Lekmiljö för mening: Ett designförslag med syftet att skapa en tillgänglig Lekplats för rörelsehindrade barn, koncentrerar sig på problematiken kring Lekplatser och rörelsehindrade barn. Syftet med arbetet är att formge en tillgänglig Lekplats för rörelsehindrade barn.Teori i uppsatsen innehåller essentiella komponenter inom informationsdesign rumslig gestaltning. Metoderna såsom intervju, Lekplatsobservationer och skisser har bidragit till strävan att uppnå examensarbetets mål.Uppsatsens slutsats påpekar att ingen av de observerade Lekplatserna är helt tillgängliga för rörelsehindrade barn. Med helt tillgänglig menas att Lekplatsen dels går att tas sig in i, exempelvis med sin rullstol och dels att lekredskapen är tillgängliga lekmässigt för de rörelsehindrade barnen.Designförslaget som är framlagt i uppsatsen visar en Lekplats med flera lekmöjligheter till rörelsehindrade barn. Det är en utveckling av bland annat rumsliga funktioner för att skapa en mötesplats där barn som har rörelsehinder ges möjligheter att leka med alla andra barn som inte har något funktionshinder..

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur elevers lek- och beteendemönster ändras utifrån Lekplats och miljö. Frågeställningar som vi utgick ifrån var: Hur påverkas leken av Lekplatsen, har utformningen någon betydelse? Vilka skillnader framkommer i leken vid ändrad lekmiljö/Lekplats? För att samla in information om barns utveckling, lek och hur leken ser ut valde vi att först gå igenom teoretiskt material som var relevant för våra problemställningar. För att ta reda på hur barns lek ser ut observerade vi barn i 8 års ålder på två Lekplatser. Dessa Lekplatser var ?hemmaLekplats? och en närliggande Lekplats, som vi döpt till ?borta Lekplatsen?.

Mitt huvudsakliga syfte är att öka mina kunskaper kring planering av, och uppfattningar om, barns planerade utomhusmiljöer. För att komma fram till mina resultat har jag intervjuat besökare på temaLekplatsen Spiralen och även tjänstemän vid Malmö stad, som är ansvariga för planeringen av Lekplatsen. Mina resultat visar att besökare vid temaLekplatsen Spiralen inte alltid använder och uppfattar Lekplatsen på det vis som platsen är planerad. Ett samarbete mellan människor med olika kompetenser skulle kunna bidra till en förbättrad utemiljö för barn. Nyckelord: intervjuer, lekmiljö, Lekplats, planering, säkerhetsaspekter, utomhuslekar, utomhusmiljö.

?Virtuell lek med sand och vatten? är ett projekt i samarbete med HAGS Aneby AB. Syftet med lekredskapet är att reducera barns stillasittande vardag. Genom att koppla samman fysiskt stimulerande lek med möjligheterna inom de virtuella leksaksvärldarna är målet att underlätta övergången mellan de digitala, passiva spelaktiviteterna och mer fysiskt stimulerande aktiviteter. Med utgångspunkt i den klassiska sandlådan ville jag undersöka och utveckla sandlådans potential.

Detta examensarbete innehåller förslag till riktlinjer förgestaltning av en Lekplats för fl er än bara yngre barn. Detinnehåller också ett gestaltningsprogram för en Lekplatsi Kumla, Örebro län. Utgångspunkten för Lekplatseni Kumla är att den plats som gestaltas ska locka inteendast yngre barn, utan även ungdomar och vuxna tilllek. Gestaltningsförslaget formades utifrån de riktlinjersom jag kommit fram till och som redovisas i arbetetsförsta del. Dessa tankar om en bredare ambition för enLekplats väcktes av stadsträdgårdsmästare Edit Ugrai,Kumla, som jag också haft kontakt med under arbetetsgång.Gestaltningen förbereddes genom studier avlitteratur, deltagande i konferensen ?Lekplatsens nyakläder? arrangerad av Movium samt genomförandetav en workshop.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 15 hp, 2015..

Denna rapport behandlar examensarbetet ?kompletterande design till befintlig Lekplats?. Det är den avslutande delen på högskoleingenjörsprogrammet Industriell design och har utförts vid Institutionen för arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet under höstterminen 2008. Uppgiften har varit att ge förslag till förändringar som kan göras vid en befintlig Lekplats på Skurholmens förskola i Luleå. Under arbetet har hänsyn tagits till barns ergonomi och säkerhet.

I allt tätare städer blir gröna oaser av ännu större betydelse för både barn och vuxna. Det finns forskning som pekar på vikten av naturmaterial och vegetation på Lekplatser. Trots detta har flera Lekplatser som uppförts de senaste åren ett ytskikt av gummigranulat. Två anledningar till varför materialet har börjat användas är dess goda egenskaper som fallskydd samt att det är tillgängligt för barn och anhöriga med funktionshinder. Huvudsyftet med uppsatsen är att skapa en diskussion kring lämpligheten av gummigranulat på Lekplatser. Eftersom gummigranulat är ett förhållandevis nytt material finns det ännu inte så mycket forskning kring dess användbarhet och framförallt inte kring användningen på Lekplatser.

SAMMANFATTNING Det här examensarbetet är inriktat på att se vilken betydelse vegetation har för barnets lek. Har det någon betydelse, eller inte? Hur påverkas leken av vegetation på en Lekplats? Jag har fördjupat mig i litteratur om ämnet, utfört observationer av barns lek på utvalda Lekplatser och intervjuat personer som arbetar med projektering av lekmiljöer för barn. Bakgrunden till arbetet är att jag under min utbildning till Landskapsingenjör genomgick kursen markprojektering. Vi fick där projektera en Lekplats till en förskola. Vid ett tillfälle hade vi en föreläsning med miljöpsykolog Fredrika Mårtensson.

Syftet med examensarbetet är att ta fram ett gestaltningsförslag för en temaLekplats i anslutning till Sjöhistoriska museet i Stockholm. Gestaltningen baseras på platsens utgångspunkter, litteraturstudie, platsanalys och inspirationsexempel. De utgångspunkter som har ansetts vara mest viktiga för arbetet har varit museets verksamhet och önskemål för en ny Lekplats. Därmed har det maritima temat samt möjligheter till lek, lärande och pedagogisk verksamhet varit av extra vikt. I litteraturstudien beskrivs barns lek, aspekter som kan vara viktiga att tänka på vid utformning av Lekplatser samt en beskrivning av temaLekplatser med Malmö som exempel.

Genom detta arbete vill jag främst se hur man kan använda sig av naturen när man ska anlägga Lekplatser, vilka lösningar man kan göra med små medel, med material från naturen. Jag vill även ta reda på hur viktigt det är för barn att få tillgång till naturen i sin lek. Det kommer jag att ta reda på genom en litteratur studie där jag avser att svara på frågorna: Varför utemiljön är viktig?, Hur man kan anlägga naturlikt? .

Lekparker kan ha en viktig funktion i samhället, inte bara som en plats för barns lek utan även som en plats där människor i alla åldrar kan mötas (Faskunger 2008). Detta examensarbete presenterar, utvärderar och utvecklar ett praktiskt arbetsverktyg för inventering, analys och värdering av lekparker som gröna mötesplatser..

For an outdoor environment to function optimally as a playarea requires that it is flexible, that is, contains places and elements that give room for the imagination and for own interpetretations, and also that the children in some way can influence and change their surroundings. It is also important to have variety, both in the sense that the playground has a unique character that distinguishes it from other places, and that it allows many different games and activities. There should for example be room for both wild games of running and moving around where many children can participate, and calm corners to withdraw to for rest or quiet play. A good playground should surprise, challenge and encourage children to discover their surroundings. One way to achive this is to use plants and materials from nature, whose irregular forms and structures can become interesting elements to explore. Vegetation also gives sence-experiences of various kinds, materials like twigs and leafs to play with and a place to play house.

Syftet med detta arbete är att ge förslag på några generella principer för strategisk lokalisering av Lekplatser. Principerna ska ligga till grund för en studie i Landskrona där ett åtgärdsförslag för lokaliseringen av Lekplatser ges. Genom litteraturstudier undersöks vilka faktorer i den fysiska miljön som kan påverka behov och användning av Lekplatser. De faktorer som enligt studien kan påverka behovet av Lekplatser är hur trafi kerat ett område är, vilken tillgång till natur som fi nns, samt hur många barn det bor i området. De faktorer som påverkar användningen av en Lekplats är hur den ligger i förhållandet till vägar, grönområden och bebyggelse. I arbetet tas några lokaliseringsprinciper fram för att beskriva hur dessa faktorer kan mätas. Mätningen görs för att bedöma hur många Lekplatser som behövs samt vilken placering som kan gynna deras användning. Bedömningen av hur många Lekplatser som behövs görs genom att mäta förhållandet mellan antalet barn och områdestyp.

Jag har i min undersökning uppmärksammat den dolda konsten som alltid finns tillgänglig i vårt allmänna stadsrum. Utifrån tre platsbestämda offentliga konstverk behandlar denna uppsats frågeställningen, Hur används stadens offentliga konst av barn och unga i tre bostadsområden? Syftet med uppsatsen är att genom fältstudier undersöka hur konstverk i bostadsområden används av de barn och unga som bor där. De konstverk uppsatsen ställer i centrum har skilda egenskaper, tillkomst syften och estetiska utseenden. De är alla belägna i Stockholms ytterområden.