Numera satsar allt fler systemutvecklingsorganisationer pÄ virtuella utvecklingsteam för att dÀrmed öka effektiviteten och konkurrensfördelarna i informationssystemut-vecklingen. TillÀmpning av virtuella utvecklingsmetoder skapar stora utmaningar bÄde nÀr det gÀller teknik och kommunikation. Virtuell samverkan stÀller krav pÄ en helt ny typ av utveckling och implementering dÄ IT-baserade interorganisatoriska informationssystem som knyter samman olika deltagande parter och som ska stödja kommunikation och affÀrsprocesser i nyskapade virtuella organisationer ska designas. Denna rapport undersöker eventuella skillnader mellan designen av traditionella in-formationssystem och designen av ett webbaserat interorganisatoriskt informationssy-stem för virtuella informationssystemutvecklingsorganisationer. Undersökningen genomförs i form av litteraturstudier dÄ sÄvÀl svenska som utlÀndska vetenskapliga publikationer granskas och analyseras.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka möjliga likheter och skill-nader mellan olika stadsdelar i Göteborg vid bistÄndsbedömning av en Àldreboendeansökan. VÄra frÄgestÀllningar berör det som sker i stadsdelarna vid bistÄndsbedömningen av en Àldre-boendeansökan utifrÄn frÄgestÀllningarna: ? Hur uppfattas den Àldres behov?? Hur tillÀmpas lagstiftningen? ? Hur inverkar de organisatoriska förutsÀttningarna?Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Under intervjuerna har vi utgÄtt frÄn en vinjett om det fiktiva fallet Anna. Totalt har vi intervjuat sju bistÄndshand-lÀggare frÄn fyra olika stadsdelar.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

Elevers intresse för naturvetenskapliga Àmnen minskar. Larmrapporter med dessa slagord kom för första gÄngen för mer Àn 30 Är sedan och liknande pÄstÄenden dyker alltjÀmt upp inom nyhetsrapportering dÄ utbildning diskuteras. Behovet av kunskaper inom det naturvetenskapliga omrÄdet har stadigt ökat under samma tidsperiod. Dels behövs vÀlutbildade experter inom naturvetenskapens olika delar och dels Àr det viktigt att ge alla elever en god naturvetenskaplig utbildning. Min frÄga i detta examensarbete har varit hur forskningen inom naturvetenskaplig didaktik tagit sig an detta problem.

SAMMANFATTNINGBegrepp som tjÀnster och kvalitet har blivit allt viktigare de senaste decennierna vilket gör att tjÀnstekvalitet i dagens samhÀlle Àr av stor vikt. Det Àr en förutsÀttning att inom alla olika branscher ha en god tjÀnstekvalitet bland företag för att vara konkurrenskraftiga. Detta vÀcker frÄgor om hur andra verksamheter som exempelvis olika former av organisationer arbetar och försöker utveckla kvaliteten pÄ sina tjÀnster.DÄ tjÀnster i viss mÄn produceras och konsumeras samtidigt Àr det svÄrt att upprÀtthÄlla kvalitetskontrollen. Det finns ingen kvalitet som kan kontrolleras i förvÀg innan tjÀnsten har levererats. Inom tjÀnsteorganisationer Àr man istÀllet frÀmst ute efter att mÀta relationen mellan kundens förvÀntningar och vad denne faktiskt upplever.

Podcast Àr ett nytt medieformat som har vuxit snabbt det senaste decenniet, i toppen bland de svenska podcasterna ligger ?Filip och Fredriks podcast? med Filip Hammar och Fredrik Wikingsson. Podcast Àr ett relativt billigt och enkelt medium som gör det möjligt att nÄ ut till en potentiellt global publik. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att med hjÀlp av samtalsanalys belysa specifika egenskaper hos podcasten jÀmfört med traditionell radio som hÀr representeras av pratprogrammet ?Gerts vÀrld? med Gert Fylking och Kim KÀrnfalk.Jag kommer Àven anvÀnda mig av David Hendys teorier för hur radio program Àr strukturellt uppbyggda och applicera dem pÄ mitt material för att se pÄ likheter och skillnader mellan radio och podcast.

VÄr uppsats har sin grund i ett egenintresse för hur kommuner och stÀder profilerar sig, vÄrt mÄl Àr att försöka förklara skillnader och likheter mellan en mellanstor, Jönköping och en liten kommun, TranÄs. UtgÄngspunkten var att ta reda pÄ hur kommunerna marknadsför och profilerar sig.De frÄgestÀllningar som vi anvÀnt oss av Àr resultatet av en genomtÀnkt arbetsgÄng, det har varit mycket viktigt att stÀlla rÀtt frÄgor och lÀgga energi pÄ rÀtt saker. Nedan följer nÄgra av de frÄgestÀllningar som förekommit:Hur profilerar sig de olika kommunerna?Vad Àr citybranding?Vad Àr placebranding?Finns det likheter eller skillnader i hur en liten och en mellanstor kommun profilerar sig?Valet pÄ metod föll pÄ intervjuer med viktiga personer inom kommunerna som har ett stort inflytande pÄ profileringen för staden. Det var viktigt att efterstrÀva ett mer djupgÄende material frÄn ett mindre antal mÀnniskor och dÀrför var valet att anvÀnda sig av intervjuer givet.

Syfte: Syftet Àr att undersöka bankernas tillvÀgagÄngssÀtt nÀr de lÀmnar krediter till en kund, vilka skillnader och likheter finns mellan de olika bankerna och pÄ vilket sÀtt anvÀnder de sig av riskhantering vid kreditbedömning av hushÄll?Metod: För insamling av det empiriska materialet har vi anvÀnt en         kvalitativ metod, i form av intervjuer med bankchefer. Det empiriska materialet analyserade vi frÀmst utifrÄn teoretiskt material kring risker och riskmanagement, konkurrens och relationer.Slutsats: Riskbedömningen hos de olika bankerna görs i stora drag likartat, men det finns skillnader i bankernas hantering nÀr det kommer till handlÀggarens frihet och hur de personliga relationerna spelar in. Vi kan se att riskhantering sker till stor del reaktivt, bankerna Àr passiva i förÀndring av riskhantering och behÄller rutinerna sÄ lÀnge som möjligt. Undersökningen visar Àven att bolÄnen inte lÀngre Àr den starka konkurrensfaktorn den tidigare varit för bankerna..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet i studien var tvÄdelat, dels avsÄgs att analysera vad orienteringslitteraturen skriver om trÀning, dels att jÀmföra hur svenska elitorienterare trÀnade pÄ 1980-talet och Är 2010.FrÄgestÀllningar till kÀllanalysen: Vad skriver orienteringslitteraturen om trÀningsupplÀgg, mental trÀning och mentala faktorer som pÄverkar prestationen samt trÀnarrollen?FrÄgestÀllningar kring hur elitorienterare trÀnade pÄ 1980-talet jÀmfört med Är 2010: Vilka skillnader och likheter i trÀningsupplÀgg bland kvinnor och mÀn finns det mellan 1980-talet och Är 2010? Har trÀnarrollen förÀndrats? VarifrÄn fÄr elitorienterare sin kunskap om hur de ska lÀgga upp sin trÀning?MetodDe metoder som anvÀndes i studien var kÀllanalys och enkÀtundersökning. De kÀllor som analyserats Àr fem böcker som handlar om orienteringstrÀning. Respondenterna till enkÀten var de som var landslagsaktiva under 1980-talet samt de som var det Är 2010. Antalet respondenter var 13 frÄn 1980-talet och 14 frÄn Är 2010.ResultatDe viktigaste resultaten i studien var att det finns bÄde skillnader och likheter i vad som ingÄr i en elitorienterares trÀningsupplÀgg pÄ 1980-talet jÀmfört med Är 2010.

Tva?ngsva?rden av missbrukare a?r ett av samha?llets sista verktyg fo?r att va?rda missbrukare som lever ett va?ldigt destruktivt och farligt liv. Tva?ngsva?rdslagstiftningen har kritiserats fo?r att vara sva?rtolkad, och det finns sto?d fo?r att lagstiftningen tilla?mpas olika i landets socialna?mnder. Genom att intervjua socialtja?nstens enhetschefer om deras tolkning och tilla?mpning av tva?ngsva?rdslagstiftningen syftar uppsatsen till att belysa skillnader och likheter i tolkning och tilla?mpning av lagstiftningen samt att bidra med kunskap om vilka faktorer som kan fo?rsva?ra arbetet.

Bergén, Katarina & Berglund, Anna (2010). Pedagogers tankar kring och arbete med yngre barns fysiska hÀlsa. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Huvudsyftet med vÄrt examensarbete Àr att bidra med ökade kunskaper om hur lÀrare och pedagoger tÀnker kring och arbetar för att frÀmja barns fysiska hÀlsa och hÀlsosamma livsstil. Ett annat syfte med studien Àr att undersöka om det finns likheter och skillnader mellan lÀrare och pedagoger som arbetar i förskolor och förskoleklasser som har en hÀlsoprofil respektive inte har en hÀlsoprofil. Arbetet utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur tÀnker lÀrare och pedagoger kring barns fysiska hÀlsa i förskola och förskoleklass som har respektive inte har en hÀlsoprofil? Hur arbetar lÀrare och pedagoger för att frÀmja barns fysiska hÀlsa och hÀlsosamma livsstil i förskola och förskoleklass som har respektive inte har en hÀlsoprofil? Vad finns det för likheter och skillnader mellan lÀrares och pedagogers tankar kring och arbetssÀtt för att frÀmja barns fysiska hÀlsa i förskola och förskoleklass som har respektive inte har en hÀlsoprofil? I arbetets teoretiska del förklaras studiens centrala begrepp, samt innebörden i hÀlsofrÀmjande arbete i förskolan och skolan.

Genom att undersöka hur ungdomar mÄr i dagens samhÀlle kan bÄde negativa och positiva faktorer upptÀckas. De negativa kan förebyggas och förÀndras, de positiva bibehÄllas och förbÀttras. Ungdomarna Àr de som ska ta över samhÀllet efter nuvarande generation. För att frÀmja ett vÀlmÄende samhÀlle i framtiden bör vÀlmÄende ungdomar frÀmjas idag. Syftet med studien var att göra en jÀmförelse mellan hur det var att vara ung i PiteÄ Är 1993 och Är 2006.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

In this essay, I have interviewed four pedagogues from three preschools whit different pedagogical purposes. The purpose was to find out how they work with mathematics outdoor. In addition to interviews, I have conducted observations at each preschool. The different preschools are one traditional, one Reggio Emilia and one ?all weather? (FriluftsfrÀmjandet) preschool.

F?rt?tningen av st?der skapar en utmaning f?r bevarandet av de t?tortsn?ra skogarna. V?rden som skapas av m?nniskans upplevelser i skogen kan sammanfattas i begreppet skogens sociala v?rden, som visat sig ha en stor betydelse f?r folkh?lsan. D? m?nga kommuner ?ger t?tortsn?ra skog, ?r det av intresse att studera hur de planerar f?r skogens sociala v?rden.