This study was conducted by using a qualitative textual analysis on UNICEF Sweden?s website with the purpose of problematizing the role of UNICEF Sweden in today?s globalised society. This was done in the context of how organisations of civil society have gained influence. Following questions were answered: How does UNICEF Sweden legitimise its operation? Which strategies does UNICEF Sweden use to encourage involvement and donations?The study shows how UNICEF Sweden legitimises its work by promoting a unique influence, their unique methods of work and by showing how the organisation helps the most disadvantaged children.

The present study deals with the importance of play for children's learning in preschool. The purpose is to investigate the importance of play for children's learning in preschool from a pedagogue?s perspective. The study is based on two issues: How does the pedagogue´s who were interviewed reason about the impact the play has on children's development? How does the pedagogue´s approach to make play a learning situation? The empirical data is based on semi-structured interviews with four preschool pedagogue´s.

Abstract  Nilsson, J. (2011) Waldorf preschool and municipal preschools - How they look at the preschool curriculum. Degree in the teacher education program. Gävle. University of Gävle.

Detta examensarbete beskriver betydelsen av rörelse för barn med koncentrations- och inlärningssvårigheter. Ericsson (2003) syftar på att pedagogisk forskning kring motorikens problemområde ligger på ett övergripande plan där man använder sig av rörelse för att ge barn möjligheter till utveckling inom motorik, psykisk och fysisk utveckling samt kroppskunskap. Med detta arbete vill jag visa att rörelse kan ha en bredare betydelse. Ericsson (2003) menar också att tidigare forskning visar att många barn som har koncentrations- och inlärningssvårigheter även har problem med motorik. Genom att presentera tidigare forskning och annan facklitteratur visas vikten av rörelse och möjligheten för pedagoger i förskolan att utnyttja rörelse och motorisk träning för att underlätta barns koncentrations- och inlärningsförmåga.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i förskolan använder musikaliska uttrycksmedel i arbetet med barn som har annat modersmål än svenska, samt hur barn spontant använder sig musiska uttrycksmedel i lek. De teoretiska utgångspunkterna grundar sig i Vygotskijs sociokulturella lärandeperspektiv, Björkvolds syn på den musiska människan samt Uddéns teorier om musisk kommunikation och musisk pedagogik. Pedagoger på en invandrartät förskola intervjuades, och där genomfördes även observationer av verksamheten. I studiens resultat visas hur barn använder musisk lek i sin vardag genom till exempel rim, spontan sång och dans. Undersökningen visar även hur pedagogerna använder sig av musik i syfte att utveckla barnens språk till viss del, men också att pedagogerna inte alltid är medvetna om hur stor betydelse musik kan ha för barns språkinlärning exempelvis i den spontana musiska Leken..

Syftet med studien är att undersöka om och i så fall hur tärningen används som redskap för barns lärande av matematik. Vi vill även undersöka hur pedagogerna uttrycker att de synliggör matematiken för baren när de använder tärningen samt hur barnen använder sig av tärningen i Leken. Vi har genomfört intervjuer med pedagoger och observationer av barn i deras lek. Resultatet visar att de flesta pedagoger är medvetna om matematiken i användandet av tärningen även om de inte synliggör matematiken för barnen. Vissa pedagoger använder tärningen även i andra situationer än vid tärningsspel. Exempel på sådana situationer är samling, rörelsepass och utevistelse.

Vi är båda musikintresserade och vårt syfte med studien är att undersöka pedagogers förhållningssätt och syfte till musikaktiviteter samt hur de utövar musik i verksamheten.En kvalitativ enkätundersökning genomfördes med pedagoger i förskolan för att få svar på våra frågor. Resultatet visade att fjorton av tjugo pedagoger ansåg att deras eget förhållningssätt påverkade hur mycket musik som används i förskolan. De menar att det är lättare att ge barnen en positiv inställning till musik om man själv tycker det är roligt. Musik utövas nästan varje dag enligt pedagogerna. Oftast sjungs det i sångsamlingar, men även vid spontana tillfällen under dagen.

Det sägs ibland att människan kan tala hundra olika språk men endast använder ett? Genom att arbeta multimodalt, det vill säga genom att gestalta vårt examensarbete med hjälp av olika uttryckssätt, arbetar vi på det sätt som våra huvudämnen, Barndoms- och ungdomsvetenskap och Kultur, medier och estetik, förespråkar. Huvudämnenas grundsyn är likartade och gemensamma nämnare för dessa är bland annat intresset för hur kunskap och mening skapas i språkliga sammanhang. Inom båda huvudämnena arbetas det mycket med det vidgade språkbegreppet. Båda huvudämnena bygger på det sociokulturella perspektivet som innebär att mening skapas i ett sammanhang och att man lär i den kontext man ingår i.

Det huvudsakliga syftet med studien var att få ökad kunskap om hur förskolans utemiljö stimulerar till barns rörelse och motorik. Syftet var att undersöka och titta på exempel på utomhusaktiviteter som kan innebär rörelseträning för barnen och se vilka rörelser dessa utomhusaktiviteter kan stimulera till. I undersökningen användes barnobservationer för att få svar på syftet. Barnobservationerna genomfördes på två förskolor. Resultaten stämmer bra överens med litteraturen i det fall att det är viktigt med en utomhusmiljö som stimulerar till rörelse samt att det är i Leken som barnen tränar på olika rörelser.

Early during my education to become an afterschool-teacher a concern was raised that afterschool-programs will continue to be seen as an institution for childcare services. In this experience-based essay, I discuss what I see as the coreproblem: the free- and planned activities. What do the free- and planned activities actually mean for children's development and what is it that determines how much space the various activities will be allowed to take?In my attempts to answer this question, I go through the concept of leisure, the importance of children?s play and adults responsibilities in children?s play, what the different policy documents say about children?s play and the creative work, staff skills and theoretical and practical knowledge. I question whether I was right in the story that I begin this essay with, and conclude that it is more difficult than I previously thought to find an answer to the question..

Uppsatsen redovisar en studie vars syfte är att studera pedagogers inställning till Lekens betydelse för barns lärande och utveckling, samt deras föresatser när det gäller att ge Leken utrymme och använda den som redskap för lärande. Dessutom undersöks hur pedagogernas förklarade föresatser i detta ämne överensstämmer med den faktiska situationen i en barnskoleklass, samt vilka möjligheter och hinder som påverkar Lekens utbredning i denna verksamhet. Intervjuer av de fyra pedagoger som arbetar i denna klass har tillsammans med observationer av verksamheten använts som kvalitativ forskningsmetod. Resultaten av intervjuer och observationer har kopplats samman och analyserats utifrån problempreciseringen. Slutresultatet av studien visar att pedagogerna är väl medvetna om Lekens betydelse för barns lärande och utveckling, samt att deras strävan är att ge lek och lekfulla aktiviteter utrymme, men olika hinder begränsar möjligheterna till detta..

 Kakko, Ida & Sparring, Maria (2008) Lika barn leka bäst? En observationsstudie om barns kamratval i förskolans fria lek. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi.

I denna uppsats avser jag redogöra för hur min undersökning kring Lekens inverkan på för-skolebarns identitetsskapande gick till och vad den gav för resultat. De frågeställningar jag använt mig av under studiens gång har varit följande: kan och i sådana fall hur, lek kan inverka på barns identitetsskapade? I vilka leksammanhang kan barns identitetsskapande gynnas? Hur arbetar pedagogerna vid förskolan för barns identitetsskapande i lek? Som metod för att genomföra arbetet har jag utfört observationer där jag med hjälp av en observationsmanual fört anteckningar om barnens lekar. Dessa har jag sedan tolkat med hjälp av olika teoretiska perspektiv och reflekterat kring hur barnens identitetsskapande gynnades i den aktuella leksituationen. Resultatet har visat att barns lek innehåller ett mångfacetterat utbud av identitetsskapan-de komponenter och att Leken verkar som ett forum där detta kan utvecklas.

Bakgrunden till vår studie startade under vår lärarutbildning då vi läst om Leken och dess betydelse i ett barns liv. Vi delade en dröm att få komma till ett barnhem i Afrika. Under en föreläsning undervisades om barnkonventionen som lyfter att alla barn ska ha rätt till lek. Denna studie syftar till att undersöka vilka möjligheter barnen ges till lek på ett barnhem i södra Tanzania. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod.

Den här studien handlar om utevistelsen i förskolan. Studien har utgått från tre metoder, observation, intervju och enkät för att ta reda på vad barn gör och befinner sig på förskolans gård, pedagogens roll och syn på utevistelse och vad föräldrarna vet om förskolans utevistelse. Resultatet av studien visar att barnen helst befinner sig i den oplanerade miljön och den planerade miljön används mest som starthjälp, för att Leken ska komma igång, men överges snabbt. Resultatet av pedagogens roll utomhus är att övervaka barnens lek samt ingripa vid konflikter eller andra problem som kan uppstå. Samtliga pedagoger i studien ansåg att utevistelsen är oerhört viktig men att den sällan planeras utan utgår mest från frilek.