I studien framkommer det att kvantifierad information inte nödvändigtvis är den bästa metoden för att öka den sociala redovisningens användarvänlighet. Viktigt är att inte fastna i tidigare existerande metoder utan att se till alla valmöjligheter vid utvecklandet av den sociala redovisningen. Vidare visar vår undersökning att en standard bör utvecklas för att fastslå vad redovisningen skall innehålla. För att öka den sociala redovisningens användarvänlighet bör det ske en vidareutveckling av intressentdialoger, på så sätt att de utvecklas till mer djupgående samarbeten mellan parter inom området. Ytterligare förbättringar kan åstadkommas genom att göra redovisningen kortare och mer konkret.

Syftet med det här examensarbetet har varit att se hur campingsituationen ser ut i Tanums kommun idag och analysera denna för att ge exempel på hur campingverksamheten kan utvecklas åt ett håll som ger en långsiktigt hållbar verksamhet, och som om det är möjligt tillgodoser de behov som olika intressenter har..

Bakgrund: Runt omkring oss i samhället finns det organisationer av olika slag. De organisationer som påverkar oss mest i vårt dagliga liv är dock troligen de kommersiella. För sådana organisationer utgör ägarna en stark intressentgrupp då de tillför kapital till verksamheten och för detta kräver ersättning i form av avkastning. För många kommersiella organisationer finns det dock fler intressenter med andra krav på organisationen och dess verksamhet, till exempel måste industrier investera i reningsanläggningar för att inte släppa ut skadlig rök till omgivningen. För de flesta organisationer finns det följaktligen minst två olika måldimensioner.

Syftet med studien har varit att ta reda på hur 20 Svenska klädföretag arbetar med CSR. Fokus har varit att redogöra för viktiga faktorer och förutsättningar som krävs av företagen för ett framgångsrikt CSR-arbete samt att identifiera dessa faktorer och förutsättningar i klädföretagens CSR-arbeten för att bedöma dess prestation, det vill säga vilken ambition och vilka ställningstaganden de arbetar efter. Avslutningsvis har diskuterats kring vad klädföretagens ambitioner och ställningstaganden gällande deras CSR-arbete innebär sett utifrån ett intressentperspektiv.Företagens sociala ansvar utgörs av ett företags miljömässiga, sociala, etiska, filantropiska, ekonomiska och juridiska ansvar. Företagen ska stå till svars för sin samhällspåverkan och deras sociala ansvar ska sträcka sig utöver ekonomiska och juridiska krav. För att företagen ska lyckas med och nå ett framgångsrikt arbete med frågor kring CSR krävs att de identifierar ansvarsområden för att vidare kunna definiera vilket ansvar de ska ta och hur det ska hanteras, företagens sociala ansvar definieras i samverkan mellan företagen och dess intressenter.

Ämne: Företagsekonomi, kandidatuppsats 15 hpStudien har till syfte att klarlägga behovet av förvaltningsrevision i de små aktiebolagen i Sverige samt undersöka vilken betydelse ett avskaffande har för styrelsen och verkställande direktören. Frågan är mycket aktuell då det just nu pågår en viktig diskussion om revisionsplikten bör vara obligatorisk eller inte. Frågeställningen är således: vilket värde ger förvaltningsrevision för mindre aktiebolag samt dess styrelse och verkställande direktör?Undersökningen är deduktiv då den tar sitt ursprung i en redan erkänd teoretisk ram. En kvalitativ studie har genomförts med fyra personliga intervjuer och tre intervjuer som genomförts via mail.

Detta arbete utgör en sammanhållen bild av den elektroniska legitimationens (e-legitimationens) framväxt i Sverige, vilket är en viktig förutsättning för utvecklingen av säkra offentliga elektroniska tjänster inom den elektroniska förvaltningen. Eftersom statsförvaltningens styrning historiskt uppfattats som relativt otydlig har området med tiden kommit att präglas av olika enskilda aktörers egna insatser, intressen och föreställningar. Studiens bidrag är att beskriva och analysera framväxten av den svenska e-legitimationen med hjälp av de tre analysperspektiven deltagande, föreställningar samt legitimitet. Jag har i studien intresserat mig för vad som skett historiskt och hur detta kan kopplas till det som sker i nutid kring e-legitimationer. Särskild vikt har lagts vid aspekter av icketeknisk natur varvid studien kan ses som en motvikt till den tydligt teknikfokuserade utredning kring den framtida e-legitimationen som genomfördes under hösten 2010.

Textilindustrin som den ser ut idag är ohållbar, den leder till negativ miljöpåverkan och storasociala problem runt om i världen. Det här till följd av ett ohållbart agerande genom helavärdekedjan, från råvara till kund. Människan konsumerar utöver jordens tillgångar,klädkedjorna driver på trender och pressar priser, allt för en ökad klädkonsumtion. Det finnsforskning som tyder på att konsumenter och övriga intressenter blir allt mer medvetna, detställs idag högre krav på klädkedjornas transparens och förbättring, dock leder det inte tillförändrat köpbeteende. Man talar om det ansvarsfulla företaget, företaget som genom arbetemed CSR tar hänsyn till miljöfrågor så väl som sociala och ekonomiska frågor för att byggaen hållbar organisation och bidra till en hållbar utveckling som inte äventyrar kommandegenerationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.

Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån IFRS 8 beskriva och förstå regleringsprocessen vid antagandet och godkännandet av nya internationella redovisningsstandarder. Uppsatsen ska bidra med information till redovisningskunniga personer om vilka aktörer som har makt att påverka i denna process och hur besluten legitimeras. Metod: Denna uppsats är en dokumentstudie med kvalitativ ansats. En fallstudie av IFRS 8 har genomförts för att kunna beskriva regleringsprocessen. Studiens syfte är deskriptivt och tillvägagångssättet induktivt.

Precis som i andra länder är den ekonomiska brottsligheten utbredd, i Sverige. Svartarbetet står för den största delen av skatteundandragandet och kostar årligen staten 66 miljarder i uteblivna skatteintäkter. Det överhängande problemet är att skattelagstiftningens legitimitet är bristande, vilket tydligt framkom i en rapport där varannan svensk tyckte att svartarbete var ett lindrigt brott och att de själva skulle kunna tänka sig köpa svarta tjänster.För att komma tillrätta med problemet valde staten år 2007 att införa lagen om personalliggare i restaurang- och frisörbranschen. Lagen fick stor effekt och skapade därigenom en debatt om att utöka lagen till andra branscher. Städbranschen var på tal, då även denna bransch har ett omfattande svartarbete.Med bakgrund till vad som framkommit valde vi att undersöka vilken verkan ett eventuellt införande av personalliggaren skulle medföra i städbranschen.

Regiformerna har olika målsättningar och olika intressenter. Kan detta vara varför belöningssystemen inte är likadant utformade, trots att individerna utför liknande arbetsuppgifter..

Rent historisk har revision funnits i enkla former sedan handelskompanier bildats i början av 1700-talet. Men redan i 1895 års aktiebolagslag (ABL) ställdes det krav på revision i aktiebolag. De flesta medlemsländerna i EU har valt att gå ifrån en lagstadgad revisionsplikt för små aktiebolag då kostnaden anses överväga nyttan. Bland EU/EES länderna är det idag Norge, Malta och Sverige som har revisionsplikten kvar för små aktiebolag. Diskussioner kring revisionspliktens avskaffande i Sverige kom till stånd först då Svenskt Näringsliv la fram sitt förslag till justitiedepartementet år 2005.

I syfte att undersöka vilka konsekvenser om vad det nya allmänna rådet för små aktiebolag får för företagen och om de kan uppnå en rättvisande bild mot dess intressenter tar studien fokus på två problemområden. Detta är två områden inom redovisningen som redan idag utgör problem att visa en sanningsenlig bild av företagens ekonomiska ställning. Ett problem med studien var att företagare inte har någon vetskap om de nya kategorierna och vad de innebär. Intervjuerna utgick därför ifrån revisorer och deras åsikter. I studien tillämpas en kvalitativ metod och semistrukturerade individuella intervjuer gjordes med två revisorer för att kunna påvisa vad konsekvenserna för företagen kan komma att bli.

I studiens inledande skede fann vi tecken för att beslutsfattarna för projektet har försökt attsäkerställa ett medborgarinflytande i processen. Detta gjordes via urvalskriterierna i ansökan om att medverka i de parallella stadsanalyserna. Ett urval som skulle representera ett tvärsnitt av Göteborgs befolkning för att öka representa-tiviteten och inkluderingen iplanerings-arbetet.Genomgående har beslutsfattarna enligt vår tolkning av material i tidsskriften Vårt Göteborgskött projektet med en övergripande transparens och entusiasm som verkar ha smittat av sig på Göteborgs Stads intressenter. Tecken på ytterligare demokratiska vinster finner vi i de arenor som under projektets gång har funnits. Arenor där intressenter som exkluderats från de parallella stadsanalyserna via urvalsprocessen ändå fritt har fått uttrycka sina åsikter kring utformningen av Södra Älvstranden.

Hållbar utveckling är ett ämne som är på frammarsch vilket många företag har uppmärksammat. Då företag och organisationer orsakar miljöförstöring är det även de som kan påverka och förbättra problemen genom att jobba med just hållbarhetsfrågor. Att jobba med hållbarhetsfrågor kan ge grund för en hållbarhetsredovisning vilket är till för att ge företagets intressenter vetskap om hur företaget tar sig an sina problem som påverkar miljön. Hållbarhetsredovisningar kan även hjälpa företaget internt genom att visa de anställda vad förändringarna faktiskt har åstadkommit och uppmuntra till fortsatt arbete inom hållbarhet. Global Report Initiative (GRI) är den mest erkända organisation som bidrar med riktlinjer för hur en hållbarhetsredovisning ska upprättas. Det har dock uppdagats att det finns svårigheter för intressenter att jämföra olika företags hållbarhetsredovisningar eftersom de skiljer sig gällande vad som rapporteras.

Den svenska rovdjurspolitiken har präglats av starka intressekonflikter och riksdagsbeslutets verkställande från 2001 (att behålla eller återställa rovdjurens gynnsamma bevarandestatus) har visats sig problematisk. Rovdjurspolitiken och dess implementering har lidit av bristande legitimitet och effektivitet. Syftet med de nya viltförvaltningsdelegationerna har varit att förbättra förvaltningen i rovdjurspolitiken genom att inkludera olika intressen i förvaltningsarbetet. Det bakomliggande och långsiktiga målet för de nya viltförvaltnings-delegationerna är att utöka acceptansen för rovdjuren bland befolkningen genom regionalt ansvarstagande och lokalt inflytande.Viltförvaltningsdelegationerna är ett nytt inslag i den svenska vilt- och rovdjurspolitiken. Den har tydlig karaktär av det som i statsvetenskapliga sammanhang ofta kallas för governance.