Syftet med uppsatsen är att studera hur pedagoger beskriver på vilket sätt de stimulerar Lekar och kamratrelationer för att undvika utanförskap. För att ta reda på hur pedagogerna hjälper barnen i deras lek och relationer har jag undersökt vilka metoder och vilket arbetssätt som används. Intervjuer användes som metod för att studera syfte och problemformuleringar. De teoretiska utgångspunkterna har varit Vygotskijs sociokullturella teori och Honneths erkännande teori. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna har mycket kunskap om utanförskap och om hur lek och kamratrelationer stimuleras i förskolan.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka i vilken utsträckning högstadielärare i Uppsala ochStockholm använder sig av ett praktiskt arbetssätt i sin undervisning. Studien har även syftat till attundersöka vilka möjligheter och begränsningar lärarna ser med detta arbetssätt med avseende på tidoch skolans resurser. Frågeställningarna har handlat om i hur stor utsträckning lärarna använder sigav matematikspel/Lekar, utomhusmatematik och hur ofta de låter eleverna arbeta utanför läroboken.Jag har även undersökt om lärarnas ålder påverkar i hur stor utsträckning de arbetar med praktiskmatematik. Respondenterna har haft möjlighet att ge exempel på hur de arbetar praktiskt i sinundervisning. Undersökningen utfördes med hjälp av enkäter som skickades ut via mejl.

Arbetet redovisar en undersökning vars syfte var att förstå hur barn upplever lek, samt hur de upplever leken som lärande i skolan, i skolans lägre årskurser. Metoden är en kvalitativ forskningsintervju med fenomenologisk inriktning som bygger på enskilda samtal samt gruppintervjuer med nio barn. Resultatet visar på att samtliga barn upplever lek som lustfyllt och roligt. Barnen upplever lek främst som olika sorters Lekar och kamrater är viktiga, dels för att barnen upplever det roligare att leka tillsammans med någon, men även för att de lär sig att umgås och vara sociala. Leken i skolan upplever de sker på rasterna och när det är fritt.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka i vilken utsträckning högstadielärare i Uppsala ochStockholm använder sig av ett praktiskt arbetssätt i sin undervisning. Studien har även syftat till attundersöka vilka möjligheter och begränsningar lärarna ser med detta arbetssätt med avseende på tidoch skolans resurser. Frågeställningarna har handlat om i hur stor utsträckning lärarna använder sigav matematikspel/Lekar, utomhusmatematik och hur ofta de låter eleverna arbeta utanför läroboken.Jag har även undersökt om lärarnas ålder påverkar i hur stor utsträckning de arbetar med praktiskmatematik. Respondenterna har haft möjlighet att ge exempel på hur de arbetar praktiskt i sinundervisning. Undersökningen utfördes med hjälp av enkäter som skickades ut via mejl.

Studien riktar in sig på att skapa en djupare förståelse för pedagogernas förhållningssätt till barns våldsamma lek i förskolan samt vilka olika faktorer som påverkar förhållningssättet till de olika Lekarna. Vi belyser olika teorier om lek och våldsam lek i förskolan av teoretiker som Knutsdotter Olofsson, Hangaard Rasmussen, Almqvist med flera. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med pedagoger. Resultatet visar att pedagogernas förhållningssätt påverkas av den egna erfarenheten av lek samt av barnens ökade exponering av våld i underhållningssyfte. Resultatet visar även att våldsam lek är ett ämne som är svårt att förhålla sig till för pedagogerna..

Syftet med detta arbete är att studera leken ur ett genusperspektivI litteraturen beskrivs hur flickors och pojkars lek skiljer sig åt och hur pedagoger bemöter dem i olika situationer. Läroplanen tar upp att förskolan ska motarbeta typiska könsroller så varje barn får möjlighet att utvecklas utan stereotypa könsroller. Barnen har observerats i deras fria lek med genus i fokus, även pedagogernas bemötande mot flickor och pojkar i leken har observerats. Metoden som använts till observationerna har varit deltagande observationer, där vi författare till detta arbete har deltagit som åskådare i barnens fria lek. I resultatdelen där observationerna redovisas, får läsaren svar på frågoställningarna som ställs i arbetet.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur barn i åldern tre till fem år leker i den fria leken utifrån deras könsroller. Som metod observerade jag barn på två förskolor i en mindre stad i södra Sverige och jag har intervjuat två förskolelärare. Mitt resultat av observationerna och intervjuerna visar att pojkar väljer övervägande pojkar att leka med och flickor övervägande flickor att leka med. Pojkar leker Lekar tillsammans i byggrum, lek/kuddrum och jagar varandra utomhus, medan flickor leker stillsammare och ritar, läser i bilderböcker och pysslar. Populärt för både flickor och pojkar är dockrummet.

Syftet med denna studie är att uppmärksamma och synliggöra fritidshemmets material för att öka barnens intresse för matematik. Studien tar även upp hur pedagogerna stimulerar barnen lärande och utveckling i det matematiska tänkandet. Pedagogerna intervjuades med öppna frågor för att ta tillvara deras individuella åsikter. Resultaten presenteras i olika delkapitel. Ur resultatet framkom att samtliga pedagoger använder sig av fritidshemmets material och aktiviteter för att hjälpa barnen att utveckla sitt matematiska tänkande.

Syftet med uppsatsen är ?Hur kan bygg och konstruktion skapa möjligheter för barns matematiska utveckling i förskolan?? För att ta reda på det observerade jag några barns, i en förskoleverksamhet, bygg- och konstruktionsaktiviteter. Jag intervjuade även barnen för att ta reda på vilka begrepp barnen kunde som kunde kopplas ihop med bygg och konstruktion samt vad de trodde att ordet bygga betydde. Jag utförde även några aktiviteter tillsammans med barnen. Resultatet av mina metoder var att de flesta barnen kunde de matematiska begreppen som jag frågade dem om samt att de använde sig av begreppen i deras aktiviteter och Lekar.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare ser på barns krigs-och låtsasbråkLekar. Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. I studien har sex förskollärare från två olika förskolor intervjuats. Resultatet visar att det finns en positiv och en negativ syn på barns krigs- och låtsasbråkLekar. Förskollärare som ser på barns krigs- och låtsasbråkLekar som vilka Lekar som helst och som anser att de är på låtsas har en mer positiv syn på Lekarna.

Syftet med denna uppsats är att jämföra engelska läromedel för årskurs 3 med läroplanen och kursplanen i engelska samt att se om läromedlen tar hänsyn till tidigare språkforskning. Vi har analyserat tre olika läromedel, både textbok och arbetsbok, det vill säga totalt sex böcker. Vi har genomfört en kvalitativ textanalys. Det innebär att vi ställt fyra frågor utifrån den engelska kursplanen för årskurs 1-3 och läroplanen. Inget av de läromedlen vi analyserat följde den engelska kursplanen och läroplanen helt.

Undersökningens syfte är att undersöka lekens betydelse för barnens lärande i förskolan samt lekens betydelse för barnens sociala kompetens. Två frågeställningar är centrala. Vilken betydelse har leken för barnens lärande i förskolan? Vilken betydelse har leken för barnens sociala kompetens?1998 antogs en ny läroplan för förskolan i form av en förordning. Till följd av detta betonas förskolans betydelse som grundläggande för ett livslångt lärande.

För att ta reda på hur barn tänker om att vara ute på förskolan har jag gjort observationer och intervjuer med barn i ålder 3-5 år, på tre förskolor i en och samma kommun. Utemiljön på förskolorna är likartad, det som skiljer förskolorna åt är den pedagogiska inriktningen. Syftet har varit att ta reda på om det finns skillnader och likheter i barnens sätt att tänka. Hur de förstår årstidsväxlingar och hur der ser på sitt eget lärande. För mig som pedagog är det viktigt att utgå från barnens perspektiv.

Denna studie handlar om digital teknik, lek och genus i förskolan. Vi har besökt en förskola som använder sig av digital teknik i vardagen på förskolan. För att genomföra studien har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Vi började med att observera barn på en förskola och vid ett senare tillfälle intervjuade vi barnen på förskolan i grupper om fem barn. Syftet med vår studie var att studera lek ur ett genusperspektiv med fokus på digital teknik Resultatet av vår studie visade att både leken och användandet av den digitala tekniken skiljer sig åt mellan flickor och pojkar. Pojkar leker aktivare och högljudda Lekar medan flickor leker stillsammare.

Vårt examensarbete grundar sig på en undersökning om skolrasten. Elever (åk 1?5) och pedagoger på en skola fick i kvalitativa intervjuer svara på hur de ser på rasten, dess innebörd och betydelse. Undersökningen använder sig också av observationer insamlade av oss på plats i skolan. I vårt forskningsläge behandlas olika faktorer utifrån ett rastperspektiv, faktorer så som lek, social utveckling och demokrati.