Sammanfattning Ny skollag och nya ämnesplaner är några av de förändringar som står för dörren. För den svenska gymnasieskolan väntar en ny vardag. Historiemedvetande har funnits med i de gamla kursplanerna men lyfts fram än tydligare i de nya ämnesplanerna. Utifrån de nya förutsättningarna som Gymnasieskola 2011 ger har ett undervisningsavsnitt planerats, genomförts och utvärderats. Uppsatsen är ett utvecklingsarbete som syftar till att fördjupa elevernas historiemedvetande.

Syftet med arbetet har varit att öka kunskapen om musikintegrering i barns språkinlärning. Jag ville ta reda på vilka metoder lärare idag använder för att lära ut språk samt vilka hinder och möjligheter de anser finnas i arbetet med musik. Arbetet är byggt på intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år och en musiklärare som arbetat som kompanjonlärare i grundskolan. Samtliga lärare såg musik som en viktig del i undervisningen, men hur de använde sig av musiken var olika. Två lärare spelade själva instrument, medan övriga lärare använde sig av CD-skivor och kassettband.

Kulturstudier i undervisningen i moderna språk och huruvida de förekommer är det huvudsakliga temat som behandlas i rapporten. Syftet var att undersöka hur kulturstudier förekom i språkundervisningen, på vilket sätt det skedde, och om lärarna ansåg det viktigt att undervisa i kulturstudier. Några Lektioner avsattes till observation och en enkät delades ut till de språklärare som arbetade på den skola där undersökningen genomfördes. Studien visar att lärarna tyckte att det var viktigt att ha kultursudier i språkundervisningen eftersom det ökar förståelsen för andra kulturer och respekten för oliktänkande. Kanske något motsägelsefullt, för man kunde vidare konstatera att kulturstudier förekom, men inte som ett planerat moment i undervisningen, utan det skedde snarare under mera spontana former.

De senaste åren har det författats ett flertal rapporter som visar att svenska elevers kunskaper i matematik sjunker.  Som en följd av det har klassrummet varit i blickfånget för att studera kommunikationen mellan pedagoger och elever under matematikLektioner. Syftet med föreliggande studie var att ge ytterligare en pusselbit till den bilden, genom att beskriva hur kommunikationen gestaltas under två Lektioner. Den epistemologiska synen grundar sig i det sociokulturella perspektivet och studien genomfördes med inspiration av en socialkonstruktionistisk inriktning. Empiri har samlats in genom videoinspelade observationer och för att ge ytterligare tyngd i studien, intervjuades även de två klasslärarna. Urvalet av klasserna skedde genom ett kombinerat strategiskt- och bekvämlighetsurval.  Resultatet visar att den muntliga kommunikationen kan gestaltas på olika sätt och att det är lärarna i egenskap av pedagogiska ledare som styr hur den utformas.

I samband med min tidigare gymnasieutbildning på byggprogrammet har jag reflekterat att skolans matematikämne skulle kunna samarbeta med ett praktiskt ämne. I detta fall i trä- och metallslöjden, där praktiska moment förekommer i stor utsträckning. Många av skolans elever tappar lusten för matematikämnet i årskurs fem. Stora internationella studier visar att svenska elevers kunskapsgenomsnitt i matematik sjunker gentemot elever från andra OECD länder.Vid närmare undersökande har det visat sig att läroplanen under en längre tid har betonat att skolans ämnen ska samarbeta för att ge elevernas större variation på kunskapskvaliteter och ge eleverna större möjligheter att se helheter och upptäcka sammanhang. Det verkar som att detta samarbete sällan förekommer.

Studiens syfte är att studera musiklärares syn på högstadiets läromedel i musikämnet; läromedlens fördelar och nackdelar samt vad som anses vara ett ?idealt? läromedel. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av ett didaktiskt perspektiv. Resultatet baseras på en enkätundersökning av 27 musiklärare från hela landet med olika bakgrunder och yrkeserfarenheter. Studiens resultat visar att de tillfrågade musiklärarna anser att de färdiga eller tryckta läromedel de känner till är otillräckliga och blir snabbt föråldrade.

I denna studie undersöks användandet av formativ bedömning i praktiken och vad lärare anser om bedömningssättet inom matematik. Dessutom klargörs begreppen formativ och summativ bedömning samt feedback. Tyngdpunkten ligger på formativ bedömning, men även summativ bedömning belyses. I studien genomfördes observationer av fyra Lektioner i avseende att ta del av lärarens användande av formativ bedömning i matematik. Även intervjuer av fyra lärare har genomförts för att få reda på lärarnas tankar och åsikter om bedömningssättet.

I detta arbete har vi undersökt hur lärare på musikskolan använder sig avgehörsbaserad undervisning som metod under sina Lektioner och om detta påverkar elevernas lust och motivation att fortsätta sina musikstudier. Vi valde att göra en kvalitativ intervjustudie med fyra lärare anställda på en musikskola i Norrland och två anställda i Stockholm. Resultatet visade att samtliga Lärare var positivt inställda till gehörsbaserad undervisning men att det var få som använde sig av det i praktiken. Detta berodde enligt informanterna på bristen av metodisk kunskap och undervisningsmaterial. På frågan om hur gehörsbaserad undervisning påverkar eleverna fick vi dock inte fram några tydliga resultat.

Syftet med vår studie var att undersöka hur lärare i årskurs 5 uppfattar och beskriver verklighetsanknytning samt omsätter det i handling i sin NO- undervisning.  Med utgångspunkt i vårt syfte och våra frågeställningar undersöktes detta genom att intervjua fyra lärare och vidare observera deras NO-Lektioner. Resultatet visade att lärarna hade intensioner att verklighetsanknyta sin NO- undervisning för att öka förståelsen. Däremot ansåg de att flertalet faktorer påverkar möjligheten, vilket även synliggörs vid observationerna. Lärarna uppfattade sig verklighetsanknyta i någon grad samt på olika sätt. Däremot synliggjordes det vid observationerna att lärarna många gånger vid användandet av verklighetsanknytningar inte når ända fram eller sin fulla potential.

Syftet med min undersökning var att ta reda på hur mycket engelska som talas under fyra engelskLektioner i en årskurs 4, vad resten av tiden ägnades åt samt hur läraren stimulerar eleverna till tal. Jag har observerat fyra Lektioner och genomfört en intervju med läraren för att ta reda på detta. Resultatet visar att det inte talas mycket engelska under Lektionerna, utan tal på engelska utgör den minsta delen. Eleverna talar dock mer engelska än läraren, och för det mesta sker det i kör. Det är ett sätt som läraren använder för att stimulera eleverna till tal.

Syftet med föreliggande text är att studera om det finns ett problem i dialogen mellan (forskare)teoretiker och lärare(praktiker) som gör att lärare inte tar till sig forskning som kunde gynna fortbildning och utveckling av ny kunskap. Lärarnas skolvardag är fulltecknade scheman med Lektioner och administration, förhoppningsvis finns det tid för kompetensutbildning. I forskarnas värld är reflektion och formulering av problem en del av vardagen. Det finns en generaliserande tanke om att forskare/teoretiker är ett skrivande folk och lärare/praktiker är ett görande folk. Att forskare sitter själva i sina torn och skriver för varandra och att lärare utgår ifrån att det forskarna skriver inte angår dem.Min frågeställning är följande: Hur kommunicerar forskare och lärare i ett samtal runt frågeställningar (satta av läraren) rörande deras praktik? Min empiri utgörs av två dokumenterade möten mellan forskare och lärare, där jag studerar samtalet, vad som sägs och hur det sägs.

Det här är en kvalitativ fallstudie av hur en lärare undervisar om derivata i en klass på det naturvetenskapliga programmet och en på teknikprogrammet. Studiens syfte är att undersöka vilka mål, rutiner och vilken matematisk kunskap för undervisning som används. Uppsatsens teoretiska ramverk består av Schoenfeld´s teori om målorienterade handlingar och teorier om matematisk kunskap för undervisning. En lärare observerades under fem Lektioner och blev intervjuad tre gånger. Resultatet visar att läraren har flera olika specialiserade matematiska innehållskunskaper när han undervisar.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur och om elevers motivation påverkas av att arbeta med praktiskt orienterade matematikuppgifter. Undersökningens huvudmetod är intervjuer av sex utvalda högstadieelever kombinerat med utvärderingsenkäter och lektionsbesök. Undersökningen ämnar få svar på hur elevers motivation påverkas på matematikLektioner med praktiska övningar jämfört med på mer traditionella Lektioner med räkning i matteböcker. Bakgrunden till undersökningen är författarens erfarenhet av elevers lösning av matematikproblem i samband med undervisning i slöjd. Resultatet av denna undersökning visar att det har en positiv påverkan på elevers motivation att ha praktiska matematikövningar inlagt i undervisningen.

Detta examensarbete har för avsikt att jämföra matematikfärdigheter hos elever i två förskoleklasser, där den ena varit föremål för undervisningsförsök i talradsmetoden, och att samla in ett material för att kritiskt diskutera värdet av talradsövningar i förskoleklass. Talradsmetoden lägger fokus på ramsräkning och sifferkunskap vilka är delar som ofta ges litet utrymme i matematikundervisningen. För att uppnå syftet har elever från två förskoleklasser, en experimentklass och en kontrollklass, samt deras lärare intervjuats vid två respektive ett tillfälle med 10 skolveckors mellanrum. Under dessa veckor har ett undervisningsförsök i talradsmetoden upplagt på sex Lektioner ägt rum i experimentklassen. Studiens resultat visar på att experimentklasseleverna gjort stora framsteg inom de områden undervisningen berört jämfört med kontrollklassen.

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra två mindre skolor i södra Sverige i deras preventiva arbete inom skolfrånvaro. Frågan ställdes om de olika professionernas uppfattningar skiljer sig från varandra och i så fall på vilket sätt skolornas och deras preventiva arbete mot skolfrånvaro skiljer sig åt.En hermeneutisk utgångspunkt användes då respondenternas egna tankar och förståelser är av intresse. Vi har därför använt oss av vinjettmetoden, då vi fann denna metod mest lämpad för att skapa ett flytande samtal.Vårt resultat visar att föräldrar spelar en stor roll i ungdomens motivation till skolan och därmed också motivationen till att närvara på Lektioner. Resultatet visar också att skolpersonalens relation är av betydande grund, förtroendet för dessa är en vital del i elevens utveckling.Slutsatserna är att föräldrar, skola och övriga aktörer behöver samarbeta för att främja elevens närvaro..