Syftet med denna uppsats är att studera folkhälsosamordnarens syn på sin yrkesroll och belysa den i ett professionsteoretiskt perspektiv för att öka förståelsen för deras arbete.Frågeställningarna lyder:Vilken utbildnings- och kunskapsbakgrund har folkhälsosamordnarna och vilken betydelse uppfattar de att den har för deras yrkesroll?Vilken legitimitet och status uppfattar folkhälsosamordnarna att de har som yrkesgrupp i den kontext där de verkar?Vilka organisatoriska förutsättningar anser folkhälsosamordnarna att det finns för deras yrkesgrupp och hur påverkar det uppfattningen om självständighet?Metod och material : Kvalitativa intervjuer. Urval: fyra folkhälsosamordnare från Västra Götalandsregionen. Samtliga intervjuer spelades in. Det empiriska materialet bearbetades med hjälp av kodning och analyserades utifrån professionsteori.Resultatet visar att folkhälsosamordnarens yrkesroll präglas av en otydlighet.

I transportbranschen finns behov av ett gemensamt och standardiserat mått för mätning av effektivitet och trots avancerade IT-system och moderna verktyg råder det idag avsaknad av detta. Transportföretagen behöver inte bara ta fram egna, interna mått utan också accepterade och vedertagna mått som kan användas för att kommunicera med kunder, myndigheter och andra externa intressenter..

Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa styrelseskicket har de senaste årtiondena blivit så cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i många avseenden inte längre betraktas som en produkt av det mänskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mänskligheten inte längre kan hoppas på något bättre än det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillväxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhållande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgår vi ifrån uppfattningen att den liberal-kapitalistiska världsbilden, liksom alla andra världsbilder, är en kognitiv konstruktion.Vårt syfte är att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna världsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhälleliga bakgrunden till det rådande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna världsbilds legitimitet och parametrar.

Hur kan det förklaras att läkare har svårt att acceptera icke-läkare ichefspositioner? Studien har en kvalitativ, interaktiv induktiv ansats.Empiriinsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer. Studien är byggd på litteratur om kunskapsintensiva företag och organisationer. I analysen används teorier om yrkesidentitet och makt som huvudsakliga teoretiska förklaringsverktyg. Studien kommer sammanfattningsvis fram till två möjliga förklaringar till varför läkarna har svårt att acceptera icke-läkare i rollen som chef.

Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa styrelseskicket har de senaste årtiondena blivit så cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i många avseenden inte längre betraktas som en produkt av det mänskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mänskligheten inte längre kan hoppas på något bättre än det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillväxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhållande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgår vi ifrån uppfattningen att den liberal-kapitalistiska världsbilden, liksom alla andra världsbilder, är en kognitiv konstruktion.Vårt syfte är att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna världsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhälleliga bakgrunden till det rådande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna världsbilds legitimitet och parametrar.

e-Me projektet är ett innovativt forskningsprojekt där tillvägagångssättet co-design använts för att framställa en elektronisk assistent. e-Me realiserades i januari 2007 som ett pilotprojekt vid Högskolan i Borås. Den elektroniska assistenten är en artefakt som ska förenkla det administrativa och elektroniska livet för studenter. Målet med den här uppsatsen var att öka förståelsen kring co-designs grundidé, praktiska moment samt de kritiska roller som kan urskiljas i co-designprojekt. Studien är av intresse för alla som vill utvidga sin kunskapsbas inom både co-design samt e-Me.

Uppsatsens titel: CSR I SMEs ? En förklaring av motiv och effekter Seminariedatum: 2012-05-31Kurs: 4FE03E Examensarbete för civilekonomprogrammet 30hpFörfattare: Alexandra Edström och Anna PerssonHandledare: Elin Funck Examinator: Lars-Göran Aidemark Nyckelord: CSR, Corporate Social Responsibility, samhällsansvar, intressenter,SMEs, Triple Bottom Line, motiv, effekterBakgrund och problem: Teorierna kring CSR i SMEs är få och ofta motsägelsefulla. SMEs har dessutom en viktig påverkan på vårt samhälle, då de utgör den störstadelen av Sveriges näringsliv. CSR är ingen genväg till framgång utan effekterna kanbedömas först efter ett långsiktigt perspektiv, enligt Europakommissionen (2007)arbetar SMEs ofta med CSR utan att veta om det eller benämna det vid namn.Syfte: Syftet med detta examensarbete är att beskriva innebörden av CSR samtförklara motiven till och effekterna av CSR i SMEs.Metod: Vi har gjort en flerfallstudie på företagen Gnosjö Automatsvarvning AB,HangOn AB, Swede-Wheel AB och Sibes Metall AB. Vi har genomfört tvåsemistrukturerade intervjuer med två personer på respektive företag samt enfokuserad telefonintervju med respektive VD på varje företag.

Förväntningarna på företagens etik har ökat från allmänheten under de senaste åren. För att överleva behöver företag ett utbyte med intressenter, genom att bland annat införa etiska riktlinjer kan företaget leva upp till intressenternas önskemål. Ledningen på företaget i hotell- och restaurangbranschen där undersökningen utfördes hade som mål att samla företagets olika avdelningar så de agerar som en enhet med samma etiska inriktning. Syftet med studien var att undersöka hur de anställda upplever skapandet av, arbetet med och användandet av de etiska riktlinjerna som tagits fram på företaget. Vi ville också hitta orsakerna till dessa uppfattningar.

Den senaste tidens växande kritik mot den ökade globaliseringen har medfört att företagets intressenter ställt ett allt större krav på företagens informationsgivning. Som svar på denna kritik har företagen, på frivillig basis, börjat lämna en allt mer omfattande redovisning om deras påverkan på omvärlden. Vårt syfte är att kartlägga vilken typ av social information som företagen redovisar. Vi avser även att undersöka till vilka intressenter denna information riktar sig samt vilka de huvudsakliga argumenten är till att företagen väljer att informera om sitt sociala engagemang. Slutligen avser vi att undersöka företagens inställning till standardiserade riktlinjer för social redovisning.

Miljömedvetenhet är ett begrepp som används flitigt idag både i företagsvärlden och privat. Detta har lett till att kundernas medvetenhet om miljön och det sociala ansvaret har ökat och de ställer allt högre krav på företagens produkter och tjänster.Allt eftersom de bildas nya moderna företag ökar konkurrensen och många företag väljer att lägga stora resurser inom hållbar utveckling för att uppnå konkurrensfördelar. För att företagen ska kunna kommunicera sitt miljöansvar till omvärlden skapar dem en hållbarhetsredovisning där dem talar om sitt ansvar för omvärlden. De tre vanligaste ansvaren som man finner i en hållbarhetsredovisning är det sociala ansvaret, det ekonomiska ansvaret och miljöansvaret.Hur en hållbarhetsredovisning ska utformas är frivilligt och variationen gör att det kan bli svårt för ett otränat öga att tolka och jämföra informationen Vi tror att en stor del till variationen inom hållbarhetsredovisning är att företagen väljer att rikta sig till olika intressenter som dem finner intressanta för bolaget.Syftet med denna uppsats är att granska och tolka hållbarhetsredovisningarna från nordens tre största flygbolag; SAS, Norwegian Airlines och Finnair för att få svar på frågan till vem deras hållbarhetsredovisning är skriven.För att uppnå vårt syfte med uppsatsen har vi kopplat den information vi fått från bolagens hållbarhetsredovisningar till olika teorier för att skapa oss en uppfattning om företagen. Vi har då kommit fram till att bolagens hållbarhetsredovisningar lägger fokus och riktar sig till olika intressenter.

Samhället har under de senaste årtiondena inriktat sig allt mer på hälsa och välmående. Detta har skapat ett allt större intresse för organisationers arbete med hälsopromotion, det vill säga främjande av hälsa på arbetsplatsen. Kandidatuppsatsen behandlar hur hälsopromotion används för att skapa medarbetare som identifierar sig med Svenska Byggnadsarbetarförbundets värderingar. Anställda har intervjuats där utgångspunkten var att undersöka hur förbundskontoret arbetar med hälsopromotion och hur värderingar förmedlas. Genom intervjuer framgick att förbundskontoret använder sig av olika identitetsskapande metoder för att styra medarbetare att identifiera sig med organisationen och för att bli självstyrande.

Sponsring har under de senaste decennierna blivit allt vanligare i marknadsföringsstrategin. Trots det ökade kommersiella intresset av sponsring är antalet vetenskapliga forskningsrapporter och vetenskapliga artiklar inom ämnet relativt litet samtidigt som sponsringen är försummad i de flesta marknadsföringsböcker. Sponsringen verkar även ha fastnat i det traditionella transaktionssynsättet, med en fokus på sponsringen som ett verktyg för masskommunikation. Flera författare menar därför att relationsmarknadsföring kan användas till att bredda synen på sponsring, vilket skulle kunna innebära att nya användningsområden för sponsring upptäcks. Syftet med denna uppsats är tvåfaldigt.

Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa styrelseskicket har de senaste årtiondena blivit så cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i många avseenden inte längre betraktas som en produkt av det mänskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mänskligheten inte längre kan hoppas på något bättre än det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillväxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhållande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgår vi ifrån uppfattningen att den liberal-kapitalistiska världsbilden, liksom alla andra världsbilder, är en kognitiv konstruktion.Vårt syfte är att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna världsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhälleliga bakgrunden till det rådande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna världsbilds legitimitet och parametrar.

Det som är unikt i en akademisk miljö passar inte alltid in i en företagsmiljö. Därför kan det uppstå hinder då teknologier ska kommersialiseras. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur dessa hinder kan se ut. Med hjälp av en tillämpad 4R-modell har de olika produkter, faciliteter och utrustning, affärsrelationer och organisatoriska enheter som påverkar kommersialiseringen av en teknologi kunnat kartläggas och utifrån detta har hinder identifierats. En fallstudie har genomförts där en teknologi har förflyttats från universitets- till företagsmiljö.

Revision skall enlig lag göras i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser, men även i handelsbolag om det är en eller flera juridiska personer som är delägare. Men 1998 började man behandla frågan angående revisionsplikten för små aktiebolag och om revision även skulle röra dessa. Detta för att det på sista tiden har blivit en allt mer komplicerad redovisning, då företagen mer och mer följer internationell redovisningsstandard och ingenhänsyn tas till de små aktiebolagen.De som berörs i första hand är företagens intressenter, just för att dessa är beroende av en rapport som är granskad och godkänd. Revisionen fungerar idag som en kvalitetssäkring av redovisningsinformation mellan företaget och dess intressenter.Uppsatsen syftar därför i att kartlägga intressenternas syn på revisionsplikten, samt hur de kommer att påverkas vid ett eventuellt avskaffande. För att uppnå en representativ bild av intressenternas åsikter, innehåller studien intervjuer med bland annat en bank, skatteverket, enägare i ett företag och en revisionsbyrå.