Bakgrund: Leukemi är ett samlingsnamn för olika sorters cancer i benmärgen. Sjukdomen kan påverka livskvalitén hos personen som drabbats. Att ha en djupgående och sammanhängande förståelse för en persons upplevelse av att leva med leukemi kan bidra till en stödjande process. Detta genom att vara omtänksam och involvera sig i personens livsvärld. En sammanställning av patografier som beskriver personers upplevelser och erfarenheter av livskvalité kan bidra till kunskap om hur en god omvårdnad kan utföras.Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av livskvalité hos personer med leukemi under deras sjukdomsperiod.Metod: Studien grundades på tre patografier och genomfördes som en innehållsanalys med kvalitativ ansats.

Trygg-bas scripts är mentala anknytningsrepresentationer som bildas och utvecklas hos individen utifrån dess samvaro med anknytningsperson(er). Studiens syfte var att undersöka förekomst av idrottsrelaterade (tävlings) script och sambandet mellan trygg-bas styrka i barnens eventuella sporttävlingsscript, trygg-bas generellt och koherens i barnets anknytningsrepresentation. Dessutom söktes förståelse för barns och föräldrars involvering och upplevelse av barnets idrottsaktivitet. Föräldrapress undersöktes från både barn- och föräldraperspektiv. Slutligen diskuterades samband mellan barnets anknytning och föräldrapress.

I dagens samhälle lever allt fler människor längre och detta beror på att den allmännalevnadsstandarden har ökat. Sedan 1960- talet har den svenska befolkningen som är över 80 årtredubblats vilket innebär att efterfrågan för äldreomsorg har ökat betydligt. Måltiden är en stor delutav vardagen för en person som bor på ett äldreboende, det uppfyller dagligaktiviteter och ärlivsnödvändigt för att kroppen skall fungera som vanligt.Syftet med studien är att analysera hur måltidsmiljön gestaltar sig på ett äldreboende samt attundersöka brukarnas uppfattning kring en bra måltidsmiljö.För att undersöka hur måltiden upplevs och ser ut på ett äldreboende har det genomförts enetnografiskt inspirerad fallstudie som utgjordes av både intervjuer och observationer. Den teoretiskaramen som användes utgick från The Five Aspects Meal Model.För att analysera hur måltidsmiljön gestaltar sig och vad brukarna upplever är ett bra rum, möte ochatmosfär resulterade det i ett upplägg som byggdes kring ett tema: en bra måltidsmiljö, 3 kategorier:materiella faktorer, social samvaro och upplevelse och 19 underkategorier. Temat påvisar den totalahelheten som brukarna återspeglar i vad som bör utgöra grunden i en optimal måltidsmiljöResultatet visar att måltidsfaktorerna kan bidra till en bättre måltidsmiljö.

Personer med funktionsnedsättningar har visat sig stå vid sidan av den vardagliga samhällsgemenskapen i högre utsträckning än andra och dessa personer har också visat sig ha färre nära vänner än andra. Många personer med funktionsnedsättningar har behov av någon person som kan finnas till för dem och bryta deras sociala isolering genom samvaro. Just av denna anledning så kan personer med funktionsnedsättningar bli beviljade kontaktpersoner, som kan stötta dem på detta område. Syftet med studien var att undersöka hur insatsen kontaktperson kan inverka på det sociala livet hos personer med funktionsnedsättningar. En kvalitativ forskningsansats genom djupintervjuer har valts för att studera ämnet.

Syftet med den aktuella kvalitativa studienär att utifrån av empiriska datafördjupa förståelsen för äldre deltagares upplevelser av Må Bra TV(MBT).Metod: Sammanlagt sju äldre från Åboland skärgård som har använt sig av MBT har intervjuats. Data har analyserats enligt Corbin och Strauss modifierade version av grundad teori.Huvudresultat:Det centrala i MBT visade sig vara samvaron i de virtuella möten där deltagarna träffade varandra och studerandevid högskolan.?Att få och ge stöd genom interaktiva möten?framstod där med som en kärnkategori i analysen av data. I analysen av intervjuerna kunde ytterligare fyra kategorier identifieras som alla var relaterade till kärnkategorin. Dessa kategorier beskriver deltagarnas upplevelser av konsekvenserna av att delta i virtuella möten.

Syftet med studien är att beskriva, analysera och förstå innebörden av en öppen, social mötesplats som skapats av några kristna församlingar med avsikt att erbjuda personer med drogberoende, psykisk ohälsa eller andra svårigheter, gemenskap och delaktighet. Studiens frågeställningar utgår från vilken betydelse mötesplatsen har för deltagarna och vilka möjligheter och hinder mötesplatsen innebär för den enskildes upplevelse av delaktighet och gemenskap.Studien utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv och fokuserar på den upplevda erfarenheten från de personer som besöker platsen. Data har samlats in via deltagande observationer,intervjuer och samtal med intervjuliknande inslag och består av 12 observationer och 6 intervjuer. Bearbetning av data har skett via transkribering, kodning, kategorisering och teman. Resultatet har analyserats utifrån en analysram formad utifrån studiens centrala begrepp, delaktighet och gemenskap och underbegreppen identitet, marginalisering, plats och nätverksband.Studiens analys leder till slutsatsen att mötesplatsens betydelse för deltagarna kan summeras med att Zonen är en plats för gemenskap som bygger på att man respekterar varandra och där deltagarna upplever trygghet.

Examensarbetets syfte är att belysa hur pedagoger arbetar med att stödja barns utveckling av den empatiska förmågan, samt hur pedagogerna uppfattar barns utveckling av empati hos det lilla barnet i förskolan. Syftet är även att synliggöra vilka konsekvenser som kan uppstå av att inte stödja barn i deras utveckling av empatisk förmåga. Metoden som valts för detta examensarbete är av formen kvalitativ intervjustudie där den semistrukturerade intervjustrukturen har använts. De som har blivit intervjuade är förskollärare som har lång erfarenhet att arbeta med barn i förskolan. Antalet förskollärare som har intervjuats är tre stycken och alla har intervjuats var för sig om ämnet barns empatiska förmåga i förskolan.

Syftet med följande arbete är att ta reda på hur det särskilda stödet i matematik ser ut i två olika kommuner. Vi vill även ta reda på hur matematikundervisningen ser ut i förhållande till de förmågor som undervisningen i matematik ska fokuseras på att utveckla, enligt kursplanen i matematik. Studien baseras på totalt sex fallbeskrivningar där observation och intervju är metoderna vi använder för att få fram ett resultat. Arbetet ger en översikt över vad tidigare forskning kommit fram till när det gäller matematikundervisning. De teorier vi lyfter fram i arbetet är Griffins (2007) teorier om de tre världarna ? världen av verkliga kvantiteter, världen att räkna och världen av formella symboler, samt Vygotskys (1986) teorier om den proximala zonen, språket som ett meriderande verktyg och att intellektuell utveckling sker i social samvaro med andra.

Medias rapporter om nedskärningar i välfärd och service, inte minst på Sveriges landsbygd, kommer allt tätare. Allt fler bygder väljer nu att ta aktiv del i att kompensera för dessa och gjuta nytt liv i bygden, bland annat genom att starta lokala utvecklingsbolag i en ny form av aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning (svb). I denna kandidatuppsats inom ämnet landsbygdsutveckling undersöker jag utvecklingsbolagens lokala roll och hur de kan förstås i förhållande till det senmoderna samhället. Frågan har undersökts genom en kvalitativ intervjustudie i sörmländska Stavsjö där engagerade bildat bolaget ?Kiladalens utveckling? och genom mitt deltagande i en nationell träff för så kallade svb-bolag.

Bakgrund: Idag lever minst 150 000 personer med demens i Sverige, år 2050 beräknas antalet ha fyrdubblats. Insatserna för personer med demens ska ge dem den hjälp de behöver i det sociala samspelet och ge dem en känsla av trygghet. Att som människa bli sedd och bekräftad ökar chansen för god hälsa, och eftersom hunden är expert på att tolka kroppsspråk och subtila signaler som människor lätt missar erbjuder den ett speciellt sällskap.Syfte: Beskriva hundens roll inom demenssjukvård.Frågeställningar: Hur kan hunden användas i omvårdnaden av personer med demenssjukdom? Vilka effekter har interventioner med hund på personer med demenssjukdom?Metod: Systematisk litteraturstudie.Resultat: Det finns i huvudsak två olika sätt att använda intervention med hund inom demenssjukvård, Animal Assisted Activity (AAA) och Animal Assisted Therapy (AAT). AAA fokuserar på trivsel och social samvaro medan AAT har fokus på individuell behandling.

Utgångspunkten för detta arbete är naturens betydelse för människans hälsa och livskvalitet. Genom de senaste decenniernas forskning har man också börjat förstå på vilket sätt naturen kan påverka patienter, anhöriga och personal inom hälso- och sjukvård. Inom några år kommer Rehabiliteringsmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping att få två takterrasser i anslutning till sin nybyggda klinik. Denna placering för en rehabiliterande utemiljö är unik i sitt slag i Sverige. Syftet med studien var att undersöka vilka behov personal och patienter har vid utformningen av de två takterrasserna. Insamling av data gjordes med hjälp av två metoder (s.k. triangulering) och bestod av en webb enkät och kvalitativa intervjuer.

Examensarbetets fokus är hur små barn mellan ett till tre år interagerar och samlär tillsammans i svensk förskola. Det övergripande syftet var att undersöka hur de yngsta förskolebarnens samspel, samlärande, kommunikation samt kamratrelationer gestaltas i lek och vardagliga situationer på förskolan. Detta för att öka kunskapen om de yngsta barnens sociala värld tillsammans med andra barn och vuxna i förskolan. En kvalitativ undersökning genomfördes på en småbarnsavdelning med 16 barn, där 7 var flickor och 9 var pojkar. 14 av de 16 barnen var även nyinskolade på avdelningen.

Idag är nästan en tredjedel av Sveriges befolkning över 55 år, vilket innebär att en stor årskull snart når pensionsåldern. Demens är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland äldre och drabbar främst personer över 65 år. Med tanke på sjukdomens fysiska och psykiska påverkan på individen anses fler hälsofrämjande insatser vara nödvändiga för att öka demenssjukas upplevelse av välmående och livskvalitet, trots sjukdom. Måltidssituationen kan påverka individers kostintag och matlust både positivt och negativt, därmed är det ett relevant område att utforska.Studiens syfte är att belysa hur måltidssituationen på ett gruppboende för personer med demenssjukdom kan påverka matlust och kostintag. Begreppet måltidssituation definieras i ett tidigt skede med hjälp av Five Aspects Meal Model och används som stöd vid utformning av intervjuguide och under observationer.

BakgrundDenna studie behandlar pedagogers sätt att bemöta och skapa kontakt med barn, äldre än tre år, vid inskolning/överinskolning. Litteratur och forskning kring äldre barns start i förskolan är väldigt sparsamt förekommande vilket ökade vårt intresse allt eftersom mer information hittades. Vi utgår från Sterns teori om barns utveckling och de fem domäner som relaterar till barnets upplevelse av sig själv; samvaro, samspel, samförstånd, samtal och sammanhang.SyfteVårt syfte är att undersöka pedagogers tankar kring sitt sätt att samspela och knyta kontakt till barn mellan tre och sex år vid inskolning/överinskolning.MetodStudien utgår från en kvalitativ fenomenografisk ansats där verktyget self report använts för att undersöka respondenternas upplevelser kring ett fenomen. Tretton pedagoger deltog i studien.ResultatResultatet i studien visar vikten av engagerade pedagoger i samband med inskolning/ överinskolning av barn äldre än tre år och att hela arbetslaget behöver vara involverade. Vidare visar resultatet skillnader på hur man skolar in ett yngre och ett äldre barn.

Uppsatsen bygger på sju enskilda intervjuer med vårdpersonal på ett större äldreboende i södra Sverige. Syftet är att belysa hur personalen trivs och vad som kan inverka på trivseln samt klargöra vad en bra respektive dålig arbetsmiljö kan vara. Därutöver diskuteras hur förhållandet kan se ut mellan sjukskrivningar, dålig arbetsmiljö och otrivsel. Frågeställningarna är: Hur trivs personalen på sin arbetsplats? Vad kan inverka på om man trivs eller inte trivs? Vad upplever personalen som en bra respektive dålig arbetsmiljö? När kan otrivsel och/eller dålig arbetsmiljö leda till sjukskrivningar? Metoden som använts är av kvalitativ karaktär i form av semistrukturerade intervjuer.