Uppsatsen handlar om ett undervisningsförsök där en klass i årskurs sex har blivit indelad i två grupper. Vi bedriver under tre lektioner, i varje grupp, två olika typer av undervisning, där grupp 1 får undervisning genom att lyssna, läsa, skriva och rita och grupp 2 får undervisning genom att sjunga, göra rörelser, dramatisera och arbeta med lera. Undervisningen följs sedan upp med två kunskapstest med två veckors mellanrum för att mäta barnens kunskaper i båda grupperna. Vårt syfte med uppsatsen är att diskutera olika arbetsmetoder i skolan. Frågeställningarna vi kommer att svara på är vilka erfarenheter som gynnar barnens skapande och fantasi, om barnens lärande påverkas av sång, hur barnens lärande påverkas av att få arbeta med kropp och händer och hur barnens minne påverkas av lekfullt lärande.

Bakgrund: Under 2000-talet har många av klubbarna i både Svenska Hockeyligan och Allsvenskan i fotboll haft ekonomiska problem. Flertalet elitidrottsklubbar har gått från att tidigare vara ideella föreningar till att idag, genom bolagiseringar, drivas som elitidrottsföretag. Ett verktyg som idag används för att utveckla företags verksamheter i flera vitt skilda branscher är riskkapital där riskkapitalister eller riskkapitalbolag köper in sig i företaget. Elitidrottsföretagen påverkas dock av regelverk som potentiellt sett begränsar elitidrottsföretagens möjligheter att använda riskkapital.Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera om elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey kan utveckla sin verksamhet med riskkapital.Metod: Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer har genomförts med representanter från tio elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey.Resultat: Studien visar att elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey bör kunna använda sig av riskkapital för att utveckla sin verksamhet. Gällande regelverk, 51-procentsregeln, hämmar dock klubbarna i användningen av riskkapital, då riskkapitalistens möjlighet till kontroll över sin investering begränsas.

Abstract Förskoleklass - lek, skola eller både och? En studie av pedagogers syn på förskoleklassen. Gabrielle Aldenhov och Mariana Rosvall Aldenhov, G och Rosvall, M (2009). Förskoleklass - lek, skola eller både och? Pedagogers syn på förskoleklassen. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola. Det här är en kvalitativ studie som är baserad på intervjuer med två förskollärare, två lärare och en utvecklingssamordnare från skolkontoret som har en förskollärarexamen i grunden och deras syn på förskoleklassens verksamhet. Vi har valt att kalla vårt examensarbete för Förskoleklass - lek, skola eller både och? Pedagogers syn på förskoleklassen.

Vårt projektarbete bestod av att ta fram en lättarbetad och automatiserad kabinvagn. Vi har samarbetat med Braathens Malmö Aviation. Problemet med dagens kabinvagnar är att kabinpersonalen riskerar att få arbetsskador som kostar flygbolagen en del pengar. Därför har vi dÃ¥ tänkt att underlätta för personalen, genom att automatisera kabinvagnarna. Kabinvagnen kommer att ha sektioner som delas upp i rörliga och fasta delar.

This paper aims to analyze the legal functions and characteristics of bills of lading in their basic form to examine the legal framework for the adoption of electronic bills of lading under Swedish law. With a comparative analysis against English law, particular attention is given to the 'document of title' function. This has been claimed to pose challenges in the transition to electronic bills of lading. While Swedish law presents potential parallels, critical aspects like negotiability and indirect possession require resolution. It analyzes international regulations such as the Rotterdam Rules and Model Law, addressing challenges and potential solutions for digitalization.

Genom att la?sa tidigare forskning om Generation Y, inneha?llsmarknadsfo?ring och om sociala medier under uppsatsprocessen fo?ra?ndrades problemsta?llningen succesivt, i enlighet med en abduktiv forskningsansats. Studiens fokus utvecklades fra?n att underso?ka alternativa marknadsfo?ringsmetoder vid marknadsfo?ring mot Generation Y till att omfatta pa? vilken social medieplattform Generation Y a?r mest mottaglig fo?r inneha?llsbaserad marknadsfo?ring.Syftet med denna studie a?r att hja?lpa fo?retag vars ma?lgrupp a?r Generation Y att rikta sin inneha?llsmarknadsfo?ring i ra?tt kanaler och pa? detta sa?tt spara tid och pengar. Fo?r att uppfylla syftet och besvara studiens problem samlades empirisk data in genom en webbaserad, kvantitativ enka?tunderso?kning som genomfo?rdes av totalt 301 respondenter, alla tillho?rande Generation Y.

BakgrundI leken utvecklas bland annat språket och tänkandet, samspelet och den sociala förmågan. I lekens värld återskapar barnen sina tidigare erfarenheter och leken ses som uttryck för att kunna sätta samman erfarenheter på ett nytt sätt. När yngre barn lär, gör de det med hela sin kropp och med alla sina sinnen. Barnens ska ha möjlighet att påverka sin vardag och där skafinnas utrymme för barnens egna initiativ till lek och allehanda aktiviteter. Den fysiska miljön har stor betydelse för hur barns lärande stimuleras och utmanas.

Vid hja?rtoperationer leder man bort blodet fra?n hja?rtat och kopplar upp patienten till en hja?rt-lungmaskin med tillho?rande beha?llare (kardiotomi-reservoar). I det o?ppna sa?ret tillfo?rs koldioxid kontinuerligt. Detta go?rs fo?r att avlufta sa?rha?lan och hindra luft fra?n att komma in i hja?rtat och de stora ka?rlen under kirurgi.

Den aktuella studien har som syfte att visa på hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i Förvaltningsrätten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad på samtliga ansökningar från socialnämnd som tagits upp till muntlig förhandling, gällande barn mellan 0-18 år under januari månad 2014. Jag har även använt mig av juridisk metod då jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och även hur dessa påverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets inställning utifrån eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom två av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

Tidigare forskning visar att personlighet har betydelse fo?r individens stressupplevelse. Sa?rskilt individer ho?gt i Fem-Faktor modellens personlighesdimension neuroticism tenderar att upplevd ho?gre stressniva?er a?n o?vriga fyra personlighetsdimensioner extraversion, samvetsgrannhet, o?ppenhet och sympatiskhet. Denna studie underso?kte relationen mellan samtliga personlighetsdimensioner, samt en del o?vriga variabler, och stress.

Syftet med studien var att undersöka 6-8-åringars uppfattningar om hur den fysiska miljön i klassrummet påverkar deras lust och motivation till skriftspråket. Med fokus på frågeställningarna, vilka element i den fysiska miljön barn upplever skapar lust och motivation till skriftspråket, vilka uppfattningar barn har om lekens betydelse för skriftspråket. Samt vilka möjligheter barn har att leka och att leka med skriftspråket i klassrummet. Metoden som valts för insamling av data är kvalitativa intervjuer, vilka har genomförts i klassrummen på tre skolor i både förskoleklass och i år 1. Totalt har 20 barn intervjuats i studien.

Studiens syfte a?r att underso?ka huruvida det finns skriftspra?kliga skillnader mellan texter skrivna inom ramen fo?r det nationella provet och texter fo?rfattade under annan skoltid. Fra?gesta?llningarna har varit: Vilka spra?kliga skillnader ga?r att se i ja?mfo?relse av elevers texter fra?n nationella provet och lektionstexter pa? tre spra?kliga niva?er (o?vergripande niva?, menings- och ordniva?). Materialet besta?r av 38 elevtexter varav 20 uppsatser a?r fra?n nationella provet ht-11 i svenska 1 och 18 debattartiklar som 18 av dessa 20 elever skrivit i samma kurs.

BAKGRUND: Begreppet lek är ett väldigt stort område och vi har därför valt att begränsaoss till låtsasleken och barns samspel inom lekarna. Inom lekgrupper finns ofta någon form av makt och utanförskap så därför går vi närmare in på ämnet i bakgrunden. I detta kapitel redogör vi även för den tidigare forskning som gjorts inom ämnena låtsasleken och samspel inom leken. I den teoretiska ramen valdes Vygotskijs utvecklingspsykologiska teori som tar upp hur social interaktion bidrar till barns lärande och utveckling.SYFTE: Vårt syfte är att undersöka hur barnen samspelar med varandra i situationer av låtsasleken på förskolan.METOD: Vår forskningsmetod består av observationer som vi har utfört på två olikaförskolor. Vi har observerat 26 barn sammanlagt.

The aim of this study is to increase knowledge and understanding of free play or free fun time importance for children of age around five years in preschool, in order to promote children?s development and learning. The focus was on exploring and better understanding of teacher?s and educators? approach to the free fun play time as a tool in their educational work, and also about their own role in this context as well as analyzing of forms, rules and structures spontaneously created by groups of children having free play fun time. Another important moment of this study was to give more light on approaches to this issue in education theories by Piaget, Vygotsky and Freud among others.As to the practical experimental part of the study it has been performed at a preschool and kindergarten in a suburb at the outskirts of Stockholm, with four employed educators there and with groups of children of age around five.

Pedagoger har ett uppdrag som innebär att de ska arbeta med etiska värden och normer i förskolan. I detta arbete spelar pedagogers förhållningssätt och uppfattning av barns lärande en stor roll.     Vårt syfte med denna c-uppsats är att ta reda på innebörden av etiska värden och normer för förskolepedagoger samt hur de uppfattar att barn lär sig dessa. Forskningsfrågorna är: Vad innebär etiska värden och normer för pedagoger i förskolan? Hur lär barn etiska värden och normer enligt förskolepedagogerna och finns det speciella pedagogiska arbetsmetoder för detta arbete?    Vår undersökning grundar sig på en kvalitativ intervjustudie, som har genomförts med tio pedagoger på fem olika förskolor.    Av resultatet framkommer det att forskningsfrågan om innebörden av etiska värden och normer var en väldigt svår och komplex fråga för pedagogerna att besvara då etiska värden och normer består av så oerhört mycket som kan delas in i många olika begrepp och synsätt.