Det huvudsakliga syftet med min undersökning var att studera gymnasieelevers erfarenheter av mobbning samt studera deras attityder till denna företeelse. Genom att dela ut en enkÀt till fyra olika program pÄ en gymnasieskola kunde skillnader och likheter pÄvisas mellan dessa. Resultat som enkÀtundersökningen visar Àr till exempel att förekomsten av mobbning var som störst pÄ ett studieförberedande program och som minst pÄ ett yrkesförberedande program. Ett annat resultat Àr att elever pÄ ett kvinnligt dominerat program Àr mer benÀgna att ingripa vid mobbningssituationer jÀmfört med elever pÄ ett manligt dominerat program..

Nordstrand Sara (2008). Den fria lekens betydelse inom förskolan. The meaning of free play within prescool. Skolutveckling och ledareskap, 90 högskolepoÀng, LÀrareutbildningen, Malmö högskola. Syftet med mitt arbete Àr att undersöka den fria lekens betydelse och se likheter och skillnader mellan tvÄ förskolor och förskolelÀrare som arbetar dÀr och deras syn pÄ den fria leken. I studien har jag valt att göra fyra djupintervjuer med fyra förskolelÀrare pÄ tvÄ olika förskolor. Hagens förskola i Dalby och PilÀngens förskola i Limhamn.

SammanfattningAkademi:     Akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling, MÀlardalens högskola.NivÄ:             Kandidatuppsats i marknadsföring, 15 hp.Datum:         2009-05-18Författare:   Lisa Kristin Halling och Charlotta Jokinen.Handledare: Lars Albert.Bakgrund:   I dagens samhÀlle Àr det vanligt att Äka utomlands pÄ semester och tidigare forskning har gjorts för att undersöka vilka faktorer det Àr som pÄverkar en resenÀr vid val av destination. Det Àr Àven vanligt förekommande att resa utomlands för att studera, det som dock inte har undersökts i nÄgon omfattande mening Àr vilka faktorer som pÄverkar en students val av studieort vid utlandsstudier. MÄnga studenter runt om i Sverige Äker varje Är pÄ utlandsstudier och Àr dÀrmed en stor marknad och konsumentgrupp av intresse att undersöka i samma anda som en traditionell resenÀr.Syfte:            Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar en students val av studieort vid utlandsstudier. Vi vill Àven se vilka likheter och skillnader som finns mellan vilka faktorer som pÄverkar en traditionell resenÀr och en studentresenÀr. Vi hoppas att genom detta kunna bidra med eventuella kompletteringar och utveckla Pizam och Mansfelds teorier om konsumentbeteende i dessa sammanhang.Metod:          En kvalitativ undersökning genomfördes genom intervjuer med svenska studenter som tidigare har studerat, eller studerar utomlands.

AnvÀndandet av medier har i takt med teknologins framvÀxt eskalerat, och somliga medieteoretiker hÀvdar att bl.a. medier bidrar till att bÄde skapa och upprÀtthÄlla diverse normer ? dÀribland könsnormer. Media speglar de normer och stereotyper som existerar i samhÀllet genom att lÀra oss skilja pÄ ?rÀtt och fel? och bidrar till att mÄla upp vad som Àr typiskt manligt och kvinnligt.

Syftet med denna studie var att fÄ en inblick i hur ett antal lÀrare och förskollÀrare tÀnker kring den pedagogiska miljön i allmÀnhet och pÄ sin arbetsplats i synnerhet. Syftet med studien var ocksÄ att belysa eventuella skillnader och likheter i synen pÄ den pedagogiska miljön mellan dessa tvÄ lÀrargrupper. Med pedagogisk miljö menas i denna studie den fysiska miljön. För att genomföra denna studie anvÀndes kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frÄgor. Sex personer intervjuades, tre lÀrare verksamma i Ärskurs F-6 samt tre förskollÀrare verksamma i förskolan med Äldrarna 1-5 Är.

Studien undersöker om och i sÄ fall hur lÀrare i Àmnet samhÀllskunskap i grundskolans senare Är har förÀndrat sitt arbete genom övergÄngen till en ny kursplan (Lgr 11). De konkreta omrÄdena som undersöks Àr planering och undervisning. Totalt ingÄr sex verksamma lÀrare i studien som bÄde har arbetat med den gamla (utifrÄn Lpo 94) och den nya (utifrÄn Lgr 11) kursplanen i samhÀllskunskap. Utöver detta sker ocksÄ en översiktlig och innehÄllsinriktad analys av likheter och skillnader mellan de bÄda kursplanerna. Till hjÀlp för att besvara syftet med studien vÀvs bakgrunden till reformen samman med rapporter frÄn Skolverket och tidigare forskning.

Verksamheter som inte förstÄr sin kunds behov och misslyckas med att uttrycka behoven i sin kommunikation riskerar att bli bortvalda framför konkurrenter. DÀrav syftar denna studie till att utreda förhÄllandet mellan kundens behov och en organisations, i detta fall NyföretagarCentrum Uppsala, uppfattning av behoven som syns i kommunikationen. Studien baseras pÄ intervjuer med organisationens rÄdgivare samt kunder som anvÀnt tjÀnsten det senaste Äret. Insamlad data har analyserats med ett teoretiskt ramverk innehÄllande en GAP-modell, vÀrdekedja samt teori kring dialog och behovskategorisering. BÄde skillnader och likheter noteras mellan organisationens kommunikation och kundens behov. Skillnaderna indikerar gap i förhÄllandet mellan parterna samt en avbruten vÀrdekedja. Dessutom pÄtrÀffas skillnader vid en behovskategorisering. En orsak till bristerna Àr att organisationen inte lyckas tolka kunden fullt ut.

I studien undersöks tvÄ förskolor utifrÄn ett kulturanalytiskt perspektiv. Studien syftar till att beskriva tvÄ lÀskulturer dÀr flickors och pojkars möjligheter i relation till den rÄdande lÀskulturen tas i beaktande. Studiens empiriska material insamlades utifrÄn ett etnografiskt arbetssÀtt genom observationer av bilderbokslÀsning i tvÄ förskolor. Ytterligare empiri insamlades nÀr en förskollÀrare frÄn varje förskola intervjuades om lÀsning och deras intention med bilderbokslÀsning. Resultatet visar att lÀskulturerna som undersöktes hade likheter men att det syntes skillnader i hur likheterna kom till uttryck.

SammanfattningTrots att magasin utgör en stor del av mediesystemet har det inte gjorts sÄ mycket forskning pÄ det omrÄdet. Den forskning som finns handlar frÀmst om magasinens innehÄll. Vi har i stÀllet undersökt omslaget eftersom det Àr det som i första hand sÀljer magasinet. Livsstilsmagasinen har en bred mÄlgrupp och mÄnga titlar innefattas i genren. DÀrför Àr deras omslag om möjligt Àn viktigare Àn andra tidskrifters för att locka lÀsare.

Bakgrund: Kronisk njursvikt innebÀr att nÄgot stÄr fel till i njurarnas funktion och patienterna kan bli beroende av livsuppehÄllande dialysbehanling. I oktober 2010 var det 592 personer med njursvikt i Sverige som var uppsatta pÄ vÀntelistan för en njurtransplantation. Att vara uppsatt pÄ vÀntelista samt att gÄ i dialys innebÀr en stor förÀndring i livet för patienterna. De blir begrÀnsade i sin livssituation och de mÄste alltid vara tillgÀngliga om det skulle bli deras tur att genomgÄ en njurtransplantation.Syfte: Syftet var att genom en intervjustudie beskriva patienters upplevelser av att vÀnta pÄ en njurtransplantation.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats, med information hÀmtad frÄn fem informanter som har erfarenhet av att ha vÀntat pÄ minst en njurtransplantation. Intervjuerna analyserades utifrÄn Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehÄllsanalys.Resultat: Studiens resultat visade att informanterna i vÀntan pÄ en njurtransplantation upplevde att livet förÀndrades, kÀnslor av ovisshet, hoppfullhet samt en kÀnsla av att vÀntan Àr hanterbar.Slutsats: VÀntan pÄ en njurtransplantation kan vara i flera Är och innefattar bÄde positiva och negativa upplevelser.

NÄgot som alltid uppmÀrksammas i media och hos allmÀnhet Àr dÄ polisen brukat sitt skjutvapen i tjÀnsten. Vi uppmÀrksammade att svensk polis rÀtt att anvÀnda skjutvapen skiljer sig frÄn sina finska kollegors vilket gjorde oss intresserade av att titta nÀrmare pÄ detta. Det vi reagerade pÄ var att det som reglerar polisens rÀtt att anvÀnda skjutvapen i Sverige Àr vÀldigt gammalt i jÀmförelse med den finska motsvarigheten som stÀndigt har uppdaterats. Det vi valt att undersöka Àr vad som reglerar polisens rÀtt att skjuta samt hur skjutvapenanvÀndningen och den efterföljande dokumentationen ser ut i dessa bÄda lÀnder. Vi har gjort en sammanstÀllning av vissa likheter och skillnader som finns mellan svensk och finsk polis vad gÀller skjutvapenanvÀndning.

Syftet med vÄr studie Àr öka kunskap och förstÄelse om förskolepedagogers anvÀndning av pekplattan som ett pedagogiskt verktyg. Vi har redovisat forskares och författares olika synpunkter pÄ dator och IT i förskolan, bÄde positiva och negativa aspekter, samt vad vÄrt styrdokument sÀger om IT och teknik. VÄr studie Àr fenomenologisk och som grund har vi ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande. VÄrt resultat grundas pÄ kvalitativa forskningsintervjuer med fyra verksamma pedagoger. VÄra intervjuer har spelats in och sedan transkriberats.

Vid ett företagsförvÀrv mÄste bÄda företagets anstÀllda integreras, sÄ att respektive expertkunskap kommer bÄda företagen tillgodo. FrÄgor rörande hur anstÀllda ska integreras blir dock ofta förbisedda under de förhandlingar som föregÄr uppköpet. I den hÀr uppsatsen har vi studerat hur företag verksamma inom IT- och telekombranschen hanterar företagsförvÀrv och integration av det uppköpta företagets anstÀllda, samt om organisationskulturen pÄverkar integrationsprocessen. UtifrÄn ett organisatoriskt perspektiv beskrivs vilka skillnader och likheter som kan identifieras i integrationsprocessen vid förvÀrv inom IT- och telekombranschen. Dessa skillnader stÀlls dels mot befintliga teorier, som fokuserar pÄ tillverkande företag, och dels mot fallföretagens sÀtt att hantera integrationsprocessen.

The singing-voice ? Differences and similarities between male and female singing-voices in a pedagogical perspectiveThe primary purpose of the present study is to create a basis for a deeper understanding of the male singing-voice. Within the above purpose the present study also aims at comparing differences and similarities between the male and the female singing-voice, and examining possible pedagogical differences in teaching male and female singing students.The study is partly a literature study where existing studies in the field of the singing-voice are examined, in which the male singing-voice is described in relation to the female one. The study also comprises an interview study where four professional singing-teachers, two male and two female, are being interviewed according to an interview guide (see appendix A) focusing on pedagogical aspects of the male and the female singing-voice.The results of the study show that the anatomical functions of the singing-voice are the same whether you are male or female. This also holds true for the basic singing-technique which is the same for both sexes.

Syftet med studien Àr att identifiera hur fenomenet motivation konstrueras i tre olika diskurser. Dessa diskurser Àr fokusgruppsamtal med gymnasieelever, lÀroplanen för gymnasiet samt en text om motivationsforskning för skolans vÀrld. Analysen av diskurserna Àr baserad pÄ Faircloughs tredimensionella kritiska diskursmodell. Studien synliggör skillnader och likheter i de studerande diskursena med sÀrskilt fokus pÄ vad detta fÄr för pÄverkan pÄ elevernas drivkrafter till lÀrande. Analysen visar att lÀroplanen konstruerar ett ideal dÀr eleven ses som ansvartagande med motivation till lÀrande av ett meningsfullt kunskapsstoff.