The aim of the study was to describe how hygienist`s receiving their certificate during 2003 and 2004, perceive their working situation, salary and impression of their first employment as a registered dental hygienist. A questionnaire was sent out to new dental hygienist`s examined year 2003 and 2004 in Sweden. Most of the new examined dental hygienist`s found the education adequate or more than adequate. A few individuals found it inadequate. The ones finding the education inadequate wanted more clinical practice and more training in administrative work.

Kliniskt resonemang är en process där kunskap och erfarenhet tillämpas för att nå lösningar i kliniska situationer och används av sjuksköterskan när hon bedömer såväl medicinska behov som omvårdnadsbehov. Dagens sjukvård innebär ett stort ansvar för sjuksköterskan, med patienter med komplexa situationer som kräver komplexa beslut. I de situationerna är ett bra kliniskt resonemang en kompetens som underlättar arbetet. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskestudenters utveckling av kliniskt resonemang, ett steg mot den professionella yrkesrollen, kan främjas under handledning i verksamhetsförlagd utbildning. I litteraturstudien bearbetades 12 vetenskapliga artiklar som grund för resultatet.

Syftet med föreliggande studie var att belysa kvalitativa aspekter av egenterapimomentet på psykologprogrammet vid Stockholms universitet. Via semistrukturerade intervjuer undersöktes åtta psykoterapeuters erfarenheter av hur det individualterapeutiska arbetet påverkades av att klienten var en psykologstuderande som genomgick terapin inom ramen för ett obligatoriskt utbildningsmoment. Data bearbetades genom en tematisk analys. Faktorer som befanns påverka det terapeutiska arbetet var: Terapeutens upplevelse av det meningsfulla i att bedriva terapi med blivande psykologer, identifikationen mellan terapeut och klient, samt klientens förförståelse för psykoterapeutisk teori och metod. Även klientgruppens psykosociala förutsättningar och institutionens krav i form av utbildningsobligatorium, tidsram, betalningspremisser samt att momentet ska genomgås hos legitimerad psykoterapeut, upplevdes påverka det terapeutiska arbetet.

Intresset av ekologisk kost och yrket som barnsko?tare har motiverat oss att skriva om ekologisk mat ur ett ha?lsopedagogiskt perspektiv med fokus pa? fo?rskolan. Med hja?lp av intervjuer synliggjordes tre yrkesgruppers tankar och kunskaper. Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka ekologisk mat pa? fo?rskolorna ur ett ha?lsopedagogiskt, na?rings- och ekonomiskt perspektiv.

Ett bra introduktionsprogram är grundläggande för en lång framgångsrik karriär och gör det lättare för den nyexaminerade att lära sig, då övergången från studier till att börja arbeta som en legitimerad röntgensjuksköterska kan vara en stressig period.Syftet med denna studie var att undersöka nyexaminerade röntgensjuksköterskors upplevelse av introduktionen på en ny arbetsplats. Data samlades in till denna studie genom att intervjua nio röntgensjuksköterskor som tagit examen sommaren 2014. Dessa röntgensjuksköterskor arbetar på röntgenkliniker i mellan- och södra Sverige.All insamlad data analyserades med hjälp av innehållsanalys och det resulterade i tre kategorier: Introduktionsprogrammet, Handledarnas kunskap och egenskaper och Sociala relationers betydelse och påverkan.De nyexaminerade röntgensjuksköterskorna upplevde att introduktionen var tillräcklig och bra. Det fanns vissa delar som var mindre bra, till exempel att de blev räknade som en av den ordinarie personalen medan de hade introduktion. Alla informanter ansåg att det blir bäst ifall de har en specifik handledare i början av introduktionen, då det lätt kan bli förvirrande med flera handledare..

Syftet med denna studie är att undersöka sista terminens sjuksköterskestudenters syn på omvårdnad och känslan av beredskap inför att utöva omvårdnad som legitimerad sjuksköterska. Analysmetoden som valdes var en innehållsanalytisk ansats enligt Graneheim och Lundman (2003). Datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer avseende elva sjuksköterskestudenter på en sjuksköterskeutbildning i södra Sverige. Sex kategorier framkom: Studenternas definition av omvårdnad, omvårdnad i praktiken, omvårdnad i utbildningen, omvårdnad kontra medicinsk vetenskap, tidigare erfarenheter ger omvårdnads färdigheter och beredskap inför sjuksköterskerollen. Resultatet visade att sjuksköterskestudenterna ansåg omvårdnad som ett svårt begrepp att förklara.

Kompetensområdet sjuksköterskans arbetsledning av omvårdnadsarbetet är ett tämligen outforskat ämne. Mer kunskap om läkare- och undersköterskors syn på vad som innefattas i sjuksköterskans arbetsledning skulle kunna bidra till ett bättre samarbete som på sikt kan gynna omvårdnadsarbetets utveckling och därigenom även patienten. Syftet med studien är att få ökad kunskap om läkare och underskö-terskors syn på vad som innefattas i kompetensområdet sjuksköterskans arbets-ledning av omvårdnadsarbetet. Metoden som användes var en empirisk intervju-undersökning där urvalet bestod utav fyra läkare och fyra undersköterskor. Mate-rialet analyserades med innehållsanalys, inspirerad av Burnard (1991).

Kompetensområdet sjuksköterskans arbetsledning av omvårdnadsarbetet är ett tämligen outforskat ämne. Mer kunskap om läkare- och undersköterskors syn på vad som innefattas i sjuksköterskans arbetsledning skulle kunna bidra till ett bättre samarbete som på sikt kan gynna omvårdnadsarbetets utveckling och därigenom även patienten. Syftet med studien är att få ökad kunskap om läkare och underskö-terskors syn på vad som innefattas i kompetensområdet sjuksköterskans arbets-ledning av omvårdnadsarbetet. Metoden som användes var en empirisk intervju-undersökning där urvalet bestod utav fyra läkare och fyra undersköterskor. Mate-rialet analyserades med innehållsanalys, inspirerad av Burnard (1991).

Bakgrund: Varje år examineras över 4000 sjuksköterskor i Sverige. De blivande sjuksköterskorna beskriver rädsla och stress relaterat till den kommande yrkesrollen, men känner sig ändå redo för yrkeslivet. Syfte: Att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser under första året som yrkesverksamma. Metod: Allmän litteraturstudie utförd på ett systematiskt sätt. Resultatet bygger på en manifest innehållsanalys baserat på tjugo vetenskapliga artiklar samt två doktorsavhandlingar.

En legitimerad sjuksköterska är enligt lag skyldig att arbeta i överrensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Att arbeta evidensbaserat innebär att utföra omvårdnad med hög patientsäkerhet, på bästa vetenskapliga grund. En systematisk litteraturöversikt har gjorts med syfte att sammanställa sjuksköterskors erfarenhet av evidensbaserad omvårdnad. Utgångspunkten var tre frågeställningar: hur ser sjuksköterskors attityder till evidensbaserad omvårdnad ut idag, vad hindrar sjuksköterskan från att leda en omvårdnad byggd på evidens samt vad möjliggör för sjuksköterskan att leda en omvårdnad byggd på evidens? Resultatet visade att sjuksköterskor är ointresserade och oförstående till begreppet evidens.

Knäartros är ett globalt och vanligt förekommande problem som årligen kostar samhället enorma summor pengar och mycket lidande. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder relaterat till träning som behandling för att lindra smärta hos vuxna patienter med knäartros. Studien utfördes som en litteraturstudie och grundades på analysen av tio vetenskapliga artiklar. I resultatet framkommer att träning som behandlingsalternativ vid knäartros är en tidskrävande behandling. Positiva följder som reducerad smärta och stelhet uppnås först efter sex till åtta veckors träning, medan förbättring av livskvalitet visade sig tidigare.

Bakgrund Orientering a?r en utha?llighetsidrott da?r tempo och intensitet varierar, beroende pa? terra?ng och lo?parens navigationsfo?rma?ga, och den skiljer sig fra?n vanlig utha?llighetslo?pning genom att den ocksa? innefattar kuperad terra?ng och ett kognitivt inslag. Prestationsfo?rma?gan hos orienterare kan da?rfo?r antas vara mer beroende av kostens sammansa?ttning a?n fo?r vanliga lo?pare. Forskningen om kroppssammansa?ttning, energiutgifter och kostintag hos orienterare a?r idag bristfa?llig.

Uppsatsens syfte är att studera framställningar av manliga bibliotekarier i science fiction-litteratur, analysera vad dessa framställningar förmedlar för föreställningar om bibliotek och biblioteksverksamhet, samt att analysera de manliga bibliotekariernas koppling till maskuliniteter. Titlarna som analyseras är fyra romaner; Audrey Niffeneggers Tidsresenärens hustru, Dmitrij Gluchovskijs Metro 2033, Jules Vernes Paris i tjugonde seklet, och Jasper Ffordes Uppslukad ? En fängslande historia om Torsdag Nesta, samt en podcast; Welcome to Night Vale och en tv-serie; Buffy ? the vampire slayer. Resultatet av analysen är att ett flertal av de valda titlarna ger enövervägande negativ bild av biblioteket som en exkluderande samhällsinstitution samt är vidarerelaterat till de sätt på vilka bibliotekarierna i de olika titlarna konstrueras som maskulina. Tre olika kategorier framkom särskilt tydligt under analysen; bibliotekarien som monster/mutant, bibliotekarien som sexuellt avvikande, och bibliotekarien som lärdomsgigant och väktare av kunskapen.

Enligt Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska skall sjuksköterskan ha förmåga att tillgodose patientens basala och specifika omvårdnadsbehov, såväl fysiska, psykiska som sociala, kulturella och andliga. Trots detta tenderar andliga behov att hamna i skymundan. Kritik kan riktas mot att vården har en för endimensionell syn på patienten. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka hinder och möjligheter som finns för att utöva andlig omvårdnad. Studiens resultat baseras på 11 artiklar.

Syftet med denna studie a?r att, med inspiration av etnografiska tillva?gaga?ngssa?tt, ut- forska hur na?gra la?rare utformar sin undervisning i a?mnet musikteori (och geho?r) pa? gymnasial niva?, med fokus pa? framfo?rallt balans mellan teoretiska och praktiska mo- ment. Den litteratur som tas upp i uppsatsens bakgrund beskriver hur elever eller la?rare kan utfo?ra olika la?robo?ckers o?vningar, dels med hja?lp av praktiska verktyg, dels utifra?n teoretiska resonemang. Den tidigare forskning som tas upp handlar om elever och la?ra- res syn pa? a?mnet geho?rs- och musikteori.