Vi har funnit att mångfalden påverkar innovationen positivt, och den är en del av större koncept som vi kallar för den innovativa företagskulturen. För att företag ska lyckas med att vara innovativt måste ledningen implementera en innovativ företagskultur. Den innovativa företagskulturen har stor påverkan på innovationen och vi har funnit att i Sony-Ericssons fall består den av mångfald, rekrytering, lärandet, belönings och incitamentsystemet, nätverket och den coachande ledarstilen..

Syftet med vår undersökning var att utvärdera om utomhusmatematik påverkade elevers förståelse för algebra samt hur denna inlärningsmiljö kunde påverka gruppdynamiken. Vi genomförde två undervisningsförsök, ett utomhus och ett inomhus, med elever i skolår 4 och observationer av dessa. Dessutom använde vi oss av gruppsamtal före och kvalitativa intervjuer efter undervisningsförsöken. Resultatet visade att eleverna fick en ökad förståelse för algebraiska likheter vid undervisning utomhus. Resultatet visade även att samarbetet ökade mellan eleverna, det blev ett lugnare klimat i gruppen och eleverna blev mer engagerade under utomhusundervisningsförsöket..

Uppsatsens syfte är att undersöka likheter och skillnader mellan den nuvarande kursplanen i religionskunskap för grundskolan och den framtida kursplanen för religionskunskap i LGR 11. Kursplanerna har jämförts utifrån tre frågeställningar. Uppsatsen undersöker hur de både kursplanerna motiverar ämnets existens och vilka likheter och skillnader som finns mellan kursplanerna. Uppsatsen behandlar också hur beskrivningen av det centrala kunskapsinnehållet har förändrats. Den sista frågeställningen behandlar huruvida den uttryckta kunskapsfilosofin har förändrats eller ej och i så fall på vilket sätt.Undersökningen är en komparativ textanalys utifrån Gadamers teorier om förförståelsens betydelse vid tolkning av texter.Uppsatsens viktigaste resultat vad gäller komparationen av kursplanernas motiveringar till ämnets existens är att det skett en förskjutning ifrån att ämnet ska skapa förutsättningar och redskap för elevens existentiella utveckling till att ämnet istället motiveras genom att eleven exempelvis ska förstå sammanhang omkring sig.Kursplanens centrala kunskapsinnehåll har förändrats inom en del områden.

Bakgrund:Sjuksköterskans roll vid humanitära insatser i kris- och katastrofområden har rötter långt bak i tiden. Intresset för internationellt arbete är stort och sjuksköterskan har en viktig och ansvarsfull uppgift. Många olika motiv finns för att delta i ett humanitärt arbete, bland annat viljan att bidra och utföra ett meningsfullt arbete, en professionell utmaning och önskan om personlig utveckling genom att verka i en annan kultur och uppleva något annat. Arbete ställer dock höga krav på kompetens och en rad olika förmågor som t.ex. ledar- och organisationsförmåga, samarbete och flexibilitet.

Att åstadkomma en önskvärd styrning mot gemensamma mål är ett ständigt pågående arbete inom samtliga organisationer. De styrmedel som studeras är informella och formella styrmedel samt organisationsstruktur. I denna uppsats studeras de ovan nämnda styrmedlen utifrån de anställdas perspektiv vid två institutioner inom Uppsala universitet. För anställda vid institutionerna finns tre arbetsuppgifter; forskning, undervisning och administrativt arbete. Enligt Ouchi påverkas valet av styrmedel bland annat av organisationens storlek, därför skiljer sig institutionerna åt i storlek, både vad gäller antalet anställda samt antal helårsstudieplatser.Vi har inte funnit några skillnader mellan institutionernas formella styrmedel.

Nästan en femtedel av den svenska befolkningen är 65 år eller äldre. Debatter kring privatisering av offentlig vård har aktualiserat frågan om likheter och skillnader mellan offentlig och privat verksamhet. Få undersökningar har gjorts av arbetsledarnas situation, trots att det är de som har verksamhetsansvaret. Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns några skillnader i befogenheter mellan arbetsledare på servicehus i offentlig och privat sektor, med fokus på de formella befogenheterna. Vi har gjort fallstudier av fyra servicehus i Stockholm.

SammanfattningSyftet med studien är att analysera hur elevinflytande fungerar i praktiken. Frågeställningarna är: Vilka erfarenheter har lärarna i idrott och hälsa när det gäller elevinflytande? Hur arbetar lärare i idrott och hälsa med elevinflytande? Om det finns några likheter och skillnader mellan lärarna vilka är då dessa?MetodI studien har kvalitativa intervjuer använts. De som har deltagit är tre stycken män och tre stycken kvinnor som är verksamma lärare i idrott och hälsa. Alla arbetar med elever i årskurs F-6.

Bakgrund och problem: Ett entreprenadavtal kan redovisas på olika sätt. Det framgår olikaargument varför olika metoder ska tillämpas i verkligheten för redovisning av intäkter. Då detfinns olika metoder att tillgå skapas det problem för både företag om omvärlden då olikametoder återspeglar företagets ställning på olika sätt.Syfte: Tanken med denna avhandling är att undersöka vad som är rätt redovisning av intäkterför noterade byggföretag. Vi vill få reda på om det förekommer likheter samt skillnadermellan de diskussioner som förekommer.Avgränsning: I denna avhandling väljer vi att begränsa oss till de fall som berörintäktsredovisning utifrån entreprenad och där redovisningen baserar sig på IFRS. Vi harfokuserat vårt arbete på metoderna som används vid intäktsredovisning utifrån företagsperspektiv och vi har lagt en mindre fokus på intäktsredovisning utifrån kapitalmarknadsperspektiv.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie för att få svar på uppsatsens forskningsfråga.

Vilken roll har den kulturella globaliseringen på visuell design i tidningsbranschen? Medier är i konstant rörelse och världen har blivit ett öppet kulturellt utrymme där olika kulturer kan förmedlas via medier. Företag globaliserar sin verksamhet vilket gör att kulturella produkter som Coca-Cola och Nike är välkända runt om i världen. Samtidigt diskuteras de konsekvenser som globaliseringen av kulturella produkter kan ha på världen och om detta leder till homogenisering eller hybridisering av kultur.Kvinnomagasinet Cosmopolitan är ett globalt varumärke som existerar i över 100 länder. Den fråga som uppstår är om en stark kulturell produkt som Cosmopolitan har satt en standard för andra kvinnomagasins estetiska uttryck i andra länder.

Syftet med studien har varit att undersöka nominalfrasutvecklingen hos sex inlärare på Sfi-nivå genom att analysera nominalfraserna i texter som inlärarna skrivit och jämföra dessa med den morfologiska utveckling som Pienemann beskriver i processbarhetsteorin (Pienemann 1998) och Monica Axelsson i sin nominalfrasmodell (Axelsson 1994). Genom analysresultaten beskriver jag sedan på vilken utvecklingsnivå enligt de olika teoretiska modellerna som inlärarna befinner sig. Jag har också jämfört teorierna och deras beskrivningar av nominalfrasutvecklingen hos andraspråksinlärare av svenska för att se vilka likheter och skillnader som finns mellan processbarhetsteorin och Monica Axelssons nominalfrasmodell. .

Syfte: Vi avser att med denna uppsats beskriva ett antal faktorer i samband med intellektuellt kapital, med fokus på humankapital, i sex företag. Vidare ämnar vi diskutera eventuella skillnader mellan varuproducerande och kunskapsföretags syn på humankapital. Metod: Vi har använt oss av ett induktivt arbetssätt med en deskriptiv ansats. För att samla in information har vi använt personliga intervjuer och litteratursökningar. Teoretiska perspektiv: Definition av intellektuellt kapital, humankapital, strukturkapital, kundkapital och tyst kunskap.

Rapporten beskriver det som gjorts i ett kandidatexamensarbete av två KTH studenter undervåren 2012. Innehållsmässigt behandlar rapporten företags ansvarstagande för hållbarhet inommiljön, det vill säga en del av Corporate Social Responsibility, CSR. Efter undersökningen om CSR, bestämde vi oss för att fördjupa oss inom miljöområdet. Målet var att analysera skillnaden mellan tillverkningsföretag och tjänsteföretag då det gällde miljöarbetet. Gruppen intervjuade endast Atlas Copco och TeliaSonera som fick besvara frågeställningen om just de två företagen - Hur sammanfaller/skiljer sig det egna initiativarbetet mellan tillverkningsföretag och tjänsteföretag för att minska dagens miljöpåverkan? För att kunna besvara frågeställningen började gruppen med att samla information.

Detta examensarbete handlar om åldersindelningar i förskolan. Syftet med studien är att undersöka om det skiljer sig något i pedagogers sätt att tänka kring sin verksamhet, sin barngrupp och sin lärandemiljö beroende på om de arbetar med en åldershomogen eller åldersheterogen barngrupp. Även allmänna skillnader och likheter i arbetssätten kommer att belysas. Undersökningens frågeställningar är: - Vilka tankar har pedagogerna kring sin verksamhet, sin barngrupp och sin lärandemiljö, samt vilka för- och nackdelar anser de att arbetssätten för med sig? - Finns det någonting som skiljer de olika arbetssätten åt, och i så fall vad? För att besvara dessa frågor har två förskolor med olika åldersindelningar observerats och pedagoger på förskolornas samtliga avdelningar har intervjuats. Även tidigare forskning inom ämnet har bearbetats.

Föreliggande undersökning analyserar ett urval stil- och språkliga drag i tre av Selma Lagerlöfs romaner: Gösta Berglings saga (1891), En herrgårdssägen (1899) och Kejsarn av Portugallien (1914). Analysen är av stilistisk karaktär och har avsett att visa eventuella likheter och skillnader mellan de tre romanerna. Metoden utgår från Cassirer (1970) där ett urval aspekter av relevans för denna undersökning har analyserats. Dessa är aspekter på berättarperspektiv, samt språkliga och allmänt stilistiska aspekter, som redogörs både kvalitativt och kvantitativt. Resultatet i föreliggande undersökning visar att Lagerlöfs språk och stil under det 23-årigatidspann som analyserats är tämligen enhetlig.

"Lester Bangs har aldrig varit i Tranås" är en kultursociologisk studie i syfte att testa hållbarheten i begreppet"kulturell navigation", samt att genom kvalitativ metod visa på skillnader och likheter i Svenska musikkritikers kulturella navigationsvägar. Genom intervjuer med sju musikkritiker, alla från svensk dagspress, strävar uppsatsen efter att visa på varje individs specifika kulturella navigation för att nå en offentlig tyckarposition. Ledordet för intervjuer och för arbetet i stort har varit "Hur?". Hur navigerar en individ genom kulturen för att skaffa sig det kapital som är gångbart på ett specifikt fält? Begreppen kapital och fält är hämtade ur Pierre Bourdieus sociologiska teori och med analysstöd av dessa begrepp ger uppsatsen dessutom några ledtrådar till "Varför" musikkritikerna navigerat som de gjort.