Sök:

Sökresultat:

994 Uppsatser om Lesbiska mödrar - Sida 29 av 67

I en annan del av skolan : Hur elever under ett Är pÄ IV-programmet hittar sin studiemotivation

Under vÄr utbildning kom vi i kontakt med det individuella programmet pÄ en skola dÀr 82% av en Ärskull gjort sig behöriga till ett nationellt program. Det vÀckte vÄr nyfikenhet. Studiens syfte Àr att ta reda pÄ vad som bidragit till att eleverna blivit studiemotiverade. En hermeneutisk undersökning har gjorts dÀr bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder har anvÀnts genom intervjuer och enkÀter. Resultatet visar att det inte Àr en tillfÀllighet att sÄ mÄnga blir behöriga att söka ett nationellt program efter ett Är pÄ den undersökta skolan.

Borta bra - nÀra bÀst?

Begreppet nÀrproducerat Àr nuförtiden allmÀnt kÀnt och anvÀnds av sÄvÀl företag som privatpersoner. Begreppet har aldrig fÄtt nÄgon officiell definition, och dÀrför florerar det ocksÄ olika uppfattningar om nÀrproducerat. Till exempel anser mÄnga att nÀrproducerade varor framstÀlls i nÀromrÄdet dÀr de befinner sig, andra att det gÀller för all produktion inom nationens grÀnser och ytterligare en grupp anser att det beror pÄ vilken typ av produkt det handlar om. Denna uppsats syftar till att genom intervjuer med aktörer inom vÀrdekedjan för livsmedel undersöka hur de uppfattar innovationen nÀrproducerat, hur det skiljer sig Ät för varje aktör och helt enkelt se vad nÀrproducerat betyder för deras organisation. Vi anser att nÀrproducerat har uppstÄtt som en innovation, som innebÀr en ny idé skapad av mÀnniskor och dess intrÀde i samhÀllet.

Konstruktion av lyftanordning för slanka kÀnsliga rör

PÄ Sandvik Materials Technology, SMT, Rörverk 68 i Sandviken tillverkar man Änggeneratorrör till kÀrnkraftsindustrin. Rören Àr upp till 30 meter lÄnga och ca 20 mm i diameter, sÄ nÀr de ska lyftas upp ur ett rörstÀll dÀr de mellanlagras, krÀver det stor försiktighet. Inte minsta repa fÄr förekomma pÄ rören och de fÄr inte bli krokiga. Lyftet görs nu för hand vilket inte Àr lÀmpligt ur arbetsmiljösynpunkt. DÀrför finns behovet av ett lyfthjÀlpmedel som underlÀttar för operatörerna.

Webbaserat kanotbokningssystem : För FriluftsfrÀmjandet i Uppsala

PÄ Sandvik Materials Technology, SMT, Rörverk 68 i Sandviken tillverkar man Änggeneratorrör till kÀrnkraftsindustrin. Rören Àr upp till 30 meter lÄnga och ca 20 mm i diameter, sÄ nÀr de ska lyftas upp ur ett rörstÀll dÀr de mellanlagras, krÀver det stor försiktighet. Inte minsta repa fÄr förekomma pÄ rören och de fÄr inte bli krokiga. Lyftet görs nu för hand vilket inte Àr lÀmpligt ur arbetsmiljösynpunkt. DÀrför finns behovet av ett lyfthjÀlpmedel som underlÀttar för operatörerna.

PÄverkan och störningar : En kvalitativ studie om yttre pÄverkan pÄ trafikledare i störda lÀgen pÄ DLC Hallsberg

Trafikledare arbetar dygnet runt, Äret runt för att planera tÄgtrafiken i Sverige.  De ser till att tÄgen förs fram sÀkert pÄ ett riskfritt sÀtt men Àven att det Àr sÀkert för de som arbetar lÀngs spÄren (Roth m.fl., 1999; Trafikledare, 2012). Det Àr ett komplext arbete med höga krav pÄ trafikledarna. Denna studie undersöker vilka yttre intressenter och faktorer som pÄverkar trafikledarna, pÄ driftledningscentralen i Hallsberg, frÀmst i störda lÀgen. Studien har sin grund i teoriramverket resilience, dÀr man undersöker hur operatörer arbetar under normala förhÄllanden i sÀkerhetskritiska system.

Lek- och lÀrande om naturen : barnperspektiv pÄ utvecklingsmöjligheter av SlÀttÀngsomrÄdet

Uppsatsen upplÀgg börjar med en fördjupning i litteraturen. HÀr sammanstÀller jag information och drar slutsatser kring barns lek och miljöanvÀndning som jag uppfattar som viktiga utgÄngspunkter för arbetet. Litteraturinblicken skall ge en förstÄelse för hur barn tÀnker och upplever sin lekmiljö. MÄlgruppen Àr barn frÄn 1 till 12 Är. Undersökningen bestÄr av tvÄ huvudmoment, miljöanalys och gÄturer.

LĂ€rares tankar kring arbete med det sociala klimatet i skolklasser

Examensarbetet handlar om lÀrares tankar och uppfattningar kring deras arbete med det sociala klimatet i skolklasser. Det innehÄller lÀrarnas beskrivningar om vad och hur de arbetar samt hur de definierar begreppet ?arbetet med det sociala klimatet i skolklasser?? Syftet med detta arbete Àr att försöka belysa hur lÀrare tÀnker kring och arbetar med det sociala klimatet i skolklasser. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur tÀnker lÀrare om arbetet med det sociala klimatet i klassen? Upplever lÀrare att de arbetar med det sociala klimatet i klassen och hur i sÄ fall? Varför anser sig lÀrarna arbeta med det sociala klimatet i klassen? Vad kan lÀrarna se som den bÀsta lösningen för att kunna skapa och upprÀtthÄlla ett gott socialt klimat i klassen, ett drömscenario? MÀnniskosyn, motivationsteori och sociokulturell teori, Àr de teoretiska utgÄngspunkterna för vÄrt arbete.

LÀrares och elevers syn pÄ elevens lÀrande vid individuella
utvecklingsplaner

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka elevers och lÀrares uppfattningar om betydelsen av den individuella utvecklingsplanen vad gÀller elevens lÀrande. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod, vi intervjuade fyra lÀrare verksamma i Ärskurs fem, samt tvÄ elever i lÀrarnas respektive klass. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ intervjumetod dÄ det Àr mÀnniskors uppfattningar som vi Àr ute efter i vÄr undersökning. FrÄn resultaten i vÄr studie drar slutsatsen att lÀrare och elever anser att de individuella utvecklingsplanerna Àr av betydelse för elevens lÀrande. Det som lÀrarna och eleverna i undersökningen nÀmnt vara av betydelse för elevens lÀrande Àr att de under det individuella utvecklingssamtalet fÄr insikt i hur eleven förhÄller sig till de uppsatta mÄlen i styrdokumenten, samt vilka mÄl de ska strÀva mot.

En undersökning om lÀrares och elevers tankar kring kunskapsutveckling i geografiÀmnet

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka tankar lÀrare och elever har för att varje individ pÄ bÀsta sÀtt ska utveckla sina kunskaper i geografiÀmnet. Vi har pratat med olika lÀrare i avseende om hur de arbetar för att eleverna ska fÄ möjlighet att utveckla sina kunskaper i geografiÀmnet, samt hur elever arbetar för att utveckla sina kunskaper i geografiÀmnet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÀr vi har intervjuat 4 lÀrare och 11 elever i Är 5 och 9. Resultatet visar att eleverna i Är 5 tycker sig se sin egen utveckling i geografiÀmnet, oavsett lÀrarstil. DÀremot tycker inte eleverna i Är 9 sig se sin egen utveckling lika tydligt.

Arbetsgivares villkor, vilja och förestÀllningar till att anstÀlla personer med funktionsnedsÀttning

Dagens arbetsliv och samhÀlle stÄr under stÀndig förÀndring. Att arbeta Àr för de flesta en naturlig del av vardagen men för personer med funktionsnedsÀttning Àr förutsÀttningarna inte alltid de bÀsta. Drygt 50 % av alla mÀnniskor med funktionsnedsÀttning stÄr idag utan arbete i Sverige (Handisam, 2012) och samma procentsats av personer med funktionsnedsÀttning gÄr arbetslösa i PiteÄ (Europeiska socialfonden, 2010). Samtidigt visar arbetsgivare pÄ att ha nÄgot negativa förestÀllningar till att anstÀlla personer med funktionsnedsÀttning och det visar sig Àven att arbetsgivare har en del förutfattade meningar inom omrÄdet. Denna kvalitativa kandidatuppsats belyser dels vilka förestÀllningar arbetsgivare har till att anstÀlla personer med funktionsnedsÀttning, men Àven hur arbetsmiljön kan se ut pÄ de olika arbetsplatserna och vilka möjligheter och förutsÀttningar som finns för anstÀllning.

Den fysiska miljöns utformning pÄ gruppboenden för personer med demenssjukdom : -en observationsstudie

Bakgrund: Schizofreni förekommer i hela vÀrlden, i alla kulturer och bland alla folkslag.Cirka en procent av alla mÀnniskor lider av schizofreni. Sjukdomen Àr ofta förenad med olikaproblem sÄ som ekonomi, sociala relationer och jobb.Syftet: Syftet med studien var att beskriva hur personer som lider av schizofreni upplever sinasymtom. Hur mÀnniskor med schizofreni upplever sina symtom och hur symtomen pÄverkarderas livsvÀrld.Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturstudie dÀr fyra sjÀlvbiografier lÀstes ochanalyserades.Resultat: De fem huvudkategorierna som framkom i studien var: kÀnsla att behöva skydda sigoch/eller andra, kÀnsla av att leva i overklighet, kÀnsla av hjÀlplöshet och undergivenhet,kÀnsla av skuld och/eller skam och kÀnsla av trygghet.Resultatet av studien visade hur komplex denna sjukdom Àr. Personer som lider av schizofreniupplever sig oftast oförstÄdda, förbisedda som mÀnniskor och att de inte ges möjlighet till attdelta i gemenskap, dÄ det av resultatet framgÄr att de bÄde drar sig undan sjÀlva och derastidigare vÀnner tar avstÄnd viket leder till isolering och utanförskap.Slutsats: Schizofrena symtom upplevdes pÄ mÄnga olika sÀtt och symtomen hade storpÄverkan pÄ det dagliga livet. Symtomen blev de sjuka personernas verklighet och deraslivsvÀrld.

Yrkesprofessionell handledning i socialt arbete

Det övergripande syftet Àr att beskriva betydelsen av yrkesprofessionell handledning i socialt arbete. Syften preciseras utifrÄn tre frÄgestÀllningar; att beskriva och skapa förstÄelse för hur socialarbetare upplever yrkesprofessionell handledning, att beskriva och skapa förstÄelse för hur socialarbetare upplever handledarens roll, och att beskriva och skapa förstÄelse för varför grupphandledning upplevs som en viktig del i den yrkesprofessionella handledningen. För att söka svar tillÀmpades halvstrukturerade intervjuer i samtal med socialarbetarna. Analysmetoden Àr inspirerad av grundad teori. I analysprocessen tolkades det empiriska materialet utifrÄn ett systemteoretiskt perspektiv.Resultatet visar att yrkesprofessionell handledning ger möjlighet till reflektion, vilket Àr utvecklande för socialarbetares kompetens i arbetet i med klienterna.

Arbetsterapeutiska insatser för patienter i den akuta fasen efter stroke : -En systematisk litteraturstudie

 Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeutiska insatser för patienter i den akuta fasen efter stroke. Metoden som anvÀndes var en systematisk litteraturstudie med deskriptiv ansats dÀr 12 vetenskapliga studier stod till grund för resultatet. Resultatet visade att de arbetsterapeutiska insatserna för patienter i akut fas efter stroke bestÄr av bedömning, trÀning och mobilisering. Bedömning sker mestadels inom funktionsdomÀnen men ibland Àven inom aktivitetsdomÀnen. Det framkommer att interventionerna bestÄr av arm-/handfunktionstrÀning, aktivitetstrÀning samt att tidig mobilisering praktiseras.

En skolreform som engagerar ? Medborgares och politikers syn pÄ med- borgardialog

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en bild av hur begreppet medborgardialog beskrivs av medborgare och politiker i Angered, och belysa förhÄllandet mellan dem. Medborgardialogen har dÀr funnits med i en specifik process, nÀmligen kring stadsdelens skolomorganisation. Metoden vi anvÀnt har en fenomenologisk ut- gÄngspunkt eftersom vi vill förstÄ individernas egna upplevelser. För att uppnÄ detta har vi gjort kvalitativa intervjuer med fyra politiker i Angereds stadsdels- nÀmnd och tre medborgare boende i stadsdelen. Den insamlade empirin som kom utav dessa intervjuer skapade de teman uppsatsens resultat och analys utgÄr frÄn.

Reducering av stÀlltider

För att vara konkurrenskraftig i dagens globaliserade företagsklimat krÀvs kostnadseffektiva lösningar som gör det möjligt för företag att möta kundernas krav gÀllande sÄvÀl kvalitet som pris och förmÄga att leverera enligt överrenskommelse. Gevalia, ett producerande företag i GÀvle, har problem med lÄnga stÀlltider som markant drar ner deras effektivitet. En universell vedertagen metod för att minska stÀlltider Àr SMED, Single minute exchange of die, som anses kunna göras kompatibel i alla typer av industrier. Syftet med detta examensarbete var sÄledes att undersöka orsakerna bakom de lÄnga stÀlltiderna samt hur dessa kan minskas. Vidare skulle en analysstruktur för stÀlltidsreduktion skapas.  För att uppnÄ syftet har intervjuer och observationer gjorts pÄ Gevalia, samt en litteraturstudie kring berörda omrÄden. Analysstrukturen som skapades Àr inspirerad av SMED och PDCA-cykeln. Strukturen innefattar Àven andra metoder som bland annat 5 Why och 5S, samt tar hÀnsyn till det mÀnskliga beteendet.

<- FöregÄende sida 29 NÀsta sida ->