Arbetet syftar till att uppmärksamma och problematisera förskolepedagogens förhållningssätt gentemot barn som ofta hamnar i ensamlek, samt uppmärksamma vilka samband som beskrivs mellan barns ensamlek och deras språkutveckling. I vår undersökning av hur verksamma pedagoger ser på ensamlekande barn har vi genomfört kvalitativa djupintervjuer med inspiration från fenomenologin som utgångspunkt. Undersökningen visar att pedagogerna inte såg något fel i att vissa barn ofta hamnar i ensamlek så länge det är självvalt. Däremot om ensamleken beror på att barnet vill men har svårt för att leka i samspel med andra beskriver pedagogerna hur de genom eget deltagande kan stötta och hjälpa barnet till en samspelande lek med andra barn. Pedagogerna upplevde att förskoleverksamheten är fylld med vardagliga rutiner och regler som kan utgöra en hindrande faktor för barnens lek.

Arbetet behandlar sex förskolepedagogers tankar om lek, varför vissa barn har svårt att komma med i den gemensamma leken och vilka förutsättningar som bidrar till dessa barns deltagande i leken. Arbetet bygger på sex kvalitativt genomförda intervjuer av förskolepedagoger, på 3-5årsavdelningar, på två skånska förskolor. Syftet med detta examensarbete är att ge utökad kunskap om hur man kan få med leksvaga barn i den gemensamma leken i verksamheten på en förskola. De frågor som arbetet bygger på är: Hur definierar pedagogerna lek? Hur kan man som pedagog upptäcka barn som hamnat utanför den gemensamma leken? Vilka orsaker kan ligga bakom att ett barn inte kommer med i den gemensamma leken? Hur kan man som pedagog arbeta för att alla barn kommer med i den gemensamma leken? Hur påverkar förskolans resurser ett leksvagt barn? Resultatet visar att: trygghet är en förutsättning för att barn ska kunna leka, det är väsentligt att barn får gott om tid på sig att leka i den dagliga verksamheten, mindre barngrupper verkar ha positiv inverkan på barns lek och att pedagoger kan hjälpa leksvaga barn genom att själva delta i leken tillsammans med barnen. Nyckelord: Leksvaga barn, lek, förskola, trygghet, samspel, gemenskap.

En undersökning av en klädaffär utifrån Greimas aktantmodell. Gestaltande del: En filmatisering av en teaterinstallation vars syfte är att ge tittaren en möjlighet att studera skådespelarnas tecken..

Stroke är ett tillstånd som inträffar snabbt och oförberett, med konsekvenser som påverkar hela individens liv. Syftet med den-na litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av livet efter stroke. Tjugo vetenskapliga artiklar analyserades enligt kvalitativ manifest innehållsanalys. Deltagarna i studierna var 33-93 år. Analysen resulterade i fyra kategorier: att det är om-tumlande, man förändras och klarar inte allt som förut: att känna sig hjälplös, ensam och beroende av andra: att försöka dölja sina funktionsnedsättningar: att hitta strategier för att klara det dagli-ga livet.

Bakgrund: Reumatoid artrit är en ledsjukdom som ca 60 000 personer i Sverige är drabbade av. Sjukdomen har påverkan på det dagliga livet, detta leder också till en känslomässig påverkan för personerna med sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer i medelåldern med sjukdomen reumtoid artrit upplever det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Artiklarna som användes granskades utifrån Graneheim och Lundmans tolkade innehållsanalys.

Abstract Holmquist, N & Olsson, M (2009). Ska vi leka? Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Vi har utfört en studie där vi har granskat pedagogernas syn på lek i förskolan och hur de arbetar utifrån inkludering av alla barn i leken. För att få svar på våra frågor har vi utgått från följande frågeställningar: Hur definierar du leken i förskolan och hur viktig anser du att den är? Hur pedagoger främjar inkludering i leken i förskolan. Vi kommer att inleda med att börja beskriva varför vi valde detta område där vi sedan förklarar och konkretiserar vad leken innebär och varför den är det grundläggande elementet i förskolan.

 Kakko, Ida & Sparring, Maria (2008) Lika barn leka bäst? En observationsstudie om barns kamratval i förskolans fria lek. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi.

Att leva med en synlig sjukdom som psoriasis påverkar det dagliga livet på flera olika sätt. Psoriasis är en kronisk och ärftlig sjukdom som medför förtjockad, röd och fjällande hud. Eftersom huden är kroppens största organ blir sjukdomen mycket synlig för utomstående. Det dagliga livet kan påverkas av långa och tidskrävande behandlingar, men även påverkas ekonomiskt i form dyra behandlingar. Även det sociala livet påverkas då den drabbade lätt känner skam för sitt utseende.

Bakgrund  ?Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen.? (Lpfö98, 2010) Med föregående citat intresserade vi oss för hur barnen upplever detta på förskolan.

Syftet med min undersökning var att studera 4-5 åringars bygglek på en förskola i min kommun. Jag ville också ta reda på om materialet påförskolan var det som barnen ville ha eller om de hellre skulle vilja leka med något annat i sin bygglek..

Bakgrund: Reumatoid artrit är en ledsjukdom som ca 60 000 personer i Sverige är drabbade av. Sjukdomen har påverkan på det dagliga livet, detta leder också till en känslomässig påverkan för personerna med sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer i medelåldern med sjukdomen reumtoid artrit upplever det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Artiklarna som användes granskades utifrån Graneheim och Lundmans tolkade innehållsanalys.

Kronisk sjukdom innebär stora förändringar för personen som drabbas men också för dennes omgivning. Amyotrofisk Lateralskleros (ALS) är en dödlig sjukdom som skapar avbrott och oordning i det välbekanta, vardagliga livet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av ALS i dagligt liv. För att nå studiens syfte analyserades en narrativ berättelse i form av en självbiografisk bok skriven av en person med ALS. I resultatet framkom sex kategorier; Förlust av kraft och att kroppen inte fungerar som förr, Behov av närhet och stöd, Känslor av osäkerhet, Känslor av rädsla och sorg, Att söka förklaring och att minnas det friska samt Att känna välbefinnande och omvärdera livet.

Det ?alternativa livet? kan ses som en motrörelse till urbanisering, ökad konsumtion och ett allt snabbare tempo i samhället. Detta är en kvalitativ studie med syftet att undersöka det alternativa livet. Sex informanter intervjuades om deras upplevelser och uppfattningar av det alternativa livet. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en induktiv tematisk metod.

Bakgrund: Palliativ vård är en globalt växande specialitet inom hälso- och sjukvård vilken ställer höga krav på sjuksköterskan både personligt och professionellt. Sjuksköterskans roll inom den palliativ vården är omfattande och ett flertal aspekter påverkar sjuksköterskans upplevelser av att vårda en döende människa.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda en döende människa.Metod: En litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar, publicerade mellan år 1997-2012. Sökningar i databaserna CINAHL, PubMed och SweMed+ har kompletterats med manuella sökningar. De valda artiklarna analyserades utifrån Fribergs metod för dataanalys.Resultat: Tre övergripande teman identifierades; det professionella, det personliga och privata samt det komplexa vårdandet. Det som genomgående belysts i resultatet är att sjuksköterskors upplevelser av att vårda en döende människa beskrivits som krävande men samtidigt stimulerande.

I denna uppsats tar jag upp vad leken är och vad den betyder för barn samt för deras utveckling och interaktion i förskolan. Några nedslag i historien visar att lekens betydelse alltid varit mer eller mindre aktuell. Med utgångspunkt i några teoretiska perspektiv på lek har jag intervjuat två förskollärare om deras syn på lek och lekens betydelse för barns utveckling och lekens utrymme i förskolan. I leken sker interaktion mellan barnen som ger dem möjlighet att utvecklas både som individer och samhällsmedlemmar. De kan i leken förbereda sig på ett liv som vuxen genom att pröva, öva och uppleva känslor och situationer som dyker upp tillsammans med andra.Med utgångspunkt i litteratur om lek har jag diskuterat skillnaden mellan fri lek och styrd lek.