I denna undersökning behandlas kreditprövning vid svensk mirkrolångivning. Undersökningen är om ALMI:s mikrolångivning som är statsfinansierad och vissa av Nordeas krediter, exempelvis krediter till nystart av företag, som per definition är jämförbar med svensk mikrolångivning. Syftet är att undersöka och förstå eventuella skillnader och likheter i de nämnda kreditgivarnas kreditprövning vid mikrolångivning.Empirin baserades på material från Nordeas och ALMI:s Webbsidor samt de intervjuer som genomfördes med respondenterna på respektive företag. Sedan sammanställdes materialet som tillsammans med teorier om kreditprövning, lade grunden för en undersökningsmodell som fungerat som stöd i analysen.Det finns många likheter i Nordeas och ALMI:s hantering av kreditansökan. Det kan förklaras av att kreditgivning innebär risktagande och för att minimera riskerna följer båda kreditgivarna vissa principer som är grundläggande för kreditprövning.

Syfte: Syftet är att undersöka hur Socialdemokraternas valbroschyrer har förändrats i sättet att presentera sig själva för potentiella väljare under de senaste 50 åren.Metod: SocialsemiotikTeorier: Uppsatsen tar avstamp utifrån teorier om förmoderna, moderna och postmoderna kampanjer samt amerikaniseringsteorier, men även hur trenderna enligt forskare ser ut i Sverige och andra europeiska länder.Huvudresultat: Undersökningen visar såväl likheter som skillnader mellan de analyserade åren. Reklamdiskursens växande inverkan på broschyrerna gör sig tydlig, vilket kan ses som en del i den växande kommersialiseringen av politiken. Tendenser till en amerikanisering kan skönjas men dessa är vaga. Uppdelningen av kampanjer som förmoderna, moderna och postmoderna anser vi vara diskutabla..

Functional Subgrouping är en metod för konflikthantering, användbar på såväl individ, grupp som organisationsnivå. Konflikter kan definieras som meningsskiljaktigheter innefattande störningar i kommunikationen vilket kan leda till psykologisk belastning på individer. Vikten av funktionella konfliktlösningsstrategier är således stor. Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att skapa övergripande förståelse för metoden utifrån användning samt för- och nackdelar i relation till annan konfliktlösning. Fyra halvstrukturerade intervjuer genomfördes vilka analyserades tematiskt.

Denna uppsats handlar om hur privata företag och offentliga organisationer arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare. Syftet är att undersöka hur de arbetar internt och externt för att se om det finns några skillnader eller likheter. Den teoretiska referensramen är uppbyggd i följande tre delar. Första delen redogör kort om privata och offentliga organisationer för att få en överblick över dess skillnader i rekrytering. Andra delen redogör för ämnet attraktiva arbetsgivare och hur organisationer internt arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare.

Akademi: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, MälardalensHögskola, Västerås. Nivå:Kandidatuppsats i marknadsföring, EFO225, 15 hp. Datum:2009-01-08 Författare:Asuman Sertcanli, 19861022, asi05003@student.mdh.seBetül Dinctürk, 19850808, bdk05001@student.mdh.se Handledare:Claes Jonsson Uppdragsgivare:Oriflame Cosmetics i Turkiet Syfte:Ändamålet med denna studie är att undersöka försäljningsarbetet iett MLM- företag i de två länderna (Sverige och Turkiet) ochdärmed få fram eventuella skillnader, för att sedan kunna jämföraderas beteende ur ett kulturellt perspektiv. Jämförelsen avser attvara som ett underlag för säljkonsulenterna i deras dagliga arbete, isyfte att kunna förbättra och utveckla försäljningsarbetet. Metod:Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer. Enintervjuguide utformades för att kunna formulera frågor utifrån valdateorier och modeller. Intervjuerna ägde rum i Turkiet och Sverige. Slutsats:Studien visade att det finns både likheter och skillnader iförsäljningsarbetet. De turkiska respondenterna fokuserade mer påvärvning än försäljning men var välutbildade gällande produkterna.

Bomullstextilier är en av de mest återkommande råvarorna i textilierproduktion, trots att medvetenheten om dess miljöpåfrestande framställning ökat är den fortfarande en av de viktigaste globala handelsvarorna. I och med den globala handeln har företagens agerande utvecklats från att ha en lokal produktion och försäljning till att handla med olika leveranto?rer och underleverantörer över hela va?rlden. Det långa ledet leverantörer som krävs fo?r att framställa bomullstextilier kan tillsammans med andra faktorer, som kulturella och etiska skillnader, leda till komplikationer när det kommer till uppföljningen av företagens krav på leverantörerna.

Syftet med studien var att ge en bild av vilka fo?retag som valt bort revision och se hur detta pa?verkat revisionsbyra?erna. Fo?r att kunna genomfo?ra detta gjordes ba?de en kvantitativ och kvalitativ datainsamling. De kvantitativa data som samlats in besta?r av fo?retagsinformation fra?n Affa?rsdata som anva?nts fo?r att kunna ge en bild av vilka fo?retag som valt bort revision.

Bakgrund: Sedan år 2008 har världen befunnit sig i ekonomisk kris. Denna kris har drabbat såväl svenska som utländska banker runt om i världen, men i olika grad. Bankerna och deras arbete anses ha haft stor del i den rådande finanskrisen, vilket skapar frågor om hur de regleringar som finns fungerar och påverkar bankerna i den meningen de är avsedda att påverka bankerna och hur bankens arbete med kreditrisker ser ut.Problemformulering: Både Swedbank och Svenska Handelsbanken har drabbats av finanskrisen men Swedbank pekas ut som den största förloraren av dessa två banker. Ser man till respektive banks prestation på den svenska marknaden är det dock Swedbank som visar de bättre siffrorna vad gäller kreditförlust i relation till bankens utlåning och har gjort så sedan 2008. Vi fann det intressant att jämföra hur dessa två banker arbetar med sin kreditgivningsprocess, särskilt då fördelning av kreditförluster skiljer sig åt och då båda bankerna anser sig hålla en låg riskprofil.

Syftet med arbetet är att ge en bild av hur ett antal förskollärare ser på läroboken i sin undervisning i förskoleklass samt att ta reda på hur de gör sina val av läroböcker. Studien genomfördes i form av djupintervjuer med sex förskollärare verksamma i förskoleklass. Resultatet presenteras såsom skillnader och likheter i synsätt. De viktigaste slutsatserna är att samtliga pedagoger ser läroboken som ett komplement och som en källa till inspiration. Det faktum att läroboken ses som ett komplement har sannolikt att göra med förskollärarnas pedagogiska grundsyn som i samtliga fall mer eller mindre har eleven i blickfånget.

Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på vad gymnasieeleverna anser att ?lärarens uppmärksamhet? är, samt om eleverna tycker att de får tillräckligt mycket av lärarens uppmärksamhet. Vi vill även ta reda på om det finns skillnader/likheter mellan de båda könen i denna syn på uppmärksamhet, samt om något av könen tycker att det andra könet får mer uppmärksamhet.Metod: Kvalitativ förundersökning med semistrukturerade intervjuer där svaren används för att konstruera enkäten. Huvudundersökningen baserades på 262 på ett kvantitativt sätt bearbetade enkäter. Dessa enkäter samlades in på fem skolor i södra Sverige.

Förskolor kan ha olika pedagogiska profiler exempelvis Waldorfpedagogik, Montessoripedagogik och Reggio Emilia pedagogik. Vi har i vår studie studerat dessa verksamheter samt den kommunala förskolan. Syftet med undersökningen var att se vilka estetiska val barnen gjorde när de fick välja fritt och hur pedagogerna planerade estetiska aktiviteter i verksamheten. Vi synliggör även vissa likheter och skillnader mellan de pedagogiska profilerna. I denna undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer.

Idag är en ny minoritetsgrupp, döva med cochleaimplantat (CI), en växande grupp. CI innebär att en elektrod, som stimuleras av en yttre hörapparatsliknande processor, opereras in i hörselsnäckan. Detta ger bäraren en god ljuduppfattning och relativt goda möjligheter att utveckla talad svenska. Tidigare har teckenspråk varit ett mer eller mindre självklart språk för döva barn, men nu ifrågasätts allt oftare om CI-opererade barn behöver teckenspråk bredvid talad svenska.I den här studien undersöker jag om det finns skillnader i konnektivtäthet hos tre grupper: en- respektive tvåspråkiga med cochleaimplantat och en normalhörande, enspråkig kontrollgrupp. Tidigare forskning visar att ju äldre man blir desto mindre konnektorer markerar man i sina texter.

Denna uppsats tar sikte på att utreda vad som krävs av borgenären för att han ska anses ha uppfyllt sin bevisbörda vid preskriptionsavbrott samt hur KFM i Karlstad följer den praxis från HD som finns beträffande preskriptionsavbrott åstadkommet av gäldenären. Uppsatsen kan därför delas in i två delar där den första delen förklarar den svenska preskriptionslagstiftningen tillsammans med praxis från HD. Fokus ligger på preskriptionsavbrott åstadkommet av borgenären och den bevisbörda han då har. Både praxis och lagstiftning ger ett och samma svar, nämligen att det krävs av borgenären att han visar att de brev med preskriptionsavbrytande verkan som han sänt gäldenären även kommit fram till denne. Kan han inte bevisa detta anses fordran vara preskriberad.I uppsatsens andra del studeras dels domar från HovR och dels beslut från KFM i Karlstad.

Syftet med uppsatsen är att undersöka skillnader avseende somatisering, affektmedvetenhet och internaliserad skam mellan kvinnor med diagnostiserad vulvavestibulit och en kontrollgrupp. Dessutom undersöktes sambandet mellan dessa faktorer i vestibulitgruppen. I undersökningen deltog 18 kvinnor med vulvavestibulit och 18 friska kvinnor i samma ålder. Samtliga kvinnor besvarade tre självskattningsformulär; Pennebakers Inventory of Limbid Languidness, Toronto Alexithymia Scale-20 och Internalized Shame Scale.Kvinnorna med vulvavestibulit visade sig ha signifikant större svårigheter att identifiera mellan kroppsliga sensationer och känslor än kontrollgruppen. De visade sig även ha en signifikant högre grad av internaliserad skam än kontrollgruppen.

Tomat är en viktig produktgrupp och en basvara i mångas hem. I dagsläget är marknadsandelen för de inhemskt odlade tomaterna liten. I denna kandidatuppsats utfördes två olika enkätundersökningar. En riktad till handlare och en till konsumenter. Syftet var att hitta likheter och skillnader mellan handlarnas och konsumenternas uppfattning av delar som rör den svenska tomatmarknaden.