Flertal små företag med stor produktflora i små volymer har uttryckt en vilja för att implementera Lean-verktyg i deras företag och ofta har det inte genererat de goda resultat de förväntat sig. För att dessa företag ska bli framgångsrika i sitt implementerande av Lean gäller det att de utvärderar vilka verktyg som gynnar företaget och vilka som inte medför förbättring.Problematiken som uppstår i detta är kulturella förändringar där det är vanligt att arbetare inte visar motivation eller intresse för att förändra sin tidigare arbetsrutin och här har Ledningen stort ansvar att motivera arbetarna till att vara delaktiga och välkomna förbättringar. För att kunna undersöka detta utförligt har en fallstudie och litteraturstudie utförts för att studera: 1) Hur HMLV-företag bör gå tillväga för att arbeta med Lean, 2) vilka Lean-principer som går att implementera i HMLV-miljön och slutligen 3) hur man övertygar medarbetarna att ändra sitt befintliga arbetssätt till en mer standardiserad arbetsform.Resultat från litteraturstudien visar hur viktigt det är att studera vilka verktyg som passar in i ett specifikt företag och att man ska samla information om hur man ska gå tillväga innan man beslutar sig för något. Litteraturstudien visar även att Ledningen har en stor roll i att övertyga medarbetarna till att engagera sig i förändringsarbetet. Resultat från fallstudien styrker litteraturstudiens påståenden om hur viktigt det är att studera vilka verktyg som passar in i ett specifikt företag och hur dessa företag bör gå tillväga.

Denna kvalitativa studies syfte var att undersöka hur ett privatägt omsorgsföretag arbetar långsiktigt med personalens fysiska och psykiska hälsa samt hur personalen upplever hälsoarbetet och sin fysiska och psykiska hälsa på arbetsplatsen. Då verksamheten i första hand beskrevs som brukarstyrd var det intressant att undersöka hur ett företag kan arbeta aktivt med personalens hälsa utan att det inkräktar på den brukarstyrda verksamheten. Detta var vid studiens genomförande ett relativt outforskat område inom arbetshälsoforskningen. Genom enskilda intervjuer med två personer ur Ledningen, och genom två parintervjuer med fyra personer ur personalen kartlade författarna hur företaget arbetar långsiktigt med personalens hälsa samt hur personalen upplever hälsan på arbetet. Resultatet bearbetades med hjälp av en analysmetod beskriven av Kvale och Brinkmann (2009).

Vårt syfte med denna studie är att undersöka organisationskulturen på Getinge Sterilization AB för att se om det förekommer skillnader i grundläggande antaganden för arbetarna, tjänstemännen och Ledningen d.v.s. om det skiljer sig åt avseende deras uppfattning om sin vardagsverklighet, vilka dessa skillnader är och varför de uppstår. Vi vill även förstå hur dessa skillnader kan påverka organisationers möjlighet till framgång.Vi har tillämpat en kvalitativ ansats i syfte att nå en djupare förståelse för hur informanterna uppfattar organisationskulturen på fallföretaget. För att nå en sådan förståelse har vi sammanlagt gjort 12 semistrukturerade intervjuer med elva olika personer samt tre observationer. Vi har även granskat olika interna och externa dokument.

Företag ser idag sina medarbetare som sin viktigaste resurs, som genom dess kompetens bevarar och skapar kontakter med kunder. Det är kunderna som avgör om de varor och tjänster som levereras innehar den kvalité som kunden efterfrågar. För att få svar på hur medarbetarna anser om sin arbetsplats och även vad kunderna tycker om företagen görs human- och marknadskapitalmätningar.Vi har i vår uppsats undersökt vilken vikt de två storbanker, Föreningssparbanken och SEB, lägger på sina human- och marknadskapitalmätningar. Studien är gjord utifrån en enkätundersökning på de två ovannämnda bankerna i Karlstad samt intervjuer med tre respondenter.Resultatet av vår studie visar hur medarbetarna och Ledningen ser på mätningarna och de effekter som blir till följd av dessa åsikter.Med hjälp av vårt framarbetade material så kan vi i vår slutsats styrka vår antydan om att Ledningen lägger stor vikt vid mätningarna av human- och marknadskapital som vi trodde innan vi börjadevårt uppsatsskrivande. Dessutom visar vi på att även medarbetarna fäster en stor vikt vid nämnda mätningar..

Syftet med denna studie var att undersöka hur organisationen av utredningsarbetet i barn- och ungdomsgrupperna påverkar den upplevda arbetsbelastningen i kommunerna De kommuner som ingick i studien är Ekerö, Solna, Sundbyberg samt Sigtuna. Studiens frågeställningar var: Hur organiserar socialsekreterarna sitt dagliga arbete med barnavårdsutredningar? Vad upplevs som hinder och vad upplevs som tillgångar i den befintliga organisationen? Vilka förutsättningar är centrala för att arbetet med barnavårdsutredningar ska fungera bra? Som metod användes tidsgeografisk dagbok som analyserades kvantitativt samt fokusgruppsintervjuer som analyserades kvalitativt. Studiens resultat visade att arbetet med barnavårdsutredningar organiseras olika i kommunernas arbetsgrupper. Arbetsgruppen där Ledningen lägger ett större ansvar på arbetsgruppen att själv åtgärda och hantera de begränsningar som finns hade en mer tidspressad och splittrad arbetsdag än de grupper där Ledningen tar ett större ansvar.

Försvarsmakten har skapat en doktrinhierarki där det redovisas hur Försvarsmakten konceptuellt skall genomföra insatser. Doktrin för luftoperationer är den del av doktrinen som specifikt riktar sig mot flygstridskrafter. I dagens insatsförsvar är tänkbara insatser väsensskilda från invasionsförsvarets insatser, och för detta har en ny typ av förband skapats, insatsförbandet. Flygstridskrafterna bidrar med bland annat Stridsflygenhet (SE), en insatsdivision utrustad med JAS 39. I denna uppsats avser jag undersöka huruvida doktrinen erbjuder stöd, konceptuellt eller praktiskt, till Ledningen för en enhet av det ovan nämnda slaget.

Enligt olika undersökningar är attityden till telefonförsäljare bland allmänheten negativ och motivationen hos telefonförsäljare är ofta låg. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur telefonförsäljare på ett callcenter motiveras i sitt yrke. Den teoretiska grunden i det ramverk vi använder i vår uppsats, bygger på vad Grönroos benämner som de fyra väsentliga områdena inom strategisk internmarknadsföring. Dessa är "Ledningsmetoder, personalpolitik, utbildningspolitik och planerings-, genomförande- och uppföljningssystem. Undersökningen grundar sig på kvalitativa intervjuer med en kontorschef och tre telefonförsäljare på ett callcenter i Uppsala.

I dagens samhälle råder hård konkurrens mellan företag på många marknader. För att klara denna konkurrens måste företaget ha klara och specifika mål. Om företag ska lyckas att uppnå dessa mål måste de beakta individerna i företaget. Det är Ledningens uppgift att få de anställda att arbeta mot målen och ett styrmedel som går ut på att nå företagets mål genom de anställdas gärningar är belöningssystem. Belöningssystem är tänkta att skapa motivation och öka effektiviteten hos de anställda, blir de anställda mer produktiva är det lättare för företaget att nå de uppsatta målen.

I vår studie undersöker vi vad arbetstagare gör på arbetet som inte är arbetsrelaterat och av mer privat karaktär och varför de gör dessa sysslor. AnLedningen till att vi valt denna frågeställning är för att vi tycker det är ett intressant ämne att undersöka. Samt att vi vill skaffa oss kunskapen om vad de anställda sysselsätter sig med på arbetstid, som inte ingår i de ordinarie arbetsuppgifterna.Teoridelen ska hjälpa läsaren att senare förstå resultat och analysdelen, därför tar vi inledelsevis upp kort historik angående hur Ledningen kan styra sina anställda. Vi fortsätter att beskriva vad de anställda gör på jobbet och om dessa sysslor kan kallas för motstånd. Men även varför de anställda gör dessa sysslor och en rad anledningar till det såsom missnöje, oklara roller eller för att de kan.

Introduktionsprocessen har betydelse för den nyanställde likväl som för organisationen. Detta då anställda numera oftare byter arbete och organisationerna behöver få den nyanställde snabbt arbetsförd samt hålla kvar sin personal. Vårt syfte med denna studie är att få en ökad förståelse för den formella introduktionen vid en organisation. Vi ville undersöka hur introduktionen förstås och upplevs i praktiken. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med fokus på intervjuer med en komplettering av relevanta dokument för introduktionsprogrammet.

I uppsatsen undersöks hur personalen på Barnkardiologiska mottagningen (BKM) kan motiveras att bli mer ekonomiskt medveten samt motiveras att arbeta för en bättre ekonomi på avdelningen. Undersökningen utgörs av personliga semi-strukturerade intervjuer, där frågorna har baserats på Maslows behovshierarki, Herzbergs Hygien- och motivationsteori, Vrooms förväntansteori samt Rättviseteori. Forskningsansatsen är kvalitativ och i undersökningen används en deduktiv härledning av slutsatsen. För att personalen på BKM ska kunna motiveras att arbeta för en bättre ekonomi bör behoven i Maslows behovshierarki vara uppfyllda. Personalen bör således få uppskattning från sina medarbetare och Ledningen samt känna att de kan utvecklas i sitt arbete.

Detta examensarbete jämför olika rättighetsupplåtelser som kan användas för att säkra allmänna VA-ledningar som ligger i mark som inte ägs av ledningshavaren. När fastighetsägaren och ledningshavaren har en överenskommelse bör de välja att säkra Ledningen med ett avtalsservitut eller en ledningsrätt. Avtalsservitutets främsta egenskaper är en låg upprättandekostnad, går att upprätta snabbt samt att den underlättar vid en framtida flytt av Ledningen medan ledningsrättens främsta fördel är att den gäller med bästa rätt i fastigheten. Jämförelsen mellan de olika rättigheterna visade att ledningshavaren borde använda sig av ledningsrätten men i de fall avtalsservitutets fördelar passar bättre för situationen kan även den användas. När det inte finns en överenskommelse har ledningshavaren möjlighet att expropriera marken genom ledningsrätt eller mark- och miljödomstolen. Arbetet behandlar de negativa konsekvenserna med en oskyddad VA-ledning, ledningshavaren kan t.ex.

Högskolan Kristianstad har gamla anor med utbildningar från mitten av 1800-talet men grundades först 1977 i sin nuvarande form. De sista 4-5 åren har högskolan haft planer på att göra en omstrukturering. Förändringsarbetet tog fart förra året och vi blev intresserade av att skriva om de förändringar som pågick. Syftet med uppsatsen var att analysera förändringsprocessen vid Högskolan Kristianstad, samt undersöka hur de anställda påverkades av den. Vi valde att göra intervjuer med de anställda för att få inblick om hur de upplever sin situation.Våra frågeställningar var: Vad var de anställdas syn på omorganisationen?Vad har de anställdas förväntningar varit under processens gång?  Vad har de anställdas farhågor varit under processens gång och vilka motstånd har uppkommit från de anställda under processens gång? Våra slutsatser är bland annat att en förändring är nödvändig på Högskolan Kristianstad, att skolan behöver en stark och tydlig ledning, att det hade varit bra om Ledningen hade ett bredare underlag om förändringar i en akademisk miljö.

Det finns starka skäl att tro att pengar spelar mer än enbart en materiell roll för våra organisationers styrning, utveckling och beteende. Utgångspunkten för uppsatsen är att det finns en annan sida av myntet som åberopar pengars symboliska värden.  Med en djupdykning i det teoretiska perspektivet om kulturen som ett styrmedel kan vi förstå pengar som det symboliskt indirekta som utgör ett väsentligt verktyg i skapandet av det system som leder till en mer lönsam organisation. Med hjälp av ett kulturellt perspektiv på organisation och ledning kan vi alltså förstå hur vi kan skapa ett system som ökar de anställdas prestation och organisationens effektivitet.  Den återstående frågan är hur vi praktiskt går tillväga.Syftet för uppsatsen är att undersöka hur Ledningen kan gå tillväga för att skapa att belöningssystem baserat på kulturella mekanismer som leder till effektivare prestationer och en mer lönsam organisation.För att undersöka hur vi praktiskt kan gå tillväga för att skapa det system som leder oss fram till effektivare prestationer utförs en etnografisk fältstudie av företag Y mot bakgrund av de erfarenheter författaren har med sig från deltagande vid företag X.

Den strategiska ekonomistyrningen handlar till stor del om extern fokusering i flera perspektiv för en organisation som ett komplement till den traditionella ekonomistyrningen som inriktar sig på att uppnå kortsiktiga mål. För att den strategiska ekonomistyrningen skall skapa mervärden krävs att medarbetarnas kreativitet och kunskap tillvaratas. För att uppnå detta har Robert Simons arbetat fram styrmodellen Levers of Control. Styrmodellen skall ge organisationen en helhetssyn och nyckeln ligger i att medarbetarna förstår och accepterar Ledningens visioner. Syftet med denna uppsats var att undersöka om det Ledningen vill förmedla i den strategiska ekonomistyrningen uppfattas av medarbetarna.