Sök:

Sökresultat:

994 Uppsatser om Lesbiska mödrar - Sida 25 av 67

Varierad matematikundervisning : -laborativ och lÀroboksbunden undervising

Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att kartlÀgga om en varierad matematikundervisning leder till en skola för alla, samt hur detta val av arbetssÀtt pÄverkar undervisningen. Möjligheter och hinder med lÀroboksbunden respektive laborativ matematikundervisning har belysts. I studien har vi utgÄtt frÄn en problemformulering dÀr vi Àr kritiska till att lÀroboken ofta ses, enligt vÄr uppfattning, som nÄgot negativt i förhÄllande till det laborativa arbetssÀttet som ofta ses som nÄgot positivt. Vi vill dÀrför undersöka om detta verkligen stÀmmer. Metoden för undersökningen har varit systematisk litteraturstudie dÀr analyser av vetenskapliga texter som Àr relevanta för vÄrt syfte har lyfts fram i resultatet.

Erfarenheter av nationella prov i Ärskurs 6 : En intervjustudie med nÄgra elever som har extra anpassningar eller sÀrskilt stöd

Obligatoriska nationella prov för Ärskurs 6 Àr en policyförÀndring för den svenska skolan som togs genom ett regeringsbeslut 2008. Detta har medfört effekter för elever och lÀrare att hantera och förhÄlla sig till. Syftet med denna studie Àr att ta del av nÄgra elevers erfarenheter i samband med de nationella proven i svenska och svenska som andrasprÄk för Ärskurs 6. Samtliga elever som deltagit i studien har extra anpassningar eller sÀrskilt stöd i svenska för att fÄ förutsÀttningar att nÄ kunskapskraven.I studien har fyra elever frÄn tvÄ olika skolor intervjuats. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som utförts enligt en intervjuguide.

 Faktorer i det sociala nÀtverket som pÄverkar upplevelser av hÀlsorelaterad livskvalité hos Àldre.

Bakgrund: Antalet Àldre i vÀrlden ökar. Med Älderdomen minskar ofta det sociala nÀtverket och mÄnga Àldre kÀnner sig ofta ensamma. Detta pÄverkar den hÀlsorelaterade livskvalitén negativt. För att kunna upprÀtthÄlla en balans mellan hÀlsa och ohÀlsa Àr kÀnslan av sammanhang (KASAM) en viktig faktor enligt Antonovsky. Syfte: Syftet Àr att beskriva faktorer i det sociala nÀtverket som pÄverkar upplevelser av hÀlsorelaterad livskvalité hos Àldre.

Exponering i skyltfönster : Hur kan företag kommunicera effektivt med konsumenter via ett skyltfönster?

Ett skyltfönster Àr en möjlighet för företag som Telia att marknadsföra sina budskap, produkter och tjÀnster. En tidigare undersökning har dock visat att det bara Àr ett fÄtal av konsumenterna som faktiskt lÀgger mÀrke till skyltfönstret i Telia butiken Karlstad. FrÄgan Àr hur Telia och andra företag kan kommunicera i skyltfönstret pÄ ett effektivare sÀtt. Vi observerade vÄra respondenter i labbmiljö dÀr vi lÀt dem titta pÄ olika varianter av Telias skyltfönster. Syftet var att reda ut ansiktens pÄverkan i denna typ av marknadskommunikation samt om sjÀlva placeringen av bilder och texter har nÄgon betydelse.Det praktiska syftet var att se vad som uppmÀrksammades först i skyltfönstret och vad respondenterna kunde Äterge av det som de exponerats för.

Medlingsverksamheten i Norrbotten: en kartlÀggning och analys

Medling vid brott Àr ett möte mellan tvÄ eller flera personer i konflikt med varandra, och en utomstÄende person som ser till att man pratar om det man Àr oenig om och de följder det haft för den enskilde. I Sverige finns medling vid brott i de flesta kommunerna men det Àr inte i alla som medlingsverksamheten fungerar som det Àr tÀnkt. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att redogöra för hur medlingsverksamheten ser ut i Norrbotten idag samt att försöka besvara frÄgan varför medlingsverksamheterna fungerar sÄ olika i kommunerna i Norrbottens lÀn. Uppsatsen berör endast medlingsverksamheten i Norrbotten och hur denna Àr uppbyggd vad gÀller medling vid brott. För att nÄ vÄrt syfte har vi utfört intervjuer med personer runt om i lÀnet, som pÄ ett eller annat sÀtt Àr ansvariga eller arbetar med medling vid brott, i just deras kommun.

CivilrÀttsliga begrepp i skatterÀtten. En rÀttsvetenskaplig studie med sÀrskild betoning pÄ gÄvobegreppet

Denna uppsats utreder förhÄllandet mellan civilrÀtt och skatterÀtt. NÀrmare bestÀmt förhÄllandet mellan civilrÀttsliga begrepp och inkomstbeskattningen. CivilrÀttsliga begrepp anvÀnds ofta som rÀttsfaktum i skatterÀttsliga lagregler. NÀr dessa skall anvÀndas i skatterÀtten uppstÄr en rad tolkningssvÄrigheter. Ofta handlar det om att dra grÀnser mellan olika typer av rÀttshandlingar utifrÄn innebörden av olika civilrÀttsliga begrepp.

Att skapa en hÀxa - en studie av tre barn- och ungdomsromanerom 1600-talets hÀxprocesser

I den hÀr uppsatsen jÀmförs hur tre olika barn- och ungdomsboksförfattare skildrar historisk tid, i det hÀr fallet 1600-talet och hÀxprocesserna. Författarnas anvÀndning av miljö, karaktÀrer och berÀttarteknik för att berÀtta om dessa hÀndelser analyseras utifrÄn en narratologisk synvinkel. I uppsatsen undersöks Àven bilden av hÀxan och texternas motiv studeras. Slutligen granskas författarnas syn pÄ dÄtiden och deras syfte med berÀttelserna. Teorierna i uppsatsen har hÀmtats frÄn bland andra litteraturvetaren John Stephens och historikern Peter Aronsson.Slutsatserna Àr att Maj Bylock, Bo R Holmberg och Olov Svedelid vill berÀtta bÄde om dÄtiden och nutiden.

Den lilla butikens kamp mot de perifera jÀttarna : En analys av ICA Supermarket Torgkassens miljöprofilering och dess styrka

Stora köpcentrum i utkanter av stÀder drar till sig innerstadens kunder dÄ de erbjuder lÀgre priser. Detta ökar pressen pÄ mindre, centralt belÀgna butiker dÄ de riskerar att konkurreras ut och dÀrmed hotas Àven utvecklingen av stÀders centrum. Syftet med denna uppsats Àr att utröna hur vÀl ICA Torgkassen, en mindre centralt belÀgen daglivarubutik i Uppsala, lyckats med implementeringen av sin unika differentieringsstrategi, och om strategin pÄverkar kundunderlaget.I det teoretiska avsnittet behandlas olika konkurrensstrategier och teorier för marknadsföring. Vi har valt att kombinera McCarthys modell ?Marknadsföringsmixen? med Philip Kotlers modell ?Differentieringens styrka? i en ny modell för analys.

Motivation och lÀsning : En kvalitativ studie som speglar lÀrarnas tankar kring metoder för att öka motivation till lÀsning

I den hÀr studien undersöker jag hur aktiva lÀrare reflekterar kring motivation och vilka metoder och tillvÀgagÄngssÀtt de anvÀnder för att öka elevers motivation till lÀsning. Jag tar del av lÀrarnas egna perspektiv och erfarenheter och valde dÀrför att anvÀnda mig av kvalitativ intervju som val av metod. Dessa intervjuer utför jag pÄ tre lÀrare som alla arbetar pÄ mellanstadiet med Àmnet svenska dÄ jag anser att detta ger mig tillrÀckligt med information för att besvara mina frÄgestÀllningar. Denscombe (2009) beskriver intervju som en lÀttvindig och fördelaktig metod vid de tillfÀllen dÄ man vill undersöka en mÀnniskas tankar.Resultatet visar ganska tydligt hur lÀrare reflekterar över motivation och alla anser det vara en viktig del i arbetet som lÀrare för att kunna hjÀlpa elever frammÄt. Det visar Àven att samtliga lÀrare anvÀnder sig av liknande mönster för att skapa motivation till lÀsning och dessa har jag kategoriserat i resultatet i form av olika underrubriker, exempelvis ''böckernas Ätkomlighet'', ''lÀrarens betydelse'' och ''hemmets betydelse''.

FörÀndringsarbete i sjukvÄrden En kvalitativ studie av införandet av en avancerad specialistsköterska

Denna fallstudie utreder hur ett företag expanderar via ett innovativt projekt. Genom observationer, intervjuer och ÄterberÀttelser har studien en etnografisk ansats för att skapa en bild av hur ett sÄdant projekt kan gÄ till och hur dess olika processer ser ut. Syftet med studien Àr att utifrÄn begreppen: innovation, projekt, projektledning och kunskapsöverföring analysera hur företaget Josephssons genomfört lanseringen av Josephssons Webshop och pÄ vilket sÀtt det pÄgÄende innovativa projektet e?handel genomförs. Författarna har genom en litterÀr fördjupning av de olika begreppen skaffat sig en teoretisk referensram som sedan anvÀnts för att analysera det empiriska materialet.

Effekten av en aktivitetsboll pÄ krubbitning hos hÀst :

Krubbitning Àr en oral stereotypi som innebÀr att hÀsten tar stöd mot ett fastsittande objekt med framtÀnderna och drar bakÄt samtidigt som den drar in luft vilket ofta framkallar ett karaktÀristiskt ljud. MÄnga hÀstÀgare försöker förhindra att hÀsten krubbiter och det vanligaste sÀttet Àr att sÀtta pÄ hÀsten en krubbitarrem. Det Àr möjligt att krubbitning fyller en funktion hos hÀsten och att dÄ förhindra beteendet kan pÄverka hÀstens vÀlfÀrd. Ett alternativt sÀtt att försöka minska krubbitning kan vara att introducera en berikning i form av en aktivitetsboll. En aktivitetsboll Àr en boll som fylls med nÄgon form av foder och hÀsten manövrerar den för att fÄ tillgÄng till innehÄllet som trillar ut genom ett hÄl i bollen. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om en aktivitetsboll hade nÄgon effekt pÄ krubbitningsfrekvensen hos krubbitande hÀstar.

?Lite fÄr man tÄla? ? En kvalitativ studie om socialsekreterares benÀgenhet att anmÀla hot och vÄld i arbetet

Att hot och vÄld mot socialsekreterare förekommer Àr ett vÀlkÀnt fenomen. Men hur benÀgenheten att anmÀla det man utsÀtts för Àr dÀremot inte lika kÀnt. Vi har för att öka kunskapen om deras arbetssituation valt att lÄta socialsekreterarna sjÀlva berÀtta hur de tÀnker kring att göra anmÀlningar samt vilken betydelse de ger dem och pÄ sÄ sÀtt fÄ förklaringar till deras benÀgenhet att anmÀla, vilket Àr syftet med studien.Uppsatsen Àr kvalitativ och baseras pÄ intervjuer med Ätta socialsekreterare och tvÄ chefer frÄn tvÄ av Göteborgs stadsdelar. I studien stÀllde vi frÄgor om hur socialsekreterarna hanterar hot- och vÄldssituationer, vad de anser om uttrycket ?lite fÄr man tÄla? samt hur de kopplar anmÀlan till sin arbetsmiljö.

Arbetet mot diskriminering i lokala styrdokument : En studie ur ett normkritiskt perspektiv

Diskriminering kan ske bÄde pÄ individuell och strukturell nivÄ men den hÀmtar alltid kraft frÄn outtalade normer. Normer som bÀr med sig förestÀllningar om det som anses vara normalt och som samtidigt pekar ut det som stÀlls utanför, det avvikande. Det kan dÀrmed sÀgas att normer reglerar och kategoriserar, skapar grÀnser och definierar skillnad. Den som Àr inkluderad i normen mÀrker oftast inte av den medan den som bryter mot normen löper risken att bli diskriminerad och krÀnkt. Detta uttryck för negativ sÀrbehandling Àr ett samhÀllsproblem som skolan inte pÄ nÄgot vis Àr förskonad ifrÄn.

Uteslutningar och ensamlek i förskolan : ???Vad kan det bero pÄ?

Tidigare forskning har visat att för barn som inte accepteras ökar risken för social isolering och utanförskap. Syftet med undersökningen har varit att försöka ta reda pÄ hur barnen som ofta leker ensam pÄ förskolan upplever sin situation, om de verkligen har valt att leka ensam och i sÄ fall vad beror det pÄ att barnen vÀljer att leka ensam? Min frÄgestÀllning Àr: Finns det tillfÀllen nÀr barnen sjÀlva vÀljer att leka ensam och om det gör det vad beror det dÄ pÄ? Vad kan det beror pÄ om ett barn ofta blir utesluten frÄn leken? Undersökningen Àr gjord utifrÄn en etnografiskansats dÀr jag bedrivit en kvalitativ undersökning. Metoder jag har anvÀnt Àr intervjuer och observationer. Jag har försökt att se pÄ hÀndelserna frÄn barns perspektiv.

Hotet frÄn grannen: En studie av regional sÀkerhetskomplex-teori utifrÄn europeiska och post-sovjetiska erfarenheter

Regional sÀkerhetskomplex-teori Àr en central del av Köpenhamnsskolan, och den beskriver sÀkerhet som nÄgot som sker framför allt pÄ en regional analysnivÄ. Teorin kan beskrivas som en blandning mellan neorealism och konstruktivism, sett ur ett regionalistiskt perspektiv. I den hÀr uppsatsen försöker jag ta reda pÄ vad den hÀr teorin tillför till förstÄelsen av sÀkerhetspolitik, utöver vad vi lÀr oss av konventionell neorealistisk eller liberal teori. Detta gör jag genom tvÄ fallstudier dÀr de olika teorierna jÀmförs med varandra och deras förklaringskraft studeras. Min ena fallstudie handlar om Europa, den andra om den post-sovjetiska sfÀren med fokus pÄ Ryssland. Jag drar slutsatsen att regional sÀkerhetskomplex-teori har bÄde för- och nackdelar jÀmfört med dominerande teorier.

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->