Syftet med studien är att utforska och förstå de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. Här ingår även berättelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvård och myndighetsutövning. Studien består av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fått barn inom den offentliga sjukvården sedan detta blev tillgängligt den 1 juli år 2005. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fältet.Resultatet visar att parens beslut har föregåtts av en process där alternativ har vägts mot varandra. Här återfinns två typer av tolkningsrepertoarer där svensk sjukvård har fått företräde på grundval av externa omständigheter.

AbstractFokus för denna uppsats är våld i lesbiska parrelationer och hur man teoretiskt kan konceptualisera detta våld. Mitt övergripande syfte har varit att öka förståelsen för denna form av våld och därmed bidra till ett relativt outvecklat forskningsfält. Ett ytterligare syfte har varit att undersöka om den könsmaktsanalys som haft stor betydelse för tolkningen och förståelsen av mäns våld mot kvinnor i heterosexuella relationer även kan förklara våldet i en lesbisk parrelation. Fokus för min analys har dels varit om och i så fall på vilket sätt kön är en faktor som kan förklara det lesbiska relationsvåldet, dels om en förståelse av våldet inom en könsbaserad teori kan innebära en viss problematik. Jag har även undersökt andra faktorer som heterosexism och homofobi och dess betydelse för våldets uppkomst och former samt mer individrelaterade förklaringsmodeller.

Inledning Utgångspunkten i denna uppsats var att förutsättningarna för att etableragoda vårdrelationer påverkas av den heterosexuella norm som samhället och ävensjukvården präglas av. Den teoretiska bakgrund uppsatsen vilat på är begreppetheteronormativitet samt Joyce Travelbees teorier kring mellanmänskliga relationer.Syfte Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur lesbiska föräldrar upplever vårdenföre, under och efter graviditet. Metod En systematisk litteratursökning genomfördesi databaserna SCOPUS, PubMed, CINAHL och PSYCINFO. Denna kompletteradesav manuell sökning i referenslistor. Detta resulterade i tolv inkluderade artiklar vilkaanalyserades induktivt.

Den här uppsatsens syfte är att genom ett symboliskt interaktionistiskt och ett social konstruktionistiskt perspektiv öka förståelsen och beskriva komma ut processens samband med feministiskt engagerade lesbiska kvinnor. Den undersöker hur komma ut processen, dvs. den homosexuella identitetsutvecklingen, relaterar till et feministiskt engagemang hos respondenterna. Som teoretisk grund gällande identitetskonstruktion och socialisation har jag främst använt mig av Berger och Luckmann (1991) men även tolkningar av Mead (Berg, 1992; 2007) samt Giddens. För att få en djupare insikt kring kön/genus och sexualitet använder jag mig av Rubin (1984), Rich (1980) och Butler (2007).

Syftet med studien är att utforska och förstå de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. Här ingår även berättelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvård och myndighetsutövning. Studien består av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fått barn inom den offentliga sjukvården sedan detta blev tillgängligt den 1 juli år 2005. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fältet.Resultatet visar att parens beslut har föregåtts av en process där alternativ har vägts mot varandra. Här återfinns två typer av tolkningsrepertoarer där svensk sjukvård har fått företräde på grundval av externa omständigheter.

Syftet med studien är att utforska och förstå de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. Här ingår även berättelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvård och myndighetsutövning. Studien består av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fått barn inom den offentliga sjukvården sedan detta blev tillgängligt den 1 juli år 2005. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fältet.Resultatet visar att parens beslut har föregåtts av en process där alternativ har vägts mot varandra. Här återfinns två typer av tolkningsrepertoarer där svensk sjukvård har fått företräde på grundval av externa omständigheter.

Syftet med studien är att utforska och förstå de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. Här ingår även berättelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvård och myndighetsutövning. Studien består av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fått barn inom den offentliga sjukvården sedan detta blev tillgängligt den 1 juli år 2005. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fältet.Resultatet visar att parens beslut har föregåtts av en process där alternativ har vägts mot varandra. Här återfinns två typer av tolkningsrepertoarer där svensk sjukvård har fått företräde på grundval av externa omständigheter.

Homosexuella familjer eller det som också kallasregnbågsfamiljer är en idag växande familjeform. Det är homosexuella par somvalt att bilda familj, som avser undersökas i denna uppsats, vilket är avrelevans för det sociala arbetet då olika familjeformer idag är framträdandeoch viktigt. Kännedom om olika familjetyper som finns, ger oss stor inblick ochvidgar våra möjligheter att undersöka vilken värld homosexuella par möter inomoch utom den svenska sjukvården. Syftet meduppsatsen är att undersöka möjligheter och eventuella hinder som lesbiska parkan möta när de bildar familj. Det undersöks också om några andra faktorerspelar in, som har betydelse för paren när de tänker kring familjebildning ochbehandling.

Utifrån fem damfotbollsspelares egna berättelser avser den här studien att belysa hur damfotbollsspelare förhandlar med normer och föreställningar som omgärdar fotboll och genus samt illustrera vilka strategier som tillämpas i detta förhandlingsprojekt.Min empiri visar att de två genuskodade föreställningar/myter som omgärdar damfotbollsspelare är att alla är (1) lesbiska och (2) maskulina. Bilden av ?den lesbiska och maskulina damfotbollsspelaren? är stereotyp och att stereotypisera damfotbollsspelare är ett sätt att befästa dem som avvikande och icke-normala eftersom de spelar fotboll, en idrott ursprungligen av och för män, och inte för kvinnor. Min empiri visar också att fotbollstjejerna förhåller sig till kroppsliga ideal som de vill uppnå både som kvinnor och som fotbollsspelare. De ser en önskvärd och ideal kvinnokropp som feminin vilket, för dem, innebär en kropp utan stora muskler.

Katarina Glantz: Opera och homoerotiskt lyssnande - en jämförande studie om homosexuella kvinnors och mäns relation till opera. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, 60 p, 2003.Idag får vi en relativt splittrad bild av vad ett homosexuellt förhållande till opera innebär. En övervägande del av samtida texter behandlar ämnet ur ett manligt perspektiv, men det finns även lesbiska kvinnor som beskriver sina relationer till opera. Syftet med uppsatsen är att visa på likheter och olikheter över könsgränserna, genom att jämföra texter som speglar ett kvinnligt respektive ett manligt homosexuellt förhållande till opera.I studien kan läsaren bl a se hur operaintresset utmynnat i divakult och skivsamlande för operabögar, men även hur lesbiska kvinnor faller för operadivor. Operaprimadonnor kan vara speglingsobjekt för både homosexuella kvinnor och män, men det finns en skillnad i vilka röstfack som föredras.

AbstraktDenna studie handlar om förhållanden mellan femininitet/maskulinitet och lesbisk identitet med bakgrund av den heteronormativa genusordningen, vilken grundar sig i ett dualistiskt tänkande där kvinnor som feminina respektive män som maskulina attraherar och kompletterar varandra. Studien bygger på berättelseanalys av personliga berättelser skrivna av lesbiska kvinnor ur antologierna Tjejerna mot strömmen och Såna som oss, vilka tolkas utifrån en konstruktivistisk ansats och ett queerteoretiskt perspektiv. På detta sätt synliggör och problematiserar jag konstruktioner av lesbiska självrepresentationer och identitetsskapanden samt de möjligheter och begränsningar som dessa identiteter omringas av med bakgrund av den heteronormativa genusordningen. Utifrån detta kommer jag fram till hur de lesbiska subjektpositionerna öppnar upp för alternativa identiteskonstruktioner och begärskonstruktioner i relation till aspekter av femininitet och maskulinitet. Vidare resulterar analysen i ett framhållande av den osynliggörande tolkningen av lesbisk femininitet i termer av heterosexualitet samt den osynliggörande förståelsen av lesbisk maskulinitet som ett kopierande av manlighet och manlig maskulinitet.

Detta arbete har gjorts för att undersöka om det finns en möjlighet att kringgå problemet med stationära datorers strömförsörjning, vid nedstängning genom att man drar ut strömkabeln, i syftet att minimera dataförlusten ur en forensisk synvinkel. Arbetet är också till för att undersöka om det teoretiskt skulle gå att lösa problemet. När man drar ur strömkabeln ur en stationär dator kommer flyktig data att försvinna och gå förlorad vilket ur en forensisk synvinkel kan betyda förlust av bevis..

I have critically examined heteronormativity as it permeates our society and questioned ?identities? as designed and constructed, leading to certain identities being seen as normal, while others are regarded as abnormal.I have had a discussion with my informants about love, monogamy, amicable and relationships. Every couple has basically isolated themselves after they became a couple and they feel secure with one another. The partnership is very important for my informants, partly because they see the partnership as a legal and economical security. However, these aspects are not crucial to the decision that they chose to marry, for the main reason is love and the desire to take the relationship one step further.

Syftet med uppsatsen var att beskriva hur mindre tjänsteföretag drar nytta av sin region för att locka internationella gäster. Analysera hur de använder sig av platsmarknadsföring och samverkan samt ge rekommendationer till liknande företag.Vi har använt oss utav en abduktiv ansats samt ett kvalitativt forskningsangreppssätt. De organisationer som vi studerat och intervjuat är Mundekulla, Astrid Lindgrens Värld, Hotell Ronja samt Regionförbundet.Vi har använt oss av källor som kan hjälpa oss skapa en teoretisk syntes kring våra delfrågor inom ämnena: Tjänsteföretagens internationalisering och marknadsföring, Hur regioner och företag samverkar samt Hur regioner arbetar med platsmarknadsföring.Vi har kommit fram till att regional samverkan är av stor vikt när ett mindre tjänsteföretag ska locka en internationell kundkrets. Samverkan sker på olika nivåer..

The aim of this Masters thesis is, partly, to examine the information needs of lesbians: what discernable information needs they have, how they seek information and which information sources they use. The purpose is also to examine what part fiction plays regarding the information needs mentioned above and how fiction indexing could improve retrieval. The study is conducted through ten qualitative interviews with lesbians as well as through textual analysis. The theoretical framework includes queer theory and theory concerning information needs and uses. The results indicate that lesbians have evident information needs that mostly concern identity.