Sök:

Sökresultat:

38 Uppsatser om Legalitetsprincipen och föreskriftskravet - Sida 3 av 3

Kriminalisering av insiderhandel ? En undersökning av lagstiftningens effektivitet

I svensk rÀtt Àr omrÄdet insiderhandel kriminaliserat för att genom straffhot pÄverka individer att avstÄ frÄn handel baserad pÄ icke offentliggjord kurspÄverkande information. Bakomliggande avsikt Àr att skapa en tillförlitlig och trovÀrdig vÀrdepappersmarknad. Ansvaret för förebyggande, upptÀckt, utredning och lagföring Àr uppdelat pÄ flera olika aktörer. Syftet med uppsatsen Àr att analysera den sannolika effektiviteten i regleringen. Uppsatsen berör skilda perspektiv pÄ, och bakgrunden till, kriminalisering av insiderhandel.

Undantagande av handlingar med betydande skyddsintresse vid skatterevision : Ur ett rÀttssÀkerhetsperspektiv

Ett av Skatteverkets mest effektiva förfarande för att kontrollera en skattskyldig Àr skatterevision. Revision görs för att kontrollera om en skattskyldig har fullgjort sin uppgiftsskyldighet. Skatteverket undersöker dÄ huruvida underlaget till deklarationen stÀmmer. Detta görs genom att kontrollera att redovisningen stÀmmer överens med uppgifterna i deklarationen och att dessa uppgifter överensstÀmmer med skattelagstiftningen. Revision fÄr göras hos bl.a.

Exploateringsavtal, en analys av avtalets rÀttsliga karaktÀr och rÀttsliga grund

Exploateringsavtal Àr ett rÀttsligt verktyg som anvÀnds regelmÀssigt för att pÄ olika sÀtt precisera ett byggprojekts innehÄll och de inblandade parternas förpliktelser. Avtalspartnerna utgörs av kommunen respektive en privat aktör, en s.k. byggherre. Trots att exploateringsavtalen Àr vanligt förekommande rÄder viss osÀkerhet kring avtalsslaget; dels med avseende pÄ grÀnserna för de krav som kommunen kan stÀlla pÄ byggherren, dels i vilken utstrÀckning exploateringsavtalet skall bedömas utifrÄn det civilrÀttsliga respektive det offentligrÀttsliga regelverket. Denna osÀkerhet anses bero pÄ bristande lagstiftning och begrÀnsad praxis.

Skyldighet att agera i nÀrstÄende relationer : Om underlÄtenhetsansvar enligt garantlÀran

GarantlÀran har en central betydelse för bestÀmmande av straffansvar vid underlÄtenhetsbrott. Speciellt eftersom det inte finns nÄgon ?civilkuragelag? i Sverige, som hade kunnat fÄnga upp de underlÄtenhetsbrott som annars fallit utanför BrB:s straffstadganden. Det Àr en lÀra som trots att den synes vara accepterad i doktrinen och förarbeten Àr outvecklad och dess innebörd Àr inte klarlagd i praxis.  Det rÄder osÀkerhet om sÄvÀl hur lÄngt garantlÀran strÀcker sig, som hur den ska tillÀmpas i praktiken ? vilket sÀrskilt gÀller förhÄllanden mellan nÀrstÄende personer. Vart grÀnsen för straffansvaret i dessa relationer gÄr Àr oklart, doktrinen Àr splittrad och vÀldigt lite praxis finns att tillgÄ.        Vad gÀller nÀrstÄende relationer i Sverige Àr det bara rÀttsliga relationer sÄsom förÀlder ? omyndigt barn, som klart konstituerar ansvar för underlÄtenhet att agera.

UppsÄtets nedre grÀns : Ett slagfÀlt för utvecklingen av det personliga ansvaret inom straffrÀtten

Genom kriminalisering fastslÄr staten att ett visst beteende Àr önskvÀrt eller icke önskvÀrt.Syftet med detta Àr repressivt, att förhindra oönskat beteende; att försöka styra medborgarna till att undvika de kriminaliserade, oönskade, handlingarna. Vilket beteende somkriminaliseras Àr ett kriminalpolitiskt övervÀgande.Arbetet handlar om det subjektiva inslaget i straffrÀtten. Utvecklingen av personligt ansvar inom straffrÀtten har pÄgÄtt under en lÀngre tid, under inflytande av bland annat etiska diskussioner och den kristna kyrkans lÀror om skuld. Ett antal större straffrÀttsliga utredningar tillsattes för att modernisera först straffrÀtten i 1734 Ärs lag och senare ocksÄ 1864 Ärs Strafflag. NÄgon definition av uppsÄt (dolus) och oaktsamhet (culpa) infördes dock inte i lagtext, inte heller i Brottsbalken.

StraffskÀrpning vid Äterfall vs. straffreduktion vid flerfaldig brottslighet

Genom kriminalisering fastslÄr staten att ett visst beteende Àr önskvÀrt eller icke önskvÀrt.Syftet med detta Àr repressivt, att förhindra oönskat beteende; att försöka styra medborgarna till att undvika de kriminaliserade, oönskade, handlingarna. Vilket beteende somkriminaliseras Àr ett kriminalpolitiskt övervÀgande.Arbetet handlar om det subjektiva inslaget i straffrÀtten. Utvecklingen av personligt ansvar inom straffrÀtten har pÄgÄtt under en lÀngre tid, under inflytande av bland annat etiska diskussioner och den kristna kyrkans lÀror om skuld. Ett antal större straffrÀttsliga utredningar tillsattes för att modernisera först straffrÀtten i 1734 Ärs lag och senare ocksÄ 1864 Ärs Strafflag. NÄgon definition av uppsÄt (dolus) och oaktsamhet (culpa) infördes dock inte i lagtext, inte heller i Brottsbalken.

VÀsentlig anknytning enligt 3:7 IL : Ett effektivitets- och rÀttssÀkerhetsperspektiv

Vid beskattning finns det tvÄ sidor med olika intressen. Dels den enskilde individen som bevakar sitt intresse av att minimera sin skattebelastning och dels staten med ett intresse för skyddet av skattebasen. Vid en flytt frÄn Sverige kan obegrÀnsad skattskyldighet aktualiseras pÄ grund av att den skattskyldige har vÀsentlig anknytning till Sverige.I svensk skatterÀtt har legalitetsprincipen, ingen skatt utan lag, en stark stÀllning. Detta stÀller krav pÄ lagstiftningen att den skall uppfylla ett visst mÄtt av förutsÀgbarhet. Den skattskyldige skall kunna förutse konsekvenserna av sitt handlande.

Hedersrelaterat vÄld. En undersökning av grÀnsdragningen mellan förÀldrars vÄrdnadsansvar och brottet olaga frihetsberövande

Uppsatsen syftar huvudsakligen till att utreda den oklara grÀnsen mellan förÀldrars vÄrdnadsansvar och brottet olaga frihetsberövande. En sÄdan problematik Äterfinns ofta i familjer som prÀglas av starka hederskulturella regler. Uppsatsen utreder utifrÄn tre olika perspektiv; barn- och förÀldrarÀtt, mÀnskliga rÀttigheter och straffrÀtt hur dessa spörsmÄl behandlas. Den hederskultur som uppsatsen avser att behandla Àr sprungen ur starkt patriarkaliska samhÀlls- och familjemönster och bottnar i ett absolut krav pÄ unga flickors oskuld. Det finns ett flertal internationella konventioner som behandlar aspekter med anknytning till hedersrelaterat vÄld.

<- FöregÄende sida