För att kunna tillgodose turismindustrins strävan efter tillväxt, utan att äventyra morgondagens resenärers möjlighet att resa, är det av stor vikt att massturismbranschen anammar en hållbar utveckling. Researrangören kan ta sitt ansvar för detta genom att implementera en hållbarhetsstrategi. Frågan är vilka svårigheter eller begränsningar en researrangör möter och vilka förutsättningar och möjligheter som finns för att dessa riktlinjer ska kunna realiseras i researrangörens verksamhet på en destination. Syftet med denna uppsats är att ur ett Ledningsperspektiv identifiera och analysera kritiska punkter vid implementerandet av hållbarhetsstrategier för researrangörer.Vår undersökning visar att det finns kritiska områden för researrangörens implementerande av en hållbarhetsstrategi inom områdena miljö & kultur, samarbete och information & kommunikation. Vissa beror på Apollos verksamhetsutformning, andra beror på massturismens karaktär och en del är kopplade till förhållanden och förutsättningar på destinationen Gran Canaria..

Problembakgrund:Trots att det idag är välkänt att implementeringen av strategin är oerhört viktig läggs fortfarande störst fokus vid analysfasen. Då det ej finns vedertagen teori inom ämnet strategiimplementering finns ej en tydlig bild över kritiska framgångsfaktorer för strategiimplementering. För att belysa implementeringen och få mer förståelse för denna fas anser vi det intressant och nödvändigt att undersöka genomförandefasen.Frågeställning: Vilka är de kritiska framgångsfaktorerna för strategiimplementering inom Länsförsäkringar Halland och Swedbank Telefon- och Internetbank?Syfte: Syftet är att beskriva och förstå kritiska framgångsfaktorer för strategiimplementeringen gällande två företag inom den finansiella sektorn.Metod: Vår studie bygger på kvalitativ datainsamling, valet av kvalitativ ansågs ge en bra förutsättning för att få relevant data i förhållande till frågeställningen. Vi har valt ett induktivt angreppssätt då det inom området strategiimplementering ej finns någon vedertagen teori.Resultat: Inom de undersökta företagen fann vi olika många framgångsfaktorer.

Syftet med denna uppsats har varit att utifrån ett Ledningsperspektiv analysera ett företagsförvärv som betecknats som framgångsrikt för att utröna dels hur det förvärvande företagets motiv och mål bidrog till att förvärvet blev framgångsrikt och dels vilken betydelse de i tidigare forskning identifierade framgångsfaktorerna hade för att förvärvet lyckades. En fallstudie genomfördes för att besvara syftet. I fallstudien genomfördes en granskning av företagsintern information samt två intervjuer. Intervjumallarna konstruerades utifrån den teoretiska referensramen som presenteras i uppsatsen. De empiriska resultaten visade att det förvärvande företagets långsiktiga motiv och mål förenklade integrationen, samt att de identifierade framgångsfaktorerna i olika grad hade betydelse för en lyckad integration.

Efter år av ökade sjukskrivningstal inom svenskt arbetsliv syntes under åren 2002-2004 en minskning av långtidssjukskrivningarna. Denna minskning var dock marginell vad gäller kvinnodominerade yrkesgrupper som exempelvis lokalvårdare. (AFA Försäkring, 2006) Vi ville undersöka en organisation, med denna typ av yrkesgrupp, som lyckats sänka sina sjuktal. Vår förhoppning var att finna de hälsobringande påverkansfaktorer som lett till lägre sjukskrivningstal och presentera dessa som underlag för andra organisationers hälsoarbete. Syftet med vår studie är att beskriva Telge Rent AB och deras arbete med att minska medarbetarnas sjukfrånvaro och öka effektiviteten.

Kunskapssamhället är här vilket innebär att den dominerande resursen i allt fler företag är personalen. Hushållning med mänskliga resurser har blivit en central frågeställning. Modeller har utvecklats för att lyfta fram det mänskliga kapital et och syliggöra satsningar på personalen. En ny trend är att allt fler företag börjat mäta sitt humankapital. Syftet med denna uppsats är att analysera i vilket syfte företag utför humankapitalmätningar.

Organisationer får svårare att rekrytera personer med efterfrågad kompetens. För att attrahera kompetenta personer behöver organisationer vara öppna för nya rekryteringskanaler, sociala medier är ett alternativ. Det pedagogiska problemområdet är kompetensbaserad rekrytering. Undersökningen är avgränsad till sociala medier som en metod för att rekrytera personer och studerar sökprocessen hos sex organisationer. Undersökningen görs ur ett organisations- och Ledningsperspektiv.

Studien avser att ur ett Ledningsperspektiv undersöka vilka faktorer som påverkar privata företag samt hur företagen arbetar för att vara flexibla och skapar förhållningssätt i relation till dessa. Vidare vill vi jämföra det empiriska materialet med det teoretiska resonemang som producerats i den vetenskapliga arenan för att bidra med insikter som kan utveckla forskning inom området. Det empiriska resultatet bygger på åtta kvalitativa intervjuer med representanter från HR-funktionen i företag inom privat sektor. Både resultat och vetenskaplig genomgång har visat på variationer av såväl påverkan som förhållningssätt. Företagens val av förhållningssätt eller strategi har gjorts med bakgrund av varierande orsaker och har lett till olika effekter beroende på verksamhetsspecifika förutsättningar.

Studien avser att ur ett Ledningsperspektiv undersöka vilka faktorer som påverkar privata företag samt hur företagen arbetar för att vara flexibla och skapar förhållningssätt i relation till dessa. Vidare vill vi jämföra det empiriska materialet med det teoretiska resonemang som producerats i den vetenskapliga arenan för att bidra med insikter som kan utveckla forskning inom området. Det empiriska resultatet bygger på åtta kvalitativa intervjuer med representanter från HR-funktionen i företag inom privat sektor. Både resultat och vetenskaplig genomgång har visat på variationer av såväl påverkan som förhållningssätt. Företagens val av förhållningssätt eller strategi har gjorts med bakgrund av varierande orsaker och har lett till olika effekter beroende på verksamhetsspecifika förutsättningar.

Studien avser att ur ett Ledningsperspektiv undersöka vilka faktorer som påverkar privata företag samt hur företagen arbetar för att vara flexibla och skapar förhållningssätt i relation till dessa. Vidare vill vi jämföra det empiriska materialet med det teoretiska resonemang som producerats i den vetenskapliga arenan för att bidra med insikter som kan utveckla forskning inom området. Det empiriska resultatet bygger på åtta kvalitativa intervjuer med representanter från HR-funktionen i företag inom privat sektor. Både resultat och vetenskaplig genomgång har visat på variationer av såväl påverkan som förhållningssätt. Företagens val av förhållningssätt eller strategi har gjorts med bakgrund av varierande orsaker och har lett till olika effekter beroende på verksamhetsspecifika förutsättningar.

Bakgrund: Den negativa bild som media målat upp av den privata äldreomsorgen, har lett till en ökad fokusering på kvalitetsutveckling i dessa verksamheter. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur kvalitetsarbetet utformas och genomförs på operationell nivå inom en privat vårdorganisation. Avsikten är även att ge förslag på hur arbetet skulle kunna förbättras. Avgränsningar: Vår studie omfattar förbättringsarbete avseende tjänstekvalitetsutveckling i ett privat vårdföretag i Sverige och omfattar tre enheter inom en region. Uppsatsen är skriven från ett Ledningsperspektiv och behandlar kvalitetsutvecklingsarbete på operativ nivå.

Intern kommunikation är ett av verktygen för att förmedla strategier inom organisationer och företag. Att finna ett gemensamt språk inom organisationen kan underlätta förståelsen för företagets visioner och mål. Vårt syfte med undersökningen är att öka kunskap och förståelse samt skapa insikt kring ledningsarbete med intern kommunikation särskilt i samband med en expansiv fas. Vårt mål är att finna beskrivningar för hur ett företag i en expansiv fas kan arbeta med intern kommunikation. Vi har utfört en fallstudie av ett företag inom vård- och omsorgssektorn.

SAMMANFATTNING Problem: Det finns många tankar om organisationer och hur de ska styras. Förr handlade det om att styra företagets olika resurser för att uppnå lönsamhet. I dag krävs det mer av företagen och dess traditionella organisationsformer sätts på prov. För att utvecklas och framförallt kunna konkurrera i den allt mer föränderliga omgivningen krävs det att organisationerna är öppna för nya tankesätt. Det pågår en övergång från traditionella organisationer till processorienterade organisationer.

Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att ur ett Ledningsperspektiv se vilka verkliga effekter delat ledarskap leder till. Vi vill utvärdera om de av ledningen förväntade effekterna leder till de verkliga effekterna vi kunde se. Metod: Vi har använt oss av kvalitativ metod för att få en djup inblick i de verkliga effekterna i det delade ledarskapet. Vi har först tagit reda på vilka effekter ledarna ville uppnå, för att sedan göra en utvärdering varpå vi visar de verkliga effekter som uppstått. För att utföra detta har vi använt oss av ett antal fallstudier.

Studien avser att ur ett Ledningsperspektiv undersöka vilka faktorer som påverkar privata företag samt hur företagen arbetar för att vara flexibla och skapar förhållningssätt i relation till dessa. Vidare vill vi jämföra det empiriska materialet med det teoretiska resonemang som producerats i den vetenskapliga arenan för att bidra med insikter som kan utveckla forskning inom området. Det empiriska resultatet bygger på åtta kvalitativa intervjuer med representanter från HR-funktionen i företag inom privat sektor. Både resultat och vetenskaplig genomgång har visat på variationer av såväl påverkan som förhållningssätt. Företagens val av förhållningssätt eller strategi har gjorts med bakgrund av varierande orsaker och har lett till olika effekter beroende på verksamhetsspecifika förutsättningar.

SAMMANFATTNING Problem: Det finns många tankar om organisationer och hur de ska styras. Förr handlade det om att styra företagets olika resurser för att uppnå lönsamhet. I dag krävs det mer av företagen och dess traditionella organisationsformer sätts på prov. För att utvecklas och framförallt kunna konkurrera i den allt mer föränderliga omgivningen krävs det att organisationerna är öppna för nya tankesätt. Det pågår en övergång från traditionella organisationer till processorienterade organisationer.