Denna rapport Àr en jÀmförelse av examinationerna i maktmedel pÄ polisutbildningarna i UmeÄ och i Tammerfors, Finland. Maktmedel Àr de redskap som poliser bÀr i sitt arbetsbÀlte sÄ som handfÀngsel, batong, OC och vapen. Syftet Àr att se likheter och skillnader av examinationerna och se vad skolorna kan lÀra av varandra. För att fÄ en tyngd i rapportens innehÄll sÄ har ett studiebesök gjorts pÄ polishögskolan i Tammerfors. Resultat har nÄtts genom samtal med elever och lÀrare pÄ utbildningarna och genom att ta del av kursplaner och lektioner.

Bakgrund och problem: Designens potential som strategisk resurs har pÄ senare tid börjatuppmÀrksammas allt mer. I takt med att designanvÀndandet ökar i företagens differentieringsarbeteökar Àven behovet av kunskap om hur företag pÄ bÀsta sÀtt kan tillvarata och utnyttjadesign som ett effektivt konkurrensmedel. Tidigare forskning kring företags motiv och argumenttill att outsourca design eller bygga upp en intern designavdelning Àr begrÀnsad. DÀrföransÄg vi det viktigt att detta omrÄde uppmÀrksammades och studerades grundligare.Syfte: Studiens syfte Àr att identifiera och beskriva skillnader och likheter ur ett design managementperspektivmellan tre tillverkande företag som anvÀnder nÄgon typ av industriell designi sin produktutveckling. TvÄ av dessa har interna designavdelningar och ett företag köperin design pÄ konsultbasis.Metod: Fallstudier omfattande tre tillverkande företag har genomförts.

Sammanfattning Philip Jonsson(2012) ? Vilka likheter finns mellan Janusz Korczak och Lgr 11? Malmö högskola: LÀrarutbildningen Uppsatsen Àr en jÀmförelse mellan Janusz Korczak och dagens lÀroplan frÄn 2011. Uppsatsens resultat Àr att det finns likheter mellan Janusz Korczaks pedagogik och lÀroplanen för 2011. HÀr har jag valt att fokusera pÄ tre huvudpunkter: Pedagogik, demokrati och uppfostran. Janusz Korczak strÀvade efter att engagera barn i samtal, tro pÄ de och ge barnen möjligheter till att tro pÄ sig sjÀlva och utvecklas.

Nyckelord: DBS, cervikal dystoni, personperspektiv, livssituation, kvalitativ och Roys Adaptionsmodell. Bakgrund: Dystoni ?r en sjukdom som drabbar r?relseorganen. Sjukdomen medf?r ih?llande muskelkontraktioner som leder till f?rvriden kroppsh?llning. Incidensen ?r 1,18/100.000/ ?r, vilket inneb?r att det ?r en relativt ovanlig sjukdom.

Uppsatsen Àr en jÀmförande studie mellan förskolor i Iran och förskolor i Sverige. Syftet med studien Àr att genom kvalitativa forskningsintervjuer och observationer ta reda pÄ vad som skiljer respektive förenar Irans och Sveriges verksamhet i förskolan. Uppsatsen behandlar iranska och svenska pedagogers syn pÄ arbetet med barns sociala kompetens och lÀrande i förskolan. I uppsatsen pÄvisas bÄde skillnader och likheter mellan Irans och Sveriges arbetssÀtt. En av de skillnader som studien pekar pÄ, Àr synen pÄ lÀrandet i rutinsituationer.

Detta Àr en studie om skillnaden i dopsyn mellan Svenska kyrkan, Jehovas vittnen och Livets ord. Uppsatsen har haft som mÄl att försöka klargöra skillnader mellan dessa tre samfund i dopteologi om det överhuvudtaget finns nÄgon, samt Àven skillnader och likheter mellan samfunden nÀr det gÀller det praktiska tillvÀgagÄngssÀttet att bli döpt inom respektive organisation. Jag har utifrÄn den litteratur jag kommit över om respektive samfund, samt en intervju med en föresprÄkare för en av organisationerna försökt mig pÄ en nÄgorlunda sammanfattande redogörelse av dilemmat.DÄ jag anvÀnt mig av ett traditionellt vetenskapligt perspektiv har jag inte lagt nÄgon tyngdpunkt pÄ intervjuer. Dock har jag pÄ grund av praktiska omstÀndigheter valt att intervjua en föresprÄkare för Livets ord, dÄ jag har haft svÄrt att fÄ tag i material frÄn denna organisation.MÄlet med uppsatsen har varit att skriva en uppsats i Àmnet eftersom jag inte har hittat nÄgon uppsats som tar upp skillnaden mellan dessa organisationer. Detta kan verka konstigt dÄ alla tre samfunden har bibeln som grund för sin ideologi.

Den svenska marknadsföringslagen reglerar marknadsföring och reklam i Sverige. Marknadsföring och reklam Àr det frÄga om nÀr ett budskap har ett kommersiellt syfte och ett kommersiellt innehÄll. Tanken med marknadsföringslagen Àr framför allt att skydda konsumenter mot aggressiv och vilseledande marknadsföring. Genom medlemskapet i EU omfattas Sverige ocksÄ av den överstatliga rÀttsordningen EG-rÀtten och frÄgan Àr hur Sverige skall implementera direktivet om otillbörliga affÀrsmetoder i den svenska rÀtten. Staten tillsatte dÀrför 2005 en utredning med syfte att undersöka hur detta direktiv pÄ bÀsta sÀtt skall införlivas med den svenska rÀtten.

Det hÀr Àr en kvalitativ studie vars avsikt Àr att fÄ en ökad kunskap i hur lÀrare och elever ser pÄ skolkunskap. I studien resoneras det vilka likheter och skillnader det finns mellan elever och lÀrares syn pÄ skolkunskap och hur synen pÄ skolkunskap pÄverkar elevernas inlÀrning. Dessutom diskuteras det hur synen frÄn de bÄda parterna Àr i jÀmförelse med styrdokumentens syn pÄ skolkunskap. DÄ studien handlar om skolkunskap utgÄr förhÄllningssÀttet frÄn vad som Àr kunskap. Studien anvÀnder sig av en kvalitativ forskningsmetod dÄ det anvÀnds tvÄ datainsamlingsmetoder; intervjuer med lÀrare och enkÀter med elever.

Jag har i min uppsats undersökt hur förskoleklassens verksamhet jobbar skolförberedande utifrÄn lek genom observationer av förskoleklasser pÄ kommunala skolor och Waldorfskolor. Jag har ocksÄ samtalat med pedagoger i dessa förskoleklasser och genom dessa samtal med pedagogerna kommit fram till hur de ser pÄ sin verksamhet gÀllande lek och vart de lÀgger sin fokus, vilka förestÀllningar de har om lek och hur de anvÀnder sig av denna i skolförberedande syfte.Min insamlade empiri analyserades utifrÄn vald teori och tidigare forskning. Genom analys av observationerna har jag kunnat se om pedagogernas syn pÄ sin verksamhet besvarat de frÄgestÀllningar jag har.Jag kunde hÀr tydligt sÄ bÄde likheter och skillnader mellan de olika förskoleklassernas verksamheter. Likheter sÄ som att pedagogerna i förskoleklasserna Àr ense om att barnen stÄr i fokus vilket man förstÄr av deras pedagogiska kunskap som kom fram under vÄra samtal. Men jag upptÀckte ocksÄ att vÀgen till kunskap lÄg pÄ olika fokus dÀr kommunala skolan fokuserade pÄ kunskapen som sÄdan, med formella arbetspass i lÀroböcker medan förskoleklasser med Waldorfpedagogik var mer intresserade att fÄ igÄng processer som leder till kunskap hos barnen genom att socialisera barnen genom fri lek..

Bakgrund:?Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) ?r ett kroniskt och endokrint tillst?nd som globalt sett drabbar cirka en tiondel av alla kvinnor i fertil ?lder. Sjukdomens orsak ?r oklar men den p?verkar de drabbade p? m?nga olika s?tt och medf?r allvarliga kort- och l?ngsiktiga konsekvenser. Trots sjukdomens omfattning visar forskning att samh?llet och v?rden har otillr?cklig kunskap om PCOS samt hur v?rden korrekt b?r anpassas till denna patientgrupp.

Denna studie Àr en fallstudie i syfte att visa pÄ vilka faktorer som pÄverkar anvÀndande av kunskapshanteringssystem pÄ en arbetsplats med speciella förutsÀttningar. Det studerade fallet Àr en arbetsplats med endast deltidsarbetande studenter som oftast arbetar pÄ egen hand vid olika tider. Intervjuer med medarbetarna visar pÄ att anvÀndande av andra system Àr en viktig faktor som kan förhindra bÄde delande av kunskap och sökande av information via kunskapshanteringssystem. Studien har jÀmförts med tre tidigare studier för att visa pÄ likheter och skillnader mellan arbetsplatser med olika förutsÀttningar..

Varierad matematikundervisning föresprÄkas i nationella styrdokument vilka skolor och pedagoger vÀntas följa. De mÄl och riktlinjer som finns uppsatta ska nÄs med hjÀlp av varierade arbetsmetoder och arbetsformer. Skolors och pedagogers tillvÀgagÄngssÀtt för att nÄ dit Àr dock tolkningsbara och dÀrför intressanta att undersöka vilket ocksÄ Àr studiens syfte.För att ta del av pedagogers uppfattning kring varierad matematikundervisning med dess tillhörande arbetsmetoder och arbetsformer har jag undersökt tillÀmpning, omfattning, pÄverkansfaktorer samt sökt likheter och skillnader mellan skolorna. Detta möjliggjordes genom att jag genomförde halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som undervisar i nÄgon av Ärskurserna 4-6 pÄ en kommunal samt en privat skola.Resultatet visar att pedagogerna har en nÄgorlunda samstÀmmig syn kring varierad matematikundervisning samt de arbetsmetoder och arbetsformer som följer. Tydligt blir att arbete i lÀrobok och praktisk matematik sÄsom laborationer, vardagsanknuten matematik samt diskussioner stÀlls mot varandra likasÄ enskilt arbete och grupparbete.

Inom ekonomistyrning Àr prestationsmÀtning vanligt förekommande för mÀtning av anstÀlldas prestationer. Detta för att ge en ökad mÄlöverensstÀmmelse mellan arbetsledare och anstÀllda och dÀrmed bidra till ökad effektivitet inom verksamheten. Feedback kommer dÀrmed in som ett alltmer vanligt förekommande verktyg i dagliga arbetet och Àr anvÀndbart i flera avseenden. Feedback kan beskrivas som Ätergivande av information rörande annans beteende, i det svenska sprÄket Àr Äterkoppling ett vanligt förekommande synonym. FrÀmst kan feedback anvÀndas vid utvÀrdering av mÄl, men Àr anvÀndbart Àven vid vÀgledning i arbetet.

Syftet med denna studie var att belysa om lagstiftningen efterföljs vid behovsmedicinering pĂ„ SÄBO (SĂ€rskiltboende) samt beskriva vilka likheter och skillnader som finns i dokumentationen gĂ€llande nĂ€r vid behovs medicinering ges. Designen var jĂ€mförande, deskriptiv, kvantitativ, retrospektiv journalstudie. Urvalet var 100 patientjournaler frĂ„n tre SÄBO i mellan Sverige. Journalerna har granskats utifrĂ„n följande variabler: demens- eller somatisk-avdelning, lĂ€kemedelsnamn, styrka, dos, orsak till att medicinen givits, effekten av medicinen, yrkestillhörighet pĂ„ dokumenteraren samt jĂ€mförande med gammalt/nytt journalsystem. Resultatet visade signifikanta skillnader i dokumentationen utifrĂ„n om det var ett demensboende eller ett somatikboende.

BakgrundI vÄr bakgrund beskriver vi utomhuslekens betydelse för barns utveckling och vÀlbefinnande. Barn lÀr av egna konkreta upplevelser och naturmiljön inspirerar dem till skapande och experimenterande verksamhet. Genom att kontinuerligt Äterkomma till samma plats i naturmiljön skapar barnen kÀnslomÀssiga band till den och kÀnner sig trygga dÀr.SyfteVÄrt syfte Àr att undersöka om barngruppers olika erfarenheter av utevistelse gör sig synliga i leken, dÄ de introduceras i en outforskad naturmiljö, som inte tidigare Àr kÀnd för dem.MetodVi har gjort ett kvalitativt experiment, dÀr vi observerat barn frÄn tvÄ förskolegrupper med skilda erfarenheter av vistelse i naturmiljö, för att se likheter respektive skillnader i leken. TvÄ observationer per grupp har utförts, dÄ vi med hjÀlp av löpande protokoll har noterat bland annat val av aktiviteter och lekmiljö pÄ platsen, samt interaktion mellan barnen.ResultatVi uppfattar tydliga skillnader mellan de bÄda barngruppernas lek. Den grupp som har stor vana av naturvistelse anvÀnder sig i mycket större utstrÀckning av naturmaterialet, samt har rikligt med inslag av fantasi i leken jÀmfört med gruppen som sÀllan gÄr till naturmiljö..