I Sandviken har man tillverkat kalldragen tråd sedan 1870-talet. Idag är det Wire Sandviken AB som står för produktionen. Här tillverkas rostfri fjäder-, svets-, platt-, medicin- och finmekaniktråd. Produkter från Wire Sandviken AB återfinns överallt i det dagliga livet, t.ex. i elektronik, i bilar, i aerosoler, på oljeplattformar, i Leksaker och sportutrustning såväl som hos tandläkaren.

I dagens samhälles rika informationsflöde färgas barns intressen och kunskaper av det massiva populärkulturella utbud som råder, där de möter karaktärer i en mängd resurser så som tv-spel, filmer, Leksaker och kläder. Då dessa populärkulturella karaktärer är så frekvent närvarande i barns liv används de flitigt i lek och i samtal med andra barn. Kunskapen barn besitter om dessa karaktärer och det som omger dem är stor och de populärkulturella resurserna blir på grund av detta en bidragande del av det som formar barns gemensamma kultur. Den kunskap barn äger om populärkulturella karaktärer och resurser borde i större utsträckning tas tillvara på i vår förskola, då dessa kunskaper ger oändliga möjligheter till lärande och meningskapande. Vi frågar oss därför i denna studie vilken plats barns populärkulturella intressen har i förskolan, hur deras kunskaper kan visa sig samt vilka fördelar det finns med att använda populärkulturen som en resurs för lärande.Den teori som genomsyrar studien är socialsemiotikens multimodala perspektiv som ser alla resurser till meningskapande som lärande och betydelsefulla för de som innefattas i det rådande sammanhanget.

Syftet med denna studie var att se hur den fysiska miljön i förskolan påverkar barns sätt att leka och agera, samt se om pedagogerna är medvetna om miljöns betydelse. Mina upplevelser om hur ointressant en förskolans miljö kan vara i färgsättning och utformning har inspirerat mig till detta arbete. Enligt Lpfö 98 och forskare bör miljön i förskolan vara innehållsrik, öppen och inbjudande och stimulera fantasi, kreativitet och lärande. Miljön ska ständigt reflekteras över och utvecklas utifrån barnen och deras intressen och kunskaper. Barnen bör även vara delaktiga i utformandet av miljön, direkt eller indirekt, för att det ska bli så bra som möjligt utifrån barnen.Studien har begränsats till en avdelning eftersom en kombination av undersökningsmetoder använts och det empiriska materialet annars skulle ha blivit ohanterligt.

SammanfattningDen tekniska utvecklingen i dagens samhälle går allt fortare. Vi talar ofta om den tekniska kompetens som man förväntas besitta idag. Samhället har en förväntning på individen att klara av allt mer teknik. Det kan handla om att använda GPS som standard i våra bilar, och för barnens del allt mer digitala och tekniska Leksaker, samt miljöer. Med denna förväntan undrar vi om det går att förbereda och rusta barnen tidigt i förskolan för den allt mer föränderliga miljö inom teknikområdet som de kommer att möta inom en snar framtid.

Studiens syfte har varit att dels undersöka vad barn leker och vad de leker med vid utevistelse på förskolan och dels att studera leken ur ett genusperspektiv. Läroplanen för förskolan framhäver att barn har rätt att vistas både inne och ute på förskolan samt att de ska ges möjlighet till att leka utifrån deras fantasi och intressen. Läroplanen ska även ligga till grund för ett arbete där jämställdhet mellan könen råder. Alla barn oavsett könstillhörighet har samma rättigheter på förskolan och ska ges samma möjligheter till lek och aktivitet såväl inne som ute på förskolan. Det är en daglig rutin på de flesta förskolor runt om i landet att vistas ute en till två gånger dagligen, det finns även en del förskolor som lägger all sin tid utomhus.

Det är ingen svår konst att känna igen ett rum som bebos av ett barn. Där finns barntapeter, heltäckningsmatta, mycket färg och naturligtvis Leksaker. Så ser barnets närmaste innemiljö oftast och förhoppningsvis ut, men hur är det med utemiljön? Barns lek är beroende av den miljö i vilken leken tar form. Några av de starkaste barndomsminnen som de flesta vuxna människor har skapades i en utomhusmiljö.

Det som klassas som populärkultur finns idag tillgängligt för barn via många kommunikationskanaler. De kan relativt enkelt komma i kontakt med bland annat olika mediekaraktärer genom filmer, digitala spel och smartplattor som finns mer lättillgängligt i dagens samhälle, främst i hemmet men även till viss del i förskolan. Vi vill undersöka om barnens lekar är inspirerade av den populärkultur som råder samt hur det i så fall kommer till uttryck. Följden av detta blir då att försöka se hur dessa lekar tas emot i förskolan av de pedagoger som arbetar där. De centrala begrepp som studien inriktar sig på är framförallt populärkultur och lek men berör även de normer som finns i förskolan när det gäller genus, könsskillnader, miljö, material samt våldslekar och vad som anses vara tillåtet och otillåtet.

Sammanfattning Barn möter idag populärkultur både i leksaksaffärerna och klädesaffärerna men även i TV-reklamen. Populärkulturella Leksaker blir något barnen har ett gemensamt fokus till och skapar gemenskap kring. Leksakerna kan därför bidra till att barns tankar och kunskaper i förskolan blir till ett gemensamt intresse. Barns erfarenheter bildas till stor del i förskolan där de tillbringar mycket tid. Förskolan blir därför en social och kulturell mötesplats där barns intressen kan tas tillvara.

Det har blivit viktigare att kunna hävda sig på marknaden gentemot de nu många stormarknader och kedjor som expanderar och blir fler. Vi tänker beröra de ämnen som handlar om butikers miljöer. Förutom sortiment och pris kan butiker konkurrera på marknaden om de har och använder sig av en fungerande butiksmiljö. Om butikspersonalen arbetar aktivt och har en attraktiv och säljande miljö i sin butik kan butiken konkurrera trots att det är en lokal handlare med små resurser. Därför kommer denna rapport att handla om den exteriöra, interiöra och psykosociala miljö och hur den lokala handlaren använder sig av dessa miljöer.

Personalarbetet har sedan det introducerades i organisationer präglats av ett skiftande fokus och en otydlig ansvarsfördelning. Detta har resulterat i att personalchefers arbetsroll saknar tydliga gränser och ofta slits mellan att vara operativ och strategisk. Tidigare forskning visar att organisationsstrukturen skapar olika hinder och möjligheter för arbetsrollen och dess inflytande i organisationen. Samtidigt saknar personalchefer ofta den makt och prestige som traditionellt sätt finns i en chefsroll, vilket ytterligare bidrar till att skapa en komplexitet i arbetsrollen. Syftet med studien är att utifrån intervjuer med fem decentraliserat organiserade personalchefer skapa kunskap om hur personalchefer upplever sin arbetsroll och sitt inflytande i organisationen.

Syftet med vår uppsats är att studera hur barnen i förskolan använder de fysiska rummen och dess material, exempelvis Leksaker och böcker. Vi vill även använda oss av ett genusperspektiv för att analysera miljön och dess material i interaktion med barn och pedagoger. Vi vill även studera om pedagogerna ger barnen möjligheter eller skapar begränsningar för flickor och pojkar. Blir förskolans material tillgängligt eller otillgängligt beroende på barnens kön? Vilka normer producerar de barnböcker som finns på avdelningarna? Vilket inflytande har barnen över miljön? Dessa är några av de frågor vi sökt svar på med hjälp av en kvalitativ, hermeneutisk ansats.

Vi utsätts dagligen för en mängd kemikalier, vissa av dem är skadliga både för människan och miljö. För att uppnå det svenska miljökvalitetsmålet giftfri miljö är det av yttersta vikt att förskolorna måste bli giftfria, detta då många förskolor har produkter och Leksaker som innehåller miljöfarliga ämnen. Barn är känsligare än vuxna och det är därför av stor betydels att fasa ut produkter från förskolorna där barnen vistas många timmar om dagen. Flertalet kommuner har starta detta arbete men det är viktigt att det sker en beteendeförändring för att åstadkomma ett hållbart resultat.Syftet med studien var att undersöka om information till förskolepersonalen har bidragit till ökad kunskap om miljöfarliga kemikalier på förskolan. Studien syftar även att undersöka om ökad kunskap har lett till ett förändringsarbete samt vilka hinder och möjligheter som finns för att använda kunskapen i ett arbete för giftfri förskola.

Genus och jämställdhet är centrala begrepp i vårt samhälle. Redan i förskolan kan barnen bli påverkade av genus. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) nämner att personalen ska motverka de traditionella könsmönstren i förskolan. Studien ger en inblick i några barns uppfattningar kring genus och jämställdhet utifrån en barnbok vars syfte är att främja jämställdhet. Undersökningen har även utförts för att kunna uppmärksamma eventuella skillnader mellan pojkars och flickors uppfattningar kring genus och jämställdhet utifrån den valda barnboken.

The main purpose of this study is to examine differences and similarities concerning teamwork and interactive skills among preschool children while they interact with an Ipad respective a number of selected traditional artifacts. The traditional artifacts chosen for this study are small Lego blocks, JovoToys (click and construct system) and large puzzles. The study takes its starting point on the basis of both a social- and a learning perspective when different groups of preschool children in the ages from three to five years interact in fellowship groups with respective artifact. Primarily the main focus is to examine differences and similarities that appear from without the social perspective.The overall objective is to identify what eventual differences and similarities can be found purposely on both what is happening in the social interaction between the preschool children themselves but also what is taking place in the interaction between the children and each artifact. This study will also via theoretical frameworks create an understanding why eventual differences and similarities exist.The results are based on both a literature review and a field study.

Det har blivit viktigare att kunna hävda sig på marknaden gentemot de nu många stormarknader och kedjor som expanderar och blir fler. Vi tänker beröra de ämnen som handlar om butikers miljöer. Förutom sortiment och pris kan butiker konkurrera på marknaden om de har och använder sig av en fungerande butiksmiljö. Om butikspersonalen arbetar aktivt och har en attraktiv och säljande miljö i sin butik kan butiken konkurrera trots att det är en lokal handlare med små resurser. Därför kommer denna rapport att handla om den exteriöra, interiöra och psykosociala miljö och hur den lokala handlaren använder sig av dessa miljöer.