En enkÀtundersökning gjord pÄ en högstadieskola syftar till att fÄ kÀnnedom om ungdomars vanor och kunskaper om alkohol, tobak och narkotika. 119 pojkar och 99 flickor deltog. Resultatet visar att ett stort antal av ungdomarna i undersökningen dricker alkohol och ingen av ungdomarna anvÀnder narkotika. MÄnga ungdomar anvÀnder tobak. Ungdomarna började dricka alkohol och anvÀnda tobak vid 13-14-ÄrsÄldern.

Studiens övergripande syfte var att studera och jÀmföra hur tvÄ olika metoder för att förebygga konflikter införlivas i en svensk grundskola. För att finna svar pÄ syftet har vi anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar lÀrarna pÄ skolan i praktiken med metoderna Projekt Charlie och Gruppen som grogrund för att förebygga konflikter? Vilka likheter och skillnader finns i lÀrarnas arbete med de olika metoderna pÄ skolan?Studien tar sin utgÄngspunkt i den kvalitativa forskningstraditionen. Med avseende pÄ studiens syfte och frÄgestÀllningar har intervjuer gjorts för att finna svar pÄ frÄgestÀllningarna.Fyra intervjuer gjordes med lÀrare pÄ skolan, tvÄ lÀrare som arbetade med Projekt Charlie och tvÄ lÀrare som arbetar med Gruppen som grogrund. I bÄde Projekt Charlie och Gruppen som grogrund arbetar lÀrarna pÄ skolan med att införliva konfliktförebyggande arbetsmetoder.

Sammanfattning / AbstractUndersökningens syfte var att kunna jÀmföra och se likheter/skillnader mellan de svenska lÀrarna och eleverna och de i Tanzania. Jag tog reda pÄ vilken eller vilka undervisningsmetoder lÀrarna anvÀnder för att eleverna ska nÄ mÄlen samt vad lÀrare och elever skulle vilja Àndra pÄ om pengar inte var ett problem. För att uppnÄ mitt syfte har jag anvÀnt mig av intervjuer samt observationer. Eleverna har ocksÄ fÄtt skriva ett fiktivt brev för att svara pÄ frÄgan vad de skulle vilja förÀndra om pengar inte var ett problem. Resultatet visar att det Àr stora skillnader nÀr det gÀller material och resurser.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur utomhuspedagogiken styrs i förskolan. Detta har vi gjort för att ta reda pÄ skillnader och likheter mellan inomhus? och utomhusverksamhet. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat pÄ förskolorna. Resultatet visade att utomhusmiljön utgör en viktig del i barnens liv pÄ förskolan. Barn har större möjligheter att delta i anpassade och varierande aktiviteter och deras fantasi, motorik, kreativitet och sociala samspel ökar.

Titel: Fyra kommuner och fyra riktlinjerFörfattare: Patrik MöllhagenProgram: InformatörsprogrammetPeriod: VT12Universitet: Högskolan i GÀvleSyfte: Syftet med uppsatsen var att jÀmföra fyra svenska kommuner av ungefÀr samma storlek och innehÄllet i deras riktlinjer för arbete med sociala medier. Samt jÀmföra hur vÀl deras riktlinjer avspeglar de riktlinjer som tagits fram av en svensk myndighet pÄ uppdrag av staten. Detta för att se vilka organisatoriska och kommunikativa skillnader och likheter det finns bland de fyra kommunerna. Syftet fullgörs genom att studera de fyra kommunernas riktlinjer utefter en uppsÀttning specifikt utformade frÄgor. Teori: Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter Àr hÀmtade ur Àmnena medie- och kommunikationsvetenskap och organisationskommunikation. Den första teoretiska utgÄngspunkten berör kommunikation som en process för att överföra meddelanden frÄn en punkt till en annan, fokus lÀggs pÄ tydlighet som ska underlÀtta för mottagaren att avkoda meddelandet.

Vi stĂ€llde oss till en början frĂ„gan om arbetsledare och anstĂ€llda har liknande uppfattning gĂ€llande arbetsmotivation. Med hjĂ€lp av befintliga teorier som vi ansĂ„g som lĂ€mpliga ville vi beskriva och utvĂ€rdera hur arbetsmotivationen förhĂ„ller sig i ett större tillverkande företag samt att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan arbetsledarens uppfattning och den upplevda situationen hos de anstĂ€llda.För att ett företag som verkar pĂ„ en konkurrerande marknad skall kunna överleva och bli framgĂ„ngsrikt sĂ„ Ă€r produktivitet och effektiv produktion en avgörande faktor. Man mĂ„ste fĂ„ de anstĂ€llda att vilja prestera sitt bĂ€sta och motivera dem till att göra detta varje dag. MĂ„nga företagare brukar ofta pĂ„stĂ„ att företagets största resurs Ă€r dess anstĂ€llda. Det Ă€r svĂ„rt att hĂ€vda motsatsen dĂ„ det Ă€r dessa mĂ€nniskor som i grund och botten utför arbetet pĂ„ mĂ„nga företag.Vi har valt att undersöka arbetsmotivationen pĂ„ det tillverkande företaget Atlas Copco i Örebro som nyligen flyttat hit tillverkningen av vissa delar av produktionen frĂ„n olika delar av vĂ€rlden.

Undersökningens avsikt Àr att undersöka om det finns skillnader mellan olika mikrofonplaceringar, dÀr trummor Àr ljudkÀllan. Syftet var att ha tre olika metoder av surroundinspelning dÀr mikrofonerna placerades framför trumsetet, runt trumsetet och en nÀra placering av mikrofonerna. Undersökningen genomfördes med ett lyssningstest för att kunna dra slutsatser om det finns skillnader i de utvalda mikrofonplaceringarna. Fyra attribut ingick i lyssningstestet dÀr de senare analyserades och en statistisk metod anvÀndes för att kunna upptÀcka om det finns en skillnad. Undersökningen visade intressanta skillnader mellan de utvalda mikrofonplaceringarna..

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i SverigeanvĂ€nder sig av idag för att öka den sociala hĂ„llbarheten. De projektsom studerats Ă€r Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person frĂ„n varje omrĂ„de studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hĂ„llbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hĂ„llbarheten vid renoveringsobjekt, hur fĂ„r de hela omrĂ„densom lĂ€nge haft ett dĂ„ligt rykte att bli socialt hĂ„llbara dĂ€r stort fokusligger pĂ„ att anstĂ€lla lĂ„ngtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man pĂ„ attföra in den sociala hĂ„llbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrĂ€tter som har en lĂ€gre hyra Ă€n nybyggda lĂ€genheter i dagslĂ€gethar..

Syftet Àr att undersöka om det finns skillnader i sysselsÀttningsnivÄer mellan olika utrikesfödda grupper pÄ arbetsmarknaden, och om dessa finns, hur de kan förstÄs och förklaras. Kvantitativ metod, och materialet Àr taget frÄn LevnadsnivÄundersökningen 2000, SCB och Integrationsverket. Det finns betydande skillnader i sysselsÀttnings-nivÄer mellan olika utrikesfödda grupper, och skillnaderna Àr störst mellan inomeuropeiskt - och utomeuropeiskt födda. Orsaker till dessa skillnader kan till viss del förklaras av vistelsetid i Sverige, utbildningsnivÄ och av vilka skÀl mÀnniskor invandrar. Det verkar ocksÄ finnas tecken pÄ att vissa grupper pÄ olika sÀtt missgynnas pÄ grund av sin etniska hÀrkomst, varför diskriminering ocksÄ kan utgöra en förklaring till dessa skillnader..

Uppsatsen unders?ker hur den aktiebolagsr?ttsliga separationsprincipen p?verkar konflikter mellan aktiebolagslagen och aktie?garavtal, s?rskilt i privata bolag d?r alla aktie?gare ?r bundna av samma avtal. Separationsprincipen inneb?r att avtal mellan aktie?gare inte kan f? bolagsr?ttslig verkan utan st?d i lagen, vilket s?kerst?ller bolagsorganens autonomi. Men i praktiken anv?nds aktie?garavtal f?r att reglera relationer mellan ?gare och hantera fr?gor som aktiebolagslagen inte t?cker.

Uppsatsen Àr en jÀmförande studie av Svindlande höjder och Twilight-serien avseende verkens huvudkaraktÀrer Catherine och Heathcliff respektive Bella och Edward. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om, och i sÄ fall vilka likheter det finns mellan dessa tvÄ verks huvudkaraktÀrer. KaraktÀrerna jÀmförs ur ett antal utvalda perspektiv och slutsatsen Àr att det finns flera betydande likheter..

MÄnga mÀnniskor gÄr till jobbet och hÄller sig friska under en lÄng tid. Vad som karaktÀriserar dessa individer och deras arbetsplatser avser denna undersökning att ta reda pÄ. En explorativ studie genomfördes genom att intervjua Ätta lÀrare och tvÄ rektorer frÄn tvÄ olika skolor angÄende friskfaktorer i lÀrarens vardag. Resultatet av deras reflektioner har sammanstÀllts i sju omrÄden som pÄverkar lÀrarens hÀlsa; organisation, ledarskap, lÀrarroll, arbetsuppgift, kollegor, elever och individen. SammanstÀllningen visar att bilden av friskfaktorer Àr komplex och att det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar individen.

Flera företag har anvÀnt sig av paralleller till idrotten för att motivering sina anstÀllda, vilket inte Àr överraskande dÄ passionen och drivkraften att uppnÄ sina mÄl Àr stark hos idrottare. Uppsatsen Àmnar dÀrför undersöka om det finns likheter hos sÀljare pÄ medieföretag och brottare i en idrottsförening. Dessa organisationer valdes eftersom det ansÄgs föreligga likheter i deras sÀtt att arbeta och trÀna. För att i mesta möjliga mÄn fÄ del av respondenternas tankar kring vad som motiverar dem valdes semistrukturerade intervjuer som metod för insamlig av data. Data analyserades sedan utifrÄn Maslows behovshierarki samt Herzbergs tvÄfaktorteori..

Syftet med denna undersökning var att se om och hur lÀrare arbetar med uttrycksformerna rörelse, dans, musik, bild, drama och rim och ramsor i den första lÀs- och skrivinlÀrningen i förskoleklass och Ärskurs ett. JÀmförelser gjordes mellan tvÄ skolor, en privat skola med ur och skur pedagogik samt en kommunal skola, för att se om de arbetade olika med dessa uttrycksformer i elevernas lÀs- och skrivinlÀrning. Observationer genomfördes pÄ bÄda skolorna, i en förskoleklass och en Ärskurs ett pÄ vardera skolan. EnkÀter lÀmnades ut till de lÀrare i vars klasser observationerna utfördes. Genom observationerna, inklusive samtal med lÀrarna i samband med observationerna och enkÀterna gavs en bra överblick pÄ hur dessa klasser/skolor arbetade med de olika uttrycksformerna.

Uppsatsen Ingenjörkompaniets förÀndring frÄn NBG-08 till NBG-11 ? En myt eller sanning? behandlar ingenjörkompaniet under Nordic Battlegroup-08 respektive Nordic Battlegroup-11. Uppsatsens skildrar de skillnader vilka fanns pÄ respektive kompani avseende organisationen, materiel och utrustning samt de krav och uppgifter vilka kompaniet hade. Detta har genomförts med en komparation mellan de respektive kompanierna.Syftet med uppsatsen Àr att se vilken inverkan tidigare organisationer har pÄ framstÀllandet av en ny organisation under respektive Nordic Battlegroup. I detta fallet ingenjörkompaniet under respektive Nordic Battlegroup.En komparation mellan de tvÄ olika kompanierna innefattande tre av de grundlÀggande förmÄgorna verkan, rörlighet och uthÄllighet har genomförts kopplat mot tvÄ av krigsföringsförmÄgorna, konceptuella- och fysiska förmÄgorna.Resultatet av studien visar att slutsatser kopplade till i huvudsak brister kring kommunikationen mellan respektive ingenjörkompani dÀr inget eller mycket begrÀnsat erfarenhetsutbyte genomförts mellan dessa.