Vår upplevda hälsa påverkas av hur vi lever. Idag lever vi i stress och har höga krav på oss själva och andra vilket påverkar vår hälsa. Många lever idag med psykisk ohälsa. Idag finns det forskning som visar att djur och natur har positiva effekter på människors upplevda hälsa. Genom forskningen har verksamheter med hjälp av djur och natur skapats för att få personer med psykisk ohälsa uppleva en bättre hälsa.Syfte: syftet med uppsatsen är att få en förståelse för hur rehabiliteringsprocessen inom grön/djurrehabilitering, där djur och natur är grunden för hälsoarbetet, påverkat deltagarnas hälsa i form av beteende, sätt att tänka, syn på sig själv och social samvaro.Metod: En kvalitativmetod användes i form av enskilda intervjuer.Resultat/analys: Resultatet som togs fram visades att djuren och naturen hade flera positiva effekter på deltagarnas upplevda hälsa både direkt och i ett långsiktigt perspektiv.

Enligt den senaste stora kostundersökningen, Riksmaten ? barn 2003, där bland annat 4-åringar ingick så framgick det att de åt för mycket kakor, glass, läsk och godis och för lite frukt och grönsaker i förhållande till näringsrekommendationerna. Då de matvanor man skaffar sig som liten följer med upp i vuxen ålder är det bra att som barn skaffa sig goda matvanor. Barn som går på förskola äter många måltider där. Förutom att ge ett utbud av nya livsmedel och maträtter så har förskolan även möjlighet att skapa normer om vad som är bra matvanor.

Syftet med studien är att belysa föräldrars attityder till läxors betydelse för socialt umgänge och barns inlärning. Avsikten är också att ta reda på föräldrars inställning till hur läxor påverkar barns utveckling, vilket syfte skolan har med läxor, samt belysa de orättvisor som kan framträda i samband med läxor. Fyra föräldrar intervjuades och resultatet visar att föräldrarna har en positiv erfarenhet av läxor. Eftersom målet med undersökningen är att få kunskap om människors inställning valdes en kvalitativ intervjuundersökning. I undersökningen framträdde intressanta diskussioner kring huruvida läxor är rättvisa mot eleverna och vilket ansvar skola, föräldrar och elever har i läxläsningen.

Vår upplevda hälsa påverkas av hur vi lever. Idag lever vi i stress och har höga krav på oss själva och andra vilket påverkar vår hälsa. Många lever idag med psykisk ohälsa. Idag finns det forskning som visar att djur och natur har positiva effekter på människors upplevda hälsa. Genom forskningen har verksamheter med hjälp av djur och natur skapats för att få personer med psykisk ohälsa uppleva en bättre hälsa.Syfte: syftet med uppsatsen är att få en förståelse för hur rehabiliteringsprocessen inom grön/djurrehabilitering, där djur och natur är grunden för hälsoarbetet, påverkat deltagarnas hälsa i form av beteende, sätt att tänka, syn på sig själv och social samvaro.Metod: En kvalitativmetod användes i form av enskilda intervjuer.Resultat/analys: Resultatet som togs fram visades att djuren och naturen hade flera positiva effekter på deltagarnas upplevda hälsa både direkt och i ett långsiktigt perspektiv.

Introduktion: Inom vård och omsorg för äldre är ett av målen att aktivera och socialisera de äldre. Kanske har man emellertid feltolkat vilka behov de äldre har? Det kan vara en fördel att problematisera kring detta genom att även ha teorier som inte fokuserar på att aktivitet är en förutsättning för att kunna uppnå ett gott åldrande i åtanke då vikten av aktivitet undersöks. Syfte: Syftet var att undersöka vikten av aktivitet för att uppnå ett gott åldrande. Frågeställningarna var: Vilka effekter har aktivitet på den äldre människans upplevelse av ett gott åldrande? Vilka hinder och möjligheter till aktivitet finns för den äldre människan? Metod: Systematisk litteraturstudie.

Syftet med uppsatsen är att utifrån en socialpsykologisk ansats synliggöra våra respondenters berättelser och tankar och då främst i deras medierade interaktioner med olika grupper.Detta har vi undersökt utifrån en hermeneutisk ansats genom kvalitativa intervjuer med elever i en skolklass där vi valde att fokusera på deras medierade interaktioner. I undersökningen av elevernas medierade interaktioner synliggjordes deras relationsskapande och deras attraktion till nätanvändandet. Uppsatsens centrala tema är: ungdomarnas användning av Internet, nätbehov, sociala relationer och utanförskap, näthandlingar och eget och andras ansvar.Vi lever i en tid där snabb utveckling och högt tempo styr våra liv och när produktionen av ny kunskap och konsumtion virvlar fram är det lätt att tappa fotfästet och förlora sig i en stor värld, kanske speciellt om man befinner sig mellan barn och vuxenvärlden. Kanske finner ungdomarna ett ännu större behov av att skapa relationer med andra efter att ha öppnat boxen till en lättåtkomlig värld till andras inre via Internet? Som så mycket annat gäller det att kombinera nytta med nöje och att finna en balans i tillvaron på gott och ont.

Bakgrund: Aspergers syndrom är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning inom autismspektrat där typiska drag är svårigheter att kommunicera och interagera socialt, en fallenhet för specialintressen och en tendens att skapa enformiga beteendemönster och ritualer. Det finns ingen bot mot Aspergers syndrom, men det går att göra tillvaron mer hanterbar med adekvata åtgärder. Som teoretisk referensram användes Dahlbergs m.fl. teori om livsvärlden. Syfte: Att beskriva upplevelser och erfarenheter i tillvaron hos vuxna som lever med Aspergers syndrom samt deras uttryck för adekvata stödåtgärder.

Bakgrund: Målet med föräldrastöd i grupp är att det ska vara en stödjande miljö, att föräldrarna finner trygghet och utvecklar kunskap, får möjlighet till socialt nätverk och att alla har möjlighet till ett likvärdigt stöd. I Göteborg utvecklades år 2008 ett kursmaterial till stöd i föräldragrupp som innehåller en powerpointpresentation med olika ämnen, film, bilder och underlag till diskussion. Syfte: Syftet med studien var att utvärdera föräldrarnas uppfattning av stöd i föräldragrupp. Syftet var även att analysera hur nuvarande powerpointpresentation och stödet i föräldragrupp kan utvecklas. Metod: Metoden som använts var kvantitativ och kvalitativ analys av enkätdata.

Människors hälsa och välmående är starkt forknippat med matvanorna. Då grunden förframtida vanor läggs redan i tidig ålder bör regelbundna mat- och motionsvanor främjas.Frukosten anses vara den viktigaste av dagens måltider då denna har en avgörande betydelseför prestations- och koncentrationsförmågan under resterande delen av dagen. Trots dettapresenterar Livsmedelsverket oroväckande information som visar att en av tio skolungdomarinte äter frukost. Ett annat påstående som nämns i samband med ungdomars frukostvanor äratt andelen fiukostätare minskar ju äldre de blir. Svenskarnas frukostvanor överlag harförändrats en hel del under de senaste åren och frukostätandet utanför hemmet tycks ha blivitallt mer förekommande.

Bakgrund: Besöket med barn på en akutmottagning är oftast oplanerat så föräldrar tar sällan med sig någon leksak eller bok som förströelse under vistelsen. Sjukhusmiljön skiljer sig från miljön i hemmet. Den främmande miljön på sjukhuset med lukter, ljud och vitklädda vårdare kan göra barnen ängsliga. Den fysiska miljöns utformning kan bidra till att både vårdgivare och vårdtagare upplever en större trygghet och är mer tillfreds med sin situation om miljön är estetiskt tilltalande. Syfte: Belysa den inre fysiska miljöns betydelse för barns upplevelse av välbefinnande vid akuta besök på sjukhus.

Med fråganVar finns träjuntan som ingång och övergripande ramfråga behandlar den här undersökningen frågeställningarna Hur ser relationer till tradition ut hos människor som träffas i grupp för att slöjda i materialen trä och textil och Hur skapas kunskaper i slöjdgrupper som arbetar i materialen trä och/eller textil? Undersökningen har syftat till att ta reda på om materialet trä har samma funktion som det textila materialet i att förena människor i motsvarigheter till vad vi kallar syjunta. Undersökningen har därutöver behandlat frågor kring varför människor väljer att träffas på ett sådant sätt, hur relationer till materialet ser ut och vad tradition spelar för roll för denna form av verksamhet. Genom en kort historisk tillbakablick har undersökningen försökt hitta sy- och träjuntornas historiska ursprung. Etnografisk metod har använts för datainsamling, vilket i praktiken har inneburit deltagande observationer, samtal och intervjuer med deltagare i sex olika slöjdgrupper i Mellansverige.

Studien gjordes om ett projekt med målgruppen assyrier/syrianer över 65 år som bor i en av Göteborgs stadsdelar. Syftet med studien var att undersöka hur de äldre assyrierna/syrianerna hade upplevt sitt deltagande i projektet och vad deltagandet hade inneburit för dem, med fokus främst på socialt nätverk och hälsa. Frågeställningarna blev som följande: 1. Hur ser projektdeltagarnas bakgrund och nuvarande sociala situation ut?, 2.

Barthelsson, Marie & Zetterman, My (2009). ?Man vill ju inte se helt knäpp ut liksom ? en kvalitativ studie av en grupp ungdomars relation till bilder på internet. (You Don't Want to Look All Crazy ? a Qualitative Study of a Group of Young People and Their Relations to Pictures on the Internet).

Idag har vi helt annan syn på utbildning och arbete än tidigare, människan förväntas att vara aktiv inom utbildning, lärande och färdighetsutveckling under hela sitt liv. Individer utvecklar social kompetens i samvaro med andra människor, olika människor bidrar på olika sätt till omvandling av individens identitet. Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur vuxenutbildning bidrar till utveckling av individens sociala kompetens och förmågan till reflexivitet. Frågeställningar som besvarades är: · Hur gestaltar sig medvetenhet om social kompetens hos lärare och elever vid vuxenutbildningen? · Hur arbetar man med utveckling av social kompetens och förmågan till reflexivitet hos deltagare inom vuxenutbildningen? · Hur utvecklas individens identitet av deltagande i utbildningen? · På vilket sätt kan man förbättra vuxenutbildning, så att den i större omfattning medverkar till utveckling av social kompetens? För att besvara frågeställningar har jag använt mig av den kvalitativa metoden.

Vi har valt att undersöka en gruppverksamhet i Uppsala kommun, som riktar sig till föräldrar med kognitiva svårigheter. Vi vill i vår studie undersöka hur gruppledarna ser på gruppverksamheten, samt få ökad förståelse för hur de ser på sin roll som gruppledare. Vårt syfte med denna undersökning är också att försöka belysa hur föräldrarna har upplevt sitt deltagande i gruppverksamheten.  Vi har gjort en kvalitativ studie där vi gjort intervjuer med de två gruppledarna. Vi har även fått ta del av ett utvärderingsformulär som föräldrarna fyllt i med hjälp av gruppledarna under det utvärderingssamtal som man hade efter gruppverksamhetens avslut. De teoretiska utgångspunkterna vi haft när vi analyserat vårt material är KASAM och socialkonstruktionism.