Detta är en kvalitativ studie där tolv kursansvariga högskolelärare inom Lärarprogrammet vid Linköpings universitet intervjuats. Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om kursvärdering och dess betydelse för högskolelärarens arbete. Studiens fokus är kursvärdering i praktiken, kursvärderingens påverkan på kursutveckling samt kursvärderingens betydelse för kvalitetsarbete inom utbildning. Intervjumaterialet bearbetades och analyserades genom kvalitativ analys av meningsinnehållet. Informanterna beskrev sitt arbete med kursvärdering, från förberedelse, planering, genomförande, uppföljning, återkoppling till arbetet med kursutveckling samt hur de uppfattade kursvärderingens betydelse för arbetet med kvalitet samt påverkan på studentinflytandet.

SammanfattningStudien syftade till att få en djupare förståelse för hur personal inom äldreomsorgen upplever effekterna av ett kvalitetsarbete. Studien hade följande frågeställningar:? Hur beskriver personalen kvalitetsarbetet och effekterna av detta?? Hur ter sig arbetssituationen med fokus på arbetsgrupp och delaktighet efter det genomförda kvalitetsarbetet?För att besvara frågorna utgick intervjun från tre teman, kvalitetsarbete, delaktighet och arbetsgrupp. Vår vetenskapsfilosofiska utgångspunkt har varit hermeneutisk och resultatet av intervjuerna har analyserats utifrån humanistisk teori, systemteori samt Angelöws teori om förändringsarbete i organisationer.Studien visar att det har varit viktigt för personalen att få vara delaktig i kvalitetsarbetet och att detta motiverade och inspirerade dem. Vidare visade studien att personalen upplever att arbetsgruppen har blivit mer öppen och tillåtande samt att den stress som de tidigare upplevt minskat och att arbetsglädjen har ökat.

Förskolans läroplan reviderades från och med 1 juli, 2011. Det innebär att pedagoger på förskolorna fått nya direktiv att förhålla sig till. I den nya läroplanen finns krav på ett systematiskt utvecklingsarbete, vilket gör att pedagogerna måste se över och eventuellt förändra sin verksamhet. I en sådan process kan specialpedagogen bidra till exempel med olika former av handledning, något som ofta ingår i specialpedagogens uppdrag. I föreliggande studie fokuseras aktionsforskning som ett möjligt arbetssätt att stödja utvecklingsarbete.Syftet är att följa två aktionsforskningsprocesser i förskolan och för att försöka synliggöra aktionsforskningens verktyg med förankring i förskoleverksamhet.

Föreliggande uppsats har genomförts under hösten 2005 och utgör examensarbete på breddmagisterutbildning i Arbetsmiljöledning 60 poäng, vid Luleå tekniska universitet. Syftet med arbetet är att kartlägga och analysera hur det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) bedrivs, teoretiskt och praktiskt, inom Barn- och utbildningsförvaltning i Luleå kommun samt, att lämna förbättringsförslag på hur SAM kan utvecklas. Examensarbetet bygger på en kvalitativ ansats samt innehåller en fördjupad dokumentstudie. Den teoretiska referensramen beskriver lagstiftning inom arbetsmiljöområdet, ledningssystem samt förklaringsmodeller och teorier på samhälls-, organisations- och individnivå. Dessa är Tor Larssons: ?Dubbelkomando?, ledarskap i offentlig förvaltning, Aron Antonovskys: ?Känsla av sammanhang? (KASAM) och Karasek och Theorells: ?Krav- Kontroll-Stödmodell?.

För att kunna garantera hög kvalité på en slutprodukt är det viktigt att kvalitetsarbetet beaktas under produktionen. Kvalitetsarbete påverkar företaget på ett positivt sätt genom att säkerstäl-la nöjda kunder och bidra till både ett gott rykte och en god ekonomi. NCC misstänker att det förekommer bristfälligt kvalitetsarbete under produktion i byggbranschen och gav oss därför i uppdrag att undersöka hur deras arbete med detta fungerar. I examensarbetet har intervjuer gjorts ute på fem av NCC:s pågående projekt i Örebro län för att ge en bild av hur arbetet med egenkontroller och fukt ute på byggarbetsplatserna fungerar. Vi har kartlagt hur arbetstagarna jobbar med egenkontroller och fukt i produktion, om det finns några brister i arbete och i så-dana fall vad det beror på.

CBI Betonginstitutet är idag i en expansionsfas med en strävan att värna om den globalahållbarheten som medför större förväntningar på företaget och ökade krav från samhället somi världen. För att konkurrera i näringslivet medför detta en förändring i verksamheten och iverksamhetens processer. Detta ger ökad medvetenhet i helhet hos medarbetaren för attsamverka i organisationen och internationellt. För att kunna förbättras krävs det gemensamförståelse från samtliga medarbetare oavsett titel, där de gemensamt utvecklas kringorganisationen mål och visioner.Syftet med examensarbetet är att hjälpa CBI med sammanställning av deras huvudprocesser iledningssystemet samt en enkel överskådlig processkarta som smidigt kan integreras i SP:sverksamhet.Rapporten ger en redogörelse hur teori och praktiskt genomförande skiljs åt. Material tillexamensrapport, fick fram genom att studera CBI ledningssystem och genom litteraturstudiersamt avslutande intervjuer med medarbetare.Resultatet utgår från medarbetarnas beskrivning av deras arbetsmoment, därifrån skapades enprocesskarta för huvudprocesser och delprocesser som grund till CBI ledningssystem.

Hållbarhetskonceptet har blivit mycket spritt och allmänt accepterat av myndigheter, politiker, företag och andra organisationer över hela världen. Som ett svar på utmaningen att få verksamheten att överensstämma med hållbarhetsideal, har intresset ökat bland svenska företag för att integrera arbetet med miljö, kvalitetsrelaterade och sociala frågor samt ekonomi. Företag inom verkstadsindustrin anses vara särskilt aktiva på det här området. Denna studies syfte är att beskriva hur företag går från miljöarbete till arbete för hållbar utveckling bl.a. genom att inleda en integrering av sina ledningssystem.

The aim of this report is to improve the fire safety at Hallsta Paper Mill in Hallstavik, Sweden. In order to do so large parts of a fire-protection management system for the paper mill has been created. The report begins with giving a general description of management structures and fire-protection management systems. An account is given for how management structures are designed, and how they should be implemented, maintained and updated. Thereafter follows a description of what routines and instructions should be included in a fire-protection management system..

ABSTRACTTitel: Kvalitetsarbete i skolan, exempel i Ljusdals kommunNivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Anja LjunghHandledare: Pär VilhelmsonDatum: 2011-Januari Syfte:  Jag ville undersöka hur skolan använder verktyget Incito, som är framtaget som hjälp i verksamhetsstyrning, i sitt kvalitetsarbete. Två skolor, Färila skola och Stenhamreskolan i min hemkommun, fick agera exempel för att skapa större kunskap för hur kvalitetsarbete i skolan kan gå till. Metod: Jag har använt en kvalitativ metod med inslag av ?mikroetnografi?. Jag ?skuggade? mina fyra nyckelpersoner en dag var, bestående av observation och ostrukturerade intervjuer.

Folkhälsovetenskapligt program.

Avsikten med det här examensarbetet var att undersöka och kartlägga hur Apoteket Produktion & Laboratorier (APL) i Göteborg arbetar med frågor rörande arbetsmiljö, brandskydd och yttre miljö för att därefter genom en nulägesanalys ge förslag på hur arbetet inom dessa verksamhetsområden skulle kunna förbättras och rationaliseras genom samordning. Dessutom ges övergripande förbättringsförslag på arbetsmiljöarbetet. Samordning av ledningssystem kan göras genom att dra nytta av de likheter som finns i de olika systemen eller när systemens verksamhetsområden överlappar varandra. En mer omfattande samordning kan göras om kraven i de olika standarderna eller kravdokumenten för respektive system är lika eller är formulerade på olika sätt men har samma syfte. Arbetet med ledningssystemen för arbetsmiljö, brandskydd och yttre miljö har många likheter och dessutom överlappar systemens verksamhetsområden varandra, vilket gör dem lämpliga att samordna.

Utifrån de snabba omställningar, globalisering och nya omvärldskrav inom nya yrken och med krav på ny kompetens tvingas människor navigera och skapa nya karriärer. Vi såg det angeläget att undersöka hur utvärderingsprocessen på vägledningsverksamheten på vuxenutbildningen fungerar. Syftet med uppsatsen är att visa en bild av hur studie- och yrkesväglednings-verksamheten, organiseras, utvärderas och kvalitetssäkras på vuxenutbildningen. För att genomföra undersökningen valde vi att göra kvalitativa intervjuer med fem personer i olika positioner. En politiker, en förvaltningschef, en avdelningschef och en processledare på vägledningsavdelningen samt en kvalitetscontroller på utbildningsavdelningen. Valet av denna metod baserades på att vi ville få en bred förståelse för hur vägledningsverksamheten organiseras och utvärderas.

Detta examensarbete handlar om kvalitetsarbetet på en nystartad öppen kvinnoanstalt. Vi gavs med denna uppsats en unik chans att studera en verksamhet som befann sig mitt i en skapandeprocess. Vårt syfte var att ta reda personalens egen definition av och syn på kvalitetsarbetet, och vår studie fokuserade på hur personalen omsatte detta i praktiken. Metoden har varit kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer. Vår problemformulering rörde vilka aspekter som är nödvändiga för en lyckad implementering av kvalitetsarbete, samt hur problem i detta kan te sig och hur dessa i så fall hanteras.

De flesta företag använder sig av något slags system för att kontrollera arbetsflödet. Dessa system används av alla på företaget och därmed är det viktigt att undersöka, hur medarbetarna upplever detta system. Med en explorativ utgångspunkt gjordes en enkätstudie på ett företag i Västsverige. Resultatet visade att deltagarna, förutom några få procent i stort sett hade liknande positiva upplevelser. Ingen skillnad fanns heller mellan grupperingarna ung/gammal eller antal år de arbetat på företaget.

De flesta företag använder sig av något slags system för att kontrollera arbetsflödet. Dessa system används av alla på företaget och därmed är det viktigt att undersöka, hur medarbetarna upplever detta system. Med en explorativ utgångspunkt gjordes en enkätstudie på ett företag i Västsverige. Resultatet visade att deltagarna, förutom några få procent i stort sett hade liknande positiva upplevelser. Ingen skillnad fanns heller mellan grupperingarna ung/gammal eller antal år de arbetat på företaget.