Ericsson AB Katrineholm är en produktionsenhet inom Ericsson AB med ansvar för tillverkning och industrialisering av kretskort och noder. Enheten upplever en förändrad konkurrenssituation och har därför beslutat att Lean Production ska införas i verksamheten. Som ett led i implementeringen ska värdeflödesanalyser genomföras, men någon kunskap eller tydliga riktlinjer för hur dessa ska genomföras finns inte idag. Vidare är ett av de konkreta målen med implementeringen att ledtiderna genom kretskortstillverkningen ska förkortas. Syftet med examensarbetet har därför varit: Att utvärdera metoden värdeflödesanalys med avseende på ledtidsreduktion samt att ge rekommendationer till fallstudieföretaget för fortsatt arbete med metoden.

Karlstads kommun ingår som en del i en global klimatstrategi för att omsätta EU:s klimatambitioner. En innebörd av detta är att Karlstads kommun har antagit ett generellt krav på en lägre specifik energianvändning av lokaler och byggnader på 80 kWh/m2 och år. Rapport har gjorts i samarbete med Karlstads kommuns teknik- och fastighetsförvaltningen med syfte att identifiera problemen som uppstår i projekteringsprocessen. Syftet är även att ge förslag på åtgärder som förbättrar denna process samt att se om en energisamordnare kan vara en del av lösningen och i så fall på vilket sätt. Till grund för rapporten genomfördes ett antal intervjuer med projektledare på teknik- och fastighetsförvaltningen samt med typiska projektörer som teknik- och fastighetsförvaltningen samarbetar med. Landstingsfastigheter intervjuades för att göra en jämförelse mellan dessa båda organisationers arbetssätt. Under intervjuarbetet uppmärksammades ett antal återkommande orsaker till varför det inte fungerar tillfredställande i byggprocessen.

I projektarbetet gjordes en intervjuundersökning med avsikt att belysa äldre idrottslärares arbetssituation, sedd med ?deras egna ögon?. 17 lärare erbjöds att medverka, 7 deltog i undersökningen. Lärarna var födda 1940 ? 1949, vid intervjutillfället verksamma i grundskola och gymnasium.I intervjuerna låg tyngdpunkten på lärarnas egna berättelser, deras tankar om sitt arbetsliv och sin arbetssituation, vilka specifika problem de upplevde som äldre lärare i detta yrke med, inte minst, fysiskt starkt slitage.I fokus under intervjuerna fanns också lärarnas egna tankar om möjliga lösningar på de problem som fanns, och likaså om de utvecklingsmöjligheter i yrket som kunde finnas vid deras ålder och i deras situation.De äldre idrottslärare som intervjuats har var och en haft sin bild av ämnet idrott och sin egen arbetssituation.

Ekonomisk styrning är ett av de centrala begreppen inom företagsekonomin. Styrning handlar om att påverka beteendet i en organisation i den riktning som de styrande önskar. Styrningen påverkas bland annat av organisationens struktur, kultur, ägandeform, mål och syfte. Styreffekten beror ytterst på människorna i organisationen. Dessa ska både styra och bli styrda på ett sådant sätt att de främjar verksamhetens helhet.

Undersökningen genomfördes på ett medelstort livsmedelsföretag i Mellansverige. Företaget, som ingår i en globalt verksam koncern, är utsatt för konkurrens både internt och på marknaden. För att bli ett mer effektivt företag vill företagsledningen utveckla medarbetarna och skapa en mer ?familjär anda?. Målet är att få mer engagerade medarbetare som har både förmåga och vilja att ta ett ökat ansvar.

Under de senaste decennierna har många traditionella kooperativa föreningar runt om i världen genomgått stora förändringar. Vissa har ändrat sina organisationsstrukturer, vilket innebär att de har kvar delar av den kooperativa modellen, men introducerat individuellt ägande för medlemmarna. Andra har försvunnit genom fusioner eller konkurser. Det finns de som ombildats från sin kooperativa form och andra som avyttrat delar av sina verksamheter till andra investerare och på så sätt blivit en hybridkooperation. Marknadsförändringar, såsom industrialiseringen inom jordbruket, har tvingat de kooperativa företagen att expandera och öka sin förädlingsgrad. Förädling av produkter kräver stora investeringar, vilket kräver kapital.

Bakgrund och problem: Goodwill är en tillgångspost som i många företags balansräkningarhar vuxit mycket sedan införandet av IFRS år 2005. Istället för regelbunden avskrivning skadet istället ske en årlig nedskrivningsprövning av goodwill. Detta ger mer friheter åtföretagsledningar att avgöra om nedskrivning ska ske än vad som tidigare var fallet. Dennamöjlighet att manipulera redovisningen för företagets eller ledningens intresse skildras inomteorin earnings management. I denna teori finns en metod som kallas för big bath accounting.Den innebär att en nytillträdd VD genomför ett redovisningsmässigt stålbad som kan innefattasenareläggning av intäkter eller tidigareläggning av kostnader.

BAKGRUND:Utvecklingsprojekt startas kontinuerligt upp inom skolan med avsikt att höja personalenskompetens och utveckla verksamheten. Vi ville undersöka hur personalen uppfattar ettutvecklingsprojekt inom matematik och om det uppfyller de intentioner som avses. Våruppfattning är att lärare känner behov av kompetenshöjning, men samtidigt kan upplevautvecklingsprojekt betungande och bli ytterligare en uppgift som läggs till allt annat. Dessauppfattningar grundar sig på egna erfarenheter som verksamma lärare och genomutbildningspraktik. Vi antog att det skulle finnas delar av projektet som enligt lärare skullevara positiva och verkningsfulla och att vissa delar i mindre omfattning skulle göra det,liksom att det kunde finnas skillnader i detta mellan olika lärarkategorier.SYFTE:Syftet med undersökningen var att belysa hur lärare som medverkar i ett kommunaltutvecklingsprojekt inom matematik ser på detta projekt.

På senare tid har en debatt i samhället flammat upp kring bolagsledningens (styrelsen och VD) etik. Där skandalerna i näringslivet skylls på handelshögskolorna och universiteten genom att dessa misslyckas med att utbilda framtida ledare i etik och vilka normer som kan associeras med riktigt ledarskap. I etikdebatten efterlyser aktiva ledare i svenska aktiebolag, praktisk vägledning för att förtydliga etik- och moraldiskussionerna. I denna studie betraktas bolagsledningen som en normgivande ram för bolagets organisation och en förutsättning för studien är att ledningens uppdrag är förknippat med en skyldighet att förvalta bolaget, i annat fall har ägarna rätt att väcka skadeståndtalan mot bolagsledningen. I studien beskrivs en möjlighet att betrakta aktiebolagslagen (ABL) som ett uttryck för samhällets krav på moral, etik och pragmatik.

Med ett klart system för hur en produktion skall fungera, i form av standardiserade processer, går det att minska de slöserierna som uppkommer i form av material och onödiga rörelser. Göteborgs kex är ett företag som är intresserade av att kunna minska sina slöserier och arbeta med förbättringsarbete för att kunna bli mer effektivare i sin produktion.Göteborgs kex är Skandinaviens ledande tillverkare av kex och ingår i norska Orkla-koncernen, som den största distributören av märkesvaror till dagligvaruhandel i Norden.Det problem som de har är ett område som heter Blå hallen. Mycket material byggs upp i form av lager inne i blå hallen och detta blir en fara för de som arbetar där då deras hälsa, arbetsmiljö och säkerhet påverkas. Avsikten med detta examensarbete är att utforska detta område och komma med förslag på hur de kan förbättra och effektivisera sina processer där. Målet är att minska lagerhanteringen och förbättra arbetsmiljön för de som arbetar där.Processförbättringar görs genom att kartlägga den nuvarande processen och därefter eliminera onödiga aktiviteter.

Den ökade omfattningen av outsourcingsamarbete mellan olika företag har gjort att kontakter och goda relationer fått en allt större betydelse. Därför har antalet strategiska partnerskap fördubblats under de sista tio åren och förväntas att öka ytterligare i framtiden. Strategiska samarbeten eller partnerskap är dock inte så enkla att skapa och utveckla. Det finns många problem som dyker upp vid dess genomförande. De flesta vetenskapliga studier inriktas på framgångsrika samarbeten och ignorerar det faktum att nästan 70 % av alla outsourcingpartnerskap avbryts i förtid.

I vårt arbete har vi undersökt sambandet mellan företagens kreativa klimat och personalrörlighet.Genomgång har även gjorts av olika teorier kring ledarskapets påverkan på företagets kreativa klimat. Den svenska arbetsrättslagstiftningens påverkan på personalrörlighet har behandlats både i ett nationellt perspektiv och i en internationell jämförelse.Vi har genomfört en enkätundersökning på 196 företag i Värmland, där vi undersökt sambandet mellan personalrörlighet och det kreativa klimatet i de företagen. Vårt urval bestod av företag som extremt mycket ökat respektive minskat antal anställda under 2005, samt de företag som hade en extremt låg förändring av antalet anställda under samma år.Delar av Ekvalls undersökningsinstrument (CCQ) har använts i enkäten, med fokus på de klimatdimensioner som verkar främjande för radikala innovationer.Materialet redovisas för respektive klimatdimension: frihet, debatt, risk och livfullhet. En geografisk uppdelning har även gjorts för östra Värmland, västra Värmland samt Karlstadregionen. Resultatet är även redovisat per bransch.Avslutningsvis diskuterar vi resultatet och sättet att genomföra undersökningen.

Det har alltid funnits ett behov att styra den framtida ekonomiska utvecklingen i företag och under 1990-talet har balanserat styrkort blivit en populär styrmodell inom både den privata och den offentliga sektorn. Bakgrunden till att svenska kommuner börjat använda sig av det balanserade styrkortet var behovet att kunna se till mer än de ekonomiska måtten. Enligt upphovsmännen Kaplan och Norton har det balanserade styrkortet gått från att vara ett mätsystem till att på senare tid bli sett som ett strategiskt managementsystem. Vi kommer i detta examensarbete genom en fallstudie utvärdera hur socialtjänsten inom Umeå kommun använder det balanserade styrkortet som ett strategiskt managementsystem. Socialtjänsten är en icke vinstdrivande verksamhet som står inför ett ökat tryck att prestera väl både idag och i framtiden.

Sammanfattning Titel: Design ? en förmedlare av varumärkets identitet Fördjupning: Marknadsföring Författare: Daniel Andersson Jennie Pettersson Maria Rudenschöld Handledare: Christer Kedström Frans Melin Problem: I en värld där konkurrensen ständigt ökar, blir det allt svårare för företag att differentiera sina produkter på marknaden. Företagets varumärke och design har kommit att spela en stor roll då deras produkter skall särskiljas från konkurrenternas. Det krävs en medveten strategi och ett kontinuerligt arbete från företagets sida för att skapa en framgångsrik varumärkesidentitet och produktdesign. Ett sätt att skapa en tydligare position på markanden mot konsumenterna och gentemot konkurrenterna vore enligt vår mening att integrera arbetet med varumärkets identitet och design.

Jakten på stordriftsfördelar har skapat en detaljhandel där det är enklare att härma andras servicesystem än att skapa egna, unika. En detaljhandel där ingen sticker ut och är annorlunda! Som kund betyder det att du idag shoppar i självvalsdjungeln, där du ska serva dig själv och inte förvänta dig att någon kan hjälpa dig när du är i �klädnöd�. För personalen har annat att göra än att serva dig. Även om kunden tycker att det är skönt att vara ensam ibland så behövs en hjälpande hand och ett vänligt ord i klädaffären. För ledningen hos svenska detaljhandelskedjor innebär effektiviseringen av detaljhandeln utmaningar kring att erbjuda kunden servicekvalitet samtidigt som personalstyrkan i butiken består av färre antalet anställda med fler arbetsuppgifter.