Syftet med denna studie är att undersöka hur barn uttrycker genus på skolgården, genom grupperingar och val av aktiviteter på rasten. Vi har under en veckas tid observerat barnen på en avdelning av en skola, med totalt 28 informanter i åldrarna 6-9 år, där vi använt oss av observationskartor för att se hur de disponerar skolgården. Vi har även intervjuat 14 barn indelade i fem grupper, där vi ställde frågor om hur de såg på aktiviteterna på skolgården. Det vi fann var att flickor och pojkar ofta leker uppdelat efter kön, väljer olika typer av Lekar och grupperar sig olika..

Syftet med denna studie är att undersöka hur barnen leker med fokus på hur de kommunicerar med varandra och hur samspelet ser ut mellan barnen samt vilka regler de ger uttryck för. Frågeställningarna som formulerades är: ?Hur kommunicerar barn i leken??, ?Hur samspelar barn i leken?? samt ?Vilka regler ger barnen uttryck för i leken??. Metoden för insamling av material att studera var observation av barn i 3-5-årsåldern på två olika förskolor i två kommuner. Resultatet beskriver barnens interaktioner med varandra och hur de använder både verbal och icke-verbal kommunikation för att förmedla budskap.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barnen leker med fokus på hur de kommunicerar med varandra och hur samspelet ser ut mellan barnen samt vilka regler de ger uttryck för. Frågeställningarna som formulerades är: ?Hur kommunicerar barn i leken??, ?Hur samspelar barn i leken?? samt ?Vilka regler ger barnen uttryck för i leken??. Metoden för insamling av material att studera var observation av barn i 3-5-årsåldern på två olika förskolor i två kommuner. Resultatet beskriver barnens interaktioner med varandra och hur de använder både verbal och icke-verbal kommunikation för att förmedla budskap.

Abstract Andersson, L & Nilsson, T (2009). En studie om miljöns betydelse för lek i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Detta examensarbete handlar om miljöns betydelse för lek i förskolan. Vi har haft två förskolor med olika pedagogiska riktningar som utgångspunkt i vårt arbete. Dessa båda riktningar är Montessoripedagogik samt I Ur och Skur- pedagogik.

De flesta lekforskare är eniga om att barn lär sig när de leker och att lek har betydelse för barns utveckling. Syftet med denna undersökning var att studera vilka uppfattningar pedagoger har om lek och hur de använder lek för barns lärande i undervisningen i sina tre förskoleklasser. I studien intervjuades sex pedagoger, två barnskötare, två förskollärare och två fritidspedagoger. Resultatet visade att pedagogerna uppfattar lek som viktig för barnens lärande och utveckling och att den använder sig av både fria och styrda Lekar i undervisningen..

Abstract Hansen, Caisa och Wohlert Karolina (2012). Barns kommunikation i den fria leken ur ett genusperspektiv. Malmö högskola: Lärarutbildningen Detta examensarbete kommer att handla om kommunikationen ur ett genusperspektiv i en grupp av 4- och 5-åringar i den fria leken. Frågeställningar som besvarades är följande: Hur kommunicerar pojkar med varandra under den fria leken? Hur kommunicerar flickor med varandra under den fria leken? Hur kommunicerar flickor och pojkar med varandra i blandad grupp under den fria leken? I tidigare forskning beskriver vi hur ett barn tidigt lär sig vilket kön de tillhör och hur barn tidigt har en tendens att välja lekkamrater av samma kön.

Syftet med studien är att belysa några förskolelärares tankar om och arbetet med att planera förskolans fysiska inomhusmiljö. Arbetet tar sin utgångspunkt i Läroplanen för förskolan 1998. Valet av ämnet bygger på att jag ville synliggöra vilken betydelse utformningen av inomhusmiljö har för lek och lärande i förskolan. Hur förskolelärarna utformar och planerar inomhusmiljö påverkar barnens möjligheter och val av Lekar. Uppsatsen är en kvalitativ studie där fyra förskolelärare intervjuades.

I denna studie undersöker vi barns aktiviteter på skolgården under raster samt om skolgårdens utformning kan påverka barnens val av aktiviteter. Vi har valt att göra denna studie utifrån ett genusperspektiv. Tillvägagångssättet för insamlingen av empirin utgjordes av en fallstudie som innehöll en observation på en skolgård. Resultatet i denna studie visar hur/vad/var pojkar och flickor är aktiva på skolgården. Resultatet pekar på skillnader mellan yngre och äldre barn.

Syfte och frågeställningarSyftet var att se om lågaktiva elever, eller de som inte var aktiva i någon föreningsidrott, rörde sig mer vid lek och mindre vid tävling än de högaktiva eller de som var aktiva i föreningsidrott. Hur ser aktivitetsgraden ut hos elever på en idrottslektion när läraren använder sig av Lekar och tävling? Förändras aktivitetsgraden om elever är föreningsmedlemmar, pojke eller flicka, lågaktiva respektive högaktiva under alla moment? MetodVi har genomfört en experimentell studie, där vi undersökt aktivitetsgraden hos elever i årskurs fem och sex på en grundskola i en söderförort i stockholmsområdet. Med stegräknare mättes antalet steg (aktivitetsgraden) i två klasser i momenten lek och tävling under tre idrottslektioner. Alla Lekar och tävlingar pågick i åtta minuter.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur man arbetar med utomhuspedagogik i förskolan ur såväl lärar- som barnperspektiv.Datainsamlingen har skett via intervjuer med barn och lärare på förskolan.I resultatet presenterar vi de svar som vi fick från barn och lärare på förskolan. Vi har även kategoriserat svaren efter lämpliga ämnesområden.Barn har väldigt livlig fantasi och använder sig dagligen av den när de leker sina Lekar på förskolan. Lärarna är däremot väldigt koncentrerade på sina planerade aktiviteter och tar inte tillvara på vilka intressen barnen har.

Vårt syfte är att med spel, lek och charader försöka få eleverna att lära sig den svenska grammatiken på ett enkelt och roligt sätt. Vi vill också utröna vad eleverna tyckte om undervisningsmetoden. Vi vill se hur vår alternativa metod med spel och Lekar som grund för inlärningsprocessen fungerar. Den traditionella grammatikundervisningen med studieböcker och fyller i övningar fann vi själva inte speciellt inspirerande. Därför utvecklade vi denna alternativa undervisningsmetod.

Uppsatsen handlar om flickor och pojkars innelek i åldern 4-6 år. Vi behandlar först vad forskning och litteratur säger om lek i ett genusperspektiv därefter redovisar vi våra problempreciseringar som är: ? Hur leker flickor och pojkar? ? Hur utspelar sig leksituationerna och dess innehåll? ? Finns det likheter och olikheter i flickor och pojkars innelek? Vårt resultat har vi fått med hjälp av observationer. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och tagit hjälp av videokamera samt papper och penna. Det vi sett i stort i vårt resultat är att flickors lek består av familjeLekar och Lekar med vårdande tema.

Syftet med min undersökning är att ta reda på hur man använder skogen som verktyg i lärandet på förskolan. Undersökningen har genomförts på två olika kommunala förskolor med olika långt till skogen. Intervjupersonerna var både barnskötare och förskollärare. Jag har intervjuat om vilket syfte det har i skogen, vilka utmaningar som finns, lärandet, utomhusvistelsen medverkar till en beteendevariation, sociala utvecklingen och leken i skogen. Jag kom fram till att pedagogerna koncentrerade sig mycket på barnens motorik när de vistas i skogen och att barnen ska få kunskap om skogen, djurlivet och även växtlivet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn leker med och utan leksaker på förskolegården samt upptäcka eventuella skillnader mellan pojkars och flickors beteende och eventuella skillnader mellan de två åldersgrupperna 1-3 år och 4-5 år. Metoden som används är observation och studien utfördes under åtta tillfällen på en kommunal förskola i Sverige.  Resultaten visar på barns rörelsebehov, nyfikenhet och förmåga till kreativa Lekar. En del lekaktiviteter påverkas av utbudet av uteleksaker och vissa skillnader upptäcktes bland pojkar och flickor och mellan åldersgrupperna. Leken har en stor betydelse för barn när de är ute på förskolegården och även uteleksakerna har en viss betydelse..

Det här arbetet handlar om hur barns lek påverkas av den omgivande miljön utifrån ett genusperspektiv. Arbetet utgick ifrån en teori om att naturlika miljöer främjar genusneutral lek, jämfört med formella miljöer. Eftersom barn spenderar en stor del av sin tid i skolan genomfördes en jämförelsestudie mellan två skolgårdar, en med inslag av naturlika miljöer och en som var formellt utformad. Fokus har legat på låg- och mellanstadiet. Målet med arbetet var att undersöka om genusskillnader i barns lek påverkas av den fysiska miljöns gestaltning. Undersökningen var menad att visa på eventuella skillnader i flickors och pojkars lek på en formell skolgård och eventuella skillnader i flickors och pojkars lek på en skolgård med naturlika miljöer.