I denna uppsats har vi undersökt vilken problematik som Àr förenad med fenomenet och begreppet obsolescens. Ett antagande som utgjort en utgÄngspunkt för undersökningen Àr att det saknas identifierade och allmÀnt accepterade principer för hur och varför obsolescens intrÀder. Detta antagande har visat sig stÀmma, varför ett ytterligare syfte med uppsatsen har varit att undersöka om det Àr möjligt att Ätminstone antyda generella indikatorer pÄ obsolescens. Metoden har primÀrt varit att utifrÄn de olika rÀttskÀllorna analysera begreppet obsolescens, varefter en precisering till betydelse och funktion har genomförts. DÀrefter har obsolescensens inverkan pÄ rÀttssystemet undersökts i avsikt att klarlÀgga huruvida bristen pÄ principer utgör ett problem pÄ olika nivÄer i rÀttssystemet.

I ABL 21 kap. finns tvÄ typer av lÄneförbud, det generella lÄneförbudet eller det sÄ kallade nÀrstÄendelÄneförbudet, och förvÀrvslÄneförbudet eller det sÄ kallade sÀrskilda lÄneförbudet. Syftet med det generella förbudet Àr huvudsakligen att förhindra kringgÄende av skattelagstiftningen och dÄ frÀmst lÄn som personer i ett aktiebolags nÀrhet tar för privat konsumtion. Till detta förbud Àr stadgat en rad undantag som till sin natur typiskt sett inte innebÀr nÄgon risk för skatteflykt. Lagstiftaren har dock inte tÀnkt pÄ riskerna för borgenÀrskollektivet i dessa situationer, utan fokus ligger pÄ riskerna för skatteflykt, vilket har kritiserats i doktrinen. Motivet för förvÀrvslÄneförbudet Àr istÀllet att skydda borgenÀrskollektivet, det finns inget skatterÀttsligt behov av skydd i dessa situationer.

Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förÀndringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillÀmpas vid 2009 Ärs taxering. Före reglernas ikrafttrÀdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förÀndringarna fokuserade inte sÀllan pÄ den statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förÀndringen bestod i att den tidigare gÀllande statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder avskaffades till förmÄn för den nu gÀllande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad pÄ bostadens taxeringsvÀrde och utgjorde en procent av detta vÀrde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av vÀrdet gÀllande privatbostadsrÀtter. I och med förÀndringen infördes istÀllet en förutbestÀmd avgift till ett Ärligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrÀtter.

Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förÀndringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillÀmpas vid 2009 Ärs taxering. Före reglernas ikrafttrÀdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förÀndringarna fokuserade inte sÀllan pÄ den statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förÀndringen bestod i att den tidigare gÀllande statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder avskaffades till förmÄn för den nu gÀllande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad pÄ bostadens taxeringsvÀrde och utgjorde en procent av detta vÀrde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av vÀrdet gÀllande privatbostadsrÀtter. I och med förÀndringen infördes istÀllet en förutbestÀmd avgift till ett Ärligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrÀtter.

Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förÀndringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillÀmpas vid 2009 Ärs taxering. Före reglernas ikrafttrÀdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förÀndringarna fokuserade inte sÀllan pÄ den statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förÀndringen bestod i att den tidigare gÀllande statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder avskaffades till förmÄn för den nu gÀllande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad pÄ bostadens taxeringsvÀrde och utgjorde en procent av detta vÀrde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av vÀrdet gÀllande privatbostadsrÀtter. I och med förÀndringen infördes istÀllet en förutbestÀmd avgift till ett Ärligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrÀtter.

Som utgÄngspunkt gÀller enligt inkomstskattelagen att alla rÀntor fÄr dras av. Kravet pÄ att utgifter mÄste ha ett kausalsamband med inkomsters förvÀrvande och bibehÄllande gÀller alltsÄ inte. Sedan 1 januari 2009 begrÀnsas dock avdragsrÀtten för vissa rÀntebetalningar. BestÀmmelserna infördes som ett resultat av att Skatteverket uppmÀrksammat ett antal rÀnteupplÀgg som vÀsentligen urholkat skatteunderlaget och som inte kunde angripas med skatteflyktslagen. De nya bestÀmmelserna tar sikte pÄ koncerninterna förhÄllanden och innebÀr ett avdragsförbud pÄ rÀntor pÄ koncerninterna lÄn som tagits för att förvÀrva delÀgarrÀtter frÄn ett företag inom koncernen.

Bakgrund: I Sverige tvĂ„ngsvĂ„rdas 3000 personer varje dag utifrĂ„n Lagen om psykiatrisk tvĂ„ngsvĂ„rd eller Lagen om rĂ€ttspsykiatrisk vĂ„rd. TvĂ„ngsvĂ„rd fĂ„r endast ges om personen lider av en allvarlig psykisk störning, eller pĂ„ grund av sitt psykiska tillstĂ„nd har ett nödvĂ€ndigt behov av psykiatrisk vĂ„rd, som inte kan tillgodoses pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n att personen Ă€r intagen pĂ„ en psykiatrisk vĂ„rdavdelning. Viktiga principer att praktisera vid tvĂ„ngsvĂ„rd Ă€r autonomiprincipen, mĂ€nniskovĂ€rdesprincipen, legalitetsprincipen och integritetsprincipen.Syftet: Syftet i denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av psykiatrisk tvĂ„ngsvĂ„rd inom slutenvĂ„rd.Metod: En systematisk litteraturstudie med 14 kvalitativa artiklar som inkluderats efter sökning i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.Resultat: Åtta olika kategorier framkom, Att medicineras under tvĂ„ng, Att bli frihetsberövad, Att fĂ„ adekvat stöd frĂ„n personal och familj, Att fĂ„ adekvat och kompetent vĂ„rd, Att inte fĂ„ tillrĂ€ckligt med information, Att inte bli bemött som en vĂ€rdig mĂ€nniska, Att inte fĂ„ behĂ„lla sin autonomi, Att inte fĂ„ behĂ„lla sin identitet.Diskussion: Resultatdiskussionen Ă€r baserad pĂ„ tre huvudfynd, Delaktighet, Information, MĂ€nniskovĂ€rde. Dessa fynd har diskuterats med hjĂ€lp av viktiga principer att praktisera vid tvĂ„ngsvĂ„rd, samt med hjĂ€lp av annan forskning inom psykiatrin..

Individuals considered as tax residents in Sweden may if they are working abroad for six months alternatively one year be granted a tax exemption concerning the income originating from the work abroad. Short intermissions (kortare avbrott) are permitted without impact on the tax exemption, however this requires that the intermission is not placed in the beginning or in the end and that the stay in Sweden does not exceed 72 days a year. A time limit regarding intermissions in a third country is however not regulated. There-fore the Swedish tax agency (Skatteverket) has published a non binding standpoint which regulates the entire intermission allowed to a maximum of 96 days a year whereof 72 days may be spent in Sweden. The definition is more extensive than earlier and uncer-tainty occurs as to whether the extension contradicts the principle of legality.The purpose of the thesis is to investigate the value of the Swedish tax agency?s stand-point concerning short intermissions.

OmlĂ€ggningen av statlig fastighetsskatt till kommunal fastighetsavgift innebar att Riksdagen var tvungen att finansiera det skattebortfall detta innebar. Kapitalvinstskatten vid avyttring av fastigheter höjdes, uppskovsbeloppet begrĂ€nsades och pĂ„ uppskovsbeloppet pĂ„fördes en rĂ€nta om 0,5 procent. RĂ€ntan pĂ„ uppskovsbeloppet tas ut genom att den som har ett uppskovsbelopp ska ta upp en schablonintĂ€kt som berĂ€knas till 1,67 procent av uppskovsbeloppets storlek vid beskattningsĂ„rets ingĂ„ng enligt 47 kap. 11b § IL. Att rĂ€ntebelĂ€gga uppskovsbeloppen motiverades förutom av finansieringsskĂ€l av att uppskovsbeloppen ökat i och med att de blivit möjliga för bostadsbyten inom EES-omrĂ„det.Även de som fĂ„tt ett uppskovsbelopp beviljat innan uppskovsrĂ€ntan infördes den 1 januari 2008 mĂ„ste betala denna rĂ€nta.

Fenomenet stalkning har funnits sedan lĂ„ng tid tillbaka men har med tiden blivit allt mer uppmĂ€rksammat, bland annat beroende pĂ„ att ett flertal offentliga personer har varit bland de drabbade. Det finns flera olika sĂ€tt genom vilka man kan bli utsatt för stalkning. Det kan innebĂ€ra allt ifrĂ„n att stĂ€ndigt bli uppringd, fĂ„ besök och e-post med krĂ€nkande innehĂ„ll till att bli hotad, misshandlad eller fĂ„ sin egendom förstörd. Ämnet Ă€r idag högaktuellt i och med att regeringen nyligen utgivit en proposition avseende kriminaliseringen av upprepade förföljelser gentemot ett och samma brottsoffer. Det nya brottet benĂ€mns ?olaga förföljelse?.

För den enskilde medborgaren Àr kvaliteten i Polisens verksamhet bland annat beroende av tillÀmpningen av legalitetsprincipen. Ur ett rÀttssÀkerhetsperspektiv Àr dÀrför en vÀl fungerande tillsyn av regelefterlevnaden mycket angelÀgen. Detta gÀller inte minst eftersom Polisens verksamhet i hög grad Àr regelstyrd och att vissa regler inskrÀnker medborgarnas grundlagsstadgade fri- och rÀttigheter. Regeringen har pÄ senare tid lagt fast riktlinjer för hur tillsyn av offentlig förvaltning bör bedrivas; med fokus pÄ regelefterlevnad och med sjÀlvstÀndighet i förhÄllande till tillsynsobjektet. I dag finns rÀttslig tillsyn av Polisen framför allt vid Rikspolisstyrelsen, SÀkerhets och integritetsskyddsnÀmnden samt JO och JK.

Riskkapitalbranschen har varit etablerad i Sverige sedan 1980-talet, trots det finns det idag inget regelverk som specifikt reglerar denna verksamhet. Sedan Är 2007 har Skatteverket bedrivit djupgÄende utredningar av bolag verksamma inom riskkapitalbranschen. I utredningarna har fokus legat pÄ en sÀrskild vinstandel som utgÄr till vissa aktiva aktörer inom denna bransch. Den sÀrskilda vinstandelen benÀmns carried interest och har skapat stor debatt pÄ riskkapitalomrÄdet. Debatten grundar sig i hur carried interest ska klassificeras och beskattas.

Uppsatsens syfte Àr att beskriva vad utomstÄenderegeln innebÀr, vilka rekvisit som mÄste uppfyllas för att den ska vara tillÀmpbar och om den Àr ÀndamÄlsenlig enligt lagstiftarens syfte. Metoden som anvÀnds Àr den rÀttsdogmatiska rÀttsvetenskapen, vilken innebÀr att en redogörelse gör för gÀllande rÀtt med hjÀlp av de olika rÀttskÀllorna, lag, förarbeten, praxis och doktrin. För att ge en helhetsbild anvÀnds exempel för att illustrera olika situationer.Till kategorin fÄmansföretag rÀknas aktiebolag och ekonomisk förening, dÀr fyra eller fÀrre fysiska personer Àger, direkt eller indirekt, sÄ mÄnga aktier eller andelar att de tillsammans har mer Àn hÀlften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i företaget. Det finns undantag som bidrar till att fÄmansföretag inte omfattas av fÄmansreglerna trots att de rÀknas till kategorin fÄmansföretag. Ett av dessa undantag Àr utomstÄenderegeln.

On the 1st of January 2009, a new regulation regarding interest deduction limitations was enforced. The aim was to prevent tax structure with interest deductions in a community of interest. The changes meant that intra-group share transfers, which generates an intra-group loan structure, can lead to borrower losing their right to deduct interest expenses. Except from the main rule two exceptions were also introduced. These eliminates the limitations, and accept the deductibility despite the above conditions.

Sveriges intrÀdelse i EU Är 1995 har pÄverkat skatterÀtten. SÀrskilt inom de delar som styrs av EG-direktiv, som till exempel sjÀtte mervÀrdesskattedirektivet. EG-rÀtten Àr direkt tillÀmplig i medlemslÀnderna och den har företrÀde framför nationella lagar. NÀr en nationell lag strider mot en EG-rÀttslig bestÀmmelse, skall den nationella lagen inte tillÀmpas. EG-domstolen stÄr för den yttersta tolkningen av direktiven och förordningarna.Transaktioner Àr ett led av handlingar som ingÄr i ett stort sammanhang.