SammanfattningI dagens krympande värld så tvingas allt fler företag ut på den internationella marknaden. Detta kan vara problematiskt för många små och medelstora företag då de saknar de resurser de behöver för att skaffa sig information om de nya marknaderna och deras kultur. Kulturen kan vara det som gör att företagen misslyckas, den kan även vara skälet till att de inte ens vågar försöka. Hofstedes modell om nationalkultur används som huvudteori i denna studie, men även fler teorier har studerats och jämförts med det empiriska materialet. De områden som studeras i huvudsak är kultur och globalisering och i uppsatsen dras paralleller mellan dessa två.   Syftet med denna studie är att ta reda på vilka problem små och medelstora företag ser med kultur vid internationalisering samt hur dessa problem kan lösas.

Denna studie syftade till att synliggöra de könskonstruktioner som etablerades, överträddes eller upprätthölls på en förskola i Uppsala. Barn mellan 3 och 5 år samt förskolans pedagoger observerades för att vi skulle kunna besvara vår frågeställning: Vilka genuskonstruktioner skapas i interaktionen mellan barn-pedagog och barn-barn i den fria leken? Kan interaktionen sägas återskapa eller dekonstruera traditionella könsroller? Vi observerade vid ett flertal lektillfällen hur både barn och pedagoger genom sin interaktion med varandra upprätthöll traditionella könsroller eller genusmönster. Vi fann att Leksaker förde med sig olika begränsningar och att dessa kan sägas representera stereotypt feminina eller maskulina egenskaper. Barns lek konstruerades vid vissa tillfällen kring genus som särskiljande egenskap, till exempel de tillfällen då barnen lekte i olika lag.

Sammanfattning I mitt examensarbete har jag undersökt barns meningsskapande i förhållande till sina egna (lek)saker utifrån deras berättelser. Jag har beskrivit vilka teman som förekommer i deras berättelser om sina (lek)saker och dessa visade på vad barnen skapar mening om och hur de skapar mening. Jag refererar min studie till tidigare forskning med relevans för mitt syfte som mediering genom artefakter, olika perspektiv på Leksaker, barns olika leksakspreferenser utifrån kön och skapande av kön. Jag använder mig i min studie av en kvalitativ metod och jag genomförde totalt tio semistrukturerade intervjuer med barn på två förskolor i en kommun i södra Skåne. Resultatet visar att barns (lek)saker inte bara är ting, de är kulturella artefakter i barns meningsskapande.

Abstract Detta examensarbete handlar om att försöka redogöra för vad barn gör i sin fria lek men även vilka hinder och möjligheter de möter när de leker fri lek på förskolan. Jag har utfört en kvalitativ undersökning med etnografisk ansats med observation som metod för att försöka svara på de frågeställningar och syfte för denna undersökning. De resultat som framkom i min studie var att när barn väljer att leka något i sin fria lek så är det alltid något av värde. Att genom fri lek lär de och utvecklas de, ensamma eller i samspel med andra barn eller vuxna. Annat resultat som framkom i min studie var även att det som barn lekte i sin fria lek gav mig intrycket att pedagogerna i vissa fall inte ansåg barns lekar som något vettigt och meningsfullt.

Syftet med studien var att beskriva icke farmakologiska metoder för att reducera barns rädsla och smärta inför cancerrelaterade behandlingar och undersökningar. Studien genomfördes som en litteraturstudie med beskrivande design. 21 vetenskapliga artiklar inkluderades, analyserades och lades som grund för resultatet. Resultatet visade att distraktion var den vanligaste förekommande icke farmakologiska omvårdnadsåtgärden för att minska barns rädsla och smärta inför smärtsamma cancerrelaterade behandlingar och undersökningar. Distraktion i form av kommunikation, beröring och hjälpmedel distraherar, lugnar, ökar smärttoleransen, förbättrar vårdresultatet och ger positiva vårderfarenheter.

Undersökningens syfte är att ge en ökad kunskap om vilken betydelse ute- och innemiljön kan ha för barns möjligheter till lek. Genom litteraturstudier undersöks relationen mellan barns lek, miljön och pedagogen. I den teoretiska bakgrunden tas upp hur förskolans styrdokument har förändrats ur ett historiskt perspektiv och olika forskares åsikter angående denna relation. Mina frågor gäller hur pedagogerna tänker om miljön på förskolan inne och ute och vilken betydelse de tillskriver miljön för barns möjligheter till lek. Metoden för detta är den kvalitativa med fallstudier och innebär insamling av data genom intervjuer av fyra förskolepedagoger på en förskola i en skånsk kommun.

This essay will focus on the significance of gender in toys´ portrayed in children books for the age 3-5years. The aim for the essay, partly, is to highlight how gender stereotypes can come forth and affect children through the way toys are illustrated within children?s books. The essay will address books from two different time periods, the first period being the 40-50- 60's and the other being the 00´s. The questions to be addressed in this essay is; what type of toys? children play with in the books used in the analysis, and if a change can be detected between the different time periods in terms of gender awareness in what type of toys are presented in the books.The main method used in this essay is an iconological image analysis in which the first step is mapping, other methods used is analysis and interpretation.

Sammanfattning I Lpfö98/2010 formuleras i ett av uppdragen att ?[f]lickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller? (Lpfö 98/2010, s 5). Det anges även att pedagogers förväntningar och sätt att bemöta pojkar och flickor bidrar till att skapa uppfattningar hos barnen om vad som anses vara kvinnligt och manligt. Detta ska motverkas genom att utmana traditionella könsmönster och könsroller (Lpfö 98/2010). Uppsatsens syfte är att undersöka, med tanke på läroplanens formulering, hur pedagoger i förskolans verksamhet säger sig arbeta med genus- och jämställdhet.

Dagens aktuella litteratur innehåller inte någon analys av kommunikationsprocessen vad gäller sändare till mottagare, hur ser kommunikationen ut när mottagaren inte är samma person som köparen, som i en ?förälderbarn? relation? Detta är en vinkel som vi tycker bör belysas i ämnet ?kommunikations- teori?. I vår uppsats har vi valt att studera denna vinkel och har därefter utvecklat en modell över just denna typ av kommunikation, där köparen - föräldern, av produkten inte är samma som användaren ? barnet. Modellen grundar sig på den klassiska kommunikationsmodellen; Elementen i kommunikations processen.

BakgrundI bakgrunden redogörs för barns utevistelse på förskolan och utemiljöns påverkan på deras lärande och samspel. Tidigare forskning visar på att utomhusmiljön måste inbjuda barnen till stimulans, utmaningar och kreativitet. I läroplanen (1998 rev 2010, s. 9) står det att barnen ska få möjligheten att utveckla sitt kunnande om bygg och konstruktion med hjälp av olika sorters material.SyfteSyftet med utvecklingsarbetet är att förändra utomhusmiljön på en förskolegård. I studien kommer återvinningsmaterial att användas.

Syftet med studien var att beskriva icke farmakologiska metoder för att reducera barns rädsla och smärta inför cancerrelaterade behandlingar och undersökningar. Studien genomfördes som en litteraturstudie med beskrivande design. 21 vetenskapliga artiklar inkluderades, analyserades och lades som grund för resultatet. Resultatet visade att distraktion var den vanligaste förekommande icke farmakologiska omvårdnadsåtgärden för att minska barns rädsla och smärta inför smärtsamma cancerrelaterade behandlingar och undersökningar. Distraktion i form av kommunikation, beröring och hjälpmedel distraherar, lugnar, ökar smärttoleransen, förbättrar vårdresultatet och ger positiva vårderfarenheter.

Trots att djurskyddslagstiftningen kräver att djur ska kunna bete sig naturligt och att Jordbruksverkets föreskrifter fastställer att strömedlets mängd och egenskaper ska uppfylla grisarnas sysselsättnings- och komfortbehov, så är halmmängden sannolikt helt otillräcklig för många svenska grisar. Forskning visar tydligt att brist på halm leder till omriktade beteenden såsom svansbitning, något som direkt påverkar djurens välfärd och hälsa. Detta arbete visar att halmen på olika sätt har en stor betydelse för grisarna: den möjliggör starkt motiverade beteenden, den ger sysselsättning, den förhindrar omriktade beteenden, den utgör foder, den skyddar mot skador från hårda golv och den erbjuder komfort för grisarna. Halmen är dessutom ett av grisarnas favoritmaterial då de själva får välja. Arbetet visar även att finhackad halm samt Leksaker av olika slag inte har samma positiva egenskaper som halmen, och de bör därför inte ersätta den. Syftet med arbetet var att undersöka grisarnas behov av halm samt att försöka fastställa den halmmängd som både tillfredsställer grisarnas explorativa behov och förhindrar omriktade beteenden. Den mängden visade sig vara markant högre än den uppskattade, faktiska halmgivan hos djurhållarna.

Abstract Mårtensson, Helen (2009). Samspel på en småbarnsavdelning på en förskola. Malmö högskola: Lärarutbildningen. Syftet med den här studien var att ta reda på hur pedagogerna på en 1,5- och 2-åringsavdelning främjar barnens samspel och hur 1,5- och 2-åringarna samspelar med barnen i samma ålder under den fria tiden, då det finns tid till att leka och även hur de tar kontakt med pedagogerna. Studiens syfte var också att ta reda på hur samspel i sin tur påverkar barnens lärande. Frågeställningarna som studien har utgått ifrån är: Hur arbetar pedagogerna i praktiken för att främja barnens samspel? På vilka sätt samspelar 1,5- och 2-åringar med de andra barnen på avdelningen? På vilka sätt tar 1,5- och 2-åringarna kontakt med pedagogerna? Metoderna som har använts för att få svar på frågor är intervjuer och observationer.

Den här undersökningen behandlar inomhusmiljön och barns inflytande i förskolan. Syftet med studien är att få en förståelse för barns inflytande över inomhusmiljön, både avseende föremål och rumsliga aspekter. Jag vill få en bredare syn på hur barn utövar inflytande över inomhusmiljön och vad lärarnas roll i detta innebär. Studien utgår från det postmoderna kunskapsperspektivet och använder tidigare forskning hos bland annat Ann Skantze, Elisabeth Nordin-Hultman, Kristina Westlund och Elisabeth Arnér för problematisering av data. Som led i studien används vidare statliga utredningar framförallt Utbildningsdepartementets rapport Var -dags - inflytande i förskola, skola och vuxenutbildning (Ds 2003:46).

Vårt informationssamhälle ställer allt högre krav på den enskilda individens läs- och skrivförmåga samtidigt som de internationella undersökningarna PISA och PIRLS (Skolverket) visar på att svenska elevers kunskaper kring läsning och skrivning har försämrats genom åren. Vad kan detta beror på? Hur arbetar dagens skola, utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv, för att höja läs- och skrivkompetensen? Frågor som rör skolan är ständigt med i samhällsdebatten och skolans uppdrag förändras i takt med att politiska idéer och värderingar i samhället skiftar. Syftet med undersökningen är att få kunskap och förståelse om hur speciallärare i grundskolan resonerar kring sina val av metoder för elevers läs- och skrivutveckling. Vår teoretiska ansats utgår både från ett sociokulturellt och biologiskt perspektiv där lärarberättelser utgör vårt empiriska material.