukdomen är vanligast hos kvinnor och har en stor inverkan på livssituationen. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur kvinnor beskriver sina erfarenheter av att leva med fibromyalgi. Studien baserades på 14 kvalitativa vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna PubMed, Cinahl och PsykInfo.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en obotlig neurologisk sjukdom som gör att nervceller dör. Det gör att muskler förtvinar och efter en tids sjukdom blir individen successivt förlamad. Således drabbas även tal- samt sväljförmåga som gör det svårt att tala och äta. Sjukdomen påverkar inte den ALS-drabbades intellekt eller tankeförmåga men inverkar psykiskt till följd av konsekvenserna av att drabbas av sjukdomen. Årligen får cirka 200 personer i Sverige diagnosen ALS som vanligen leder till döden inom tre till fem år efter diagnos.